Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Transkript

1 Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

2 Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012

3 Du betyder något därför att du är du du betyder något till det sista ögonblicket i ditt liv, och vi skall göra allt vi kan för att inte bara hjälpa dig att dö i frid utan även leva tills du dör Dame Cicely Saunders St Christopher s hospice London, 1961 (1, sid. 127)

4 Palliativ vård Socialstyrelsen definierar palliativ vård som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Palliativ vård innebär också ett beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt ett organiserat stöd till närstående. Socialstyrelsens definition går även i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) definition av palliativ vård. En god palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna: symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående.

5 Kroppen Vård i livets slutskede handlar främst om att lindra olika symtom, som smärta, aptitlöshet, illamående, sömnsvårigheter eller klåda. För att ge bästa möjliga vård med patienten i fokus arbetar vården i team. Teamen kan innehålla exempelvis läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och dietister. Själen och helheten Den palliativa vården tar stor hänsyn till hela livssituationen. Patienten kan få psykiskt, socialt och andligt/existentiellt stöd av psykologer, kuratorer och präster. Närstående När en person blir svårt sjuk påverkas alla i hans eller hennes omgivning. Den palliativa vården kan även ge stöd till de närstående, både under sjukdomstiden och efter dödsfallet.

6 Törstig eller torr om läpparna? Feber? När slutet närmar sig Urinproduktionen kan upphöra Slutar äta och dricka? Dropp? Ben, fötter, händer och armar svullnar Pulsen blir svag och snabb Blodtrycket sjunker Huden kan kännas fuktig och hudfärgen förändras ofta. Andningen förändras Rosslighet? Även om den sjuke verkar vara medvetslös, är det meningsfullt att vara hos personen. Ofta kan den sjuke uppfatta ljud och beröring trots att han eller hon inte har kraft att visa det.

7 Vägledning för palliativ vård med fokus på de sista dygnen i livet för patienter som vårdas inom Centrum för Medicinska Specialiteter Brytpunktssamtal

8

9 När livet tar slut, slutar andningen. Det kan komma ett eller ett par andetag till efter en stund och några oregelbundna pulsslag, men sedan är livet borta.

10 Att ta avsked Ett lugnt och värdigt avsked av den som dött är till hjälp för dem som ska leva vidare. Vi låter avskedet ta all tid som behövs. De närstående kan erbjudas möjlighet att vara med och tvätta och göra i ordning den döde. Finns det speciella önskemål? Är det fler anhöriga som ska kontaktas? Finns det fler som vill komma och ta avsked? Finns det barn? Det är viktigt att först förbereda barn på vad de kommer att få se och sedan låta dem vara med och ta farväl av den döde. En sådan avskedsritual blir till hjälp i sorgeprocessen.

11 Så här gör vi när en patient avlidit Vi tar bort kuddar och hjälpmedel från sängen och fäller den i planläge. Vi sluter den dödes ögonlock om det behövs. Tvättar de delar av kroppen som behöver tvättas. Rakar bort eventuell skäggstubb och kammar håret på det sätt som den avlidne har haft det tidigare. Vi tejpar ihop sår. Förstärker bandage eller ersätter dem med nya. Vi torkar ur munhålan och näsborrarna. Fuktar ibland läpparna med lite vaselin eller cerat. Vi tar bort nålar, infarter, PEG, syrgasslang, kateter, sond med mera, om inget annat har sagts. Vi försöker sätta in eventuella tandproteser i munnen om de fortfarande passar. Om tandproteser inte passar ska de närstående informeras om detta. Vi försöker stänga (före likstelheten) munnen genom att lägga en vikt handduk eller kudde under hakan om det går. Vi lägger en kudde under huvudet så att hakan förs ner mot bröstet. Eventuella ögonproteser eller arm- och benproteser sätts på plats.

12 Ofta önskar de närstående att den dödes händer ska ligga knäppta eller på varandra på bröstet. Andra vill att de ska ligga utmed sidorna. Några anhöriga önskar blommor eller en psalmbok i händerna - andra inte. Några vill tända ett ljus eller be en bön - andra inte. Vi försöker rådgöra med, och respektera, anhörigas önskemål så långt detta är möjligt eller rimligt.

13 Vi förbered för lyft genom att lägga två rena lakan under den döde. Vi lägger ett rent underlägg eller ett hygienskydd under den döde. Vi sätter på den döde kläder i enlighet med de närståendes önskemål eller en sjukhusskjorta. Om den döde inte har egna kläder på sig, lägger vi ett lakan över kroppen och viker ner det vid bröstet. Vi har även ett fint bårtäcke som vi lägger ovanpå lakanet. Vi möjliggör alltid för anhöriga att få sitta kvar vid sängen, även om det kan ta flera timmar, för ett eget farväl eller för att invänta långväga närstående. Jourhavande läkare skall fastställa att personen avlidit, behöver inte göras direkt om dödsfallet var väntat. Vi fäster en tå-lapp på den dödes fot med identitet, datum för dödsfall, klockslag och vårdavdelning. Vi kontrollerar identiteten mot ID-band samt journaler. Vi iordningsställer dödsbevis som ska skrivas under av läkare, där ska det även fyllas i om personen har något implantat, att närstående informerats, eventuell smittrisk samt om obduktion ska genomföras.

14 Dödsbevis och Dödsorsaksintyg

15 Tå-Lapp

16 Transport Om en patient avlider dagtid så är det vaktmästare som transporterar den avlidne från avdelningen till patologen och kylrummet. Är det jourtid så är det sjukhusvakten tillsammans med en personal från avdelningen som tillsammans går till patologen och kylrummet. Transport sker efter att läkare konstaterat dödsfallet samt anhöriga tagit avsked.

17 Vi ger ofta ut den här begravningsskriften till anhöriga innan de lämnar avdelningen

18 Tack för mig