REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Transkript

1 Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

2 Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Vård i livets slutskede Allmänt Döendet - vad händer i kroppen och i psyket? Vård av döende Psykisk och fysisk miljö Mat och dryck Hygien och omvårdnad Smärt- och ångestlindring Religiösa behov De anhöriga Efter döden... 6

3 Sida 3 (7) Vård i livets slutskede 1 Allmänt De patienter som önskar få vård i eget ordinärt boende i livets slutskede har rätt att få sin önskan tillgodosedd om inte mycket starka skäl talar emot detta. Detsamma gäller personer som bor i särskilda boendeformer enligt LSS. Målsättning med vården är att personen i livets slut skall få den omvårdnad och trygghet som gör det möjligt för den döende att få ett värdigt liv fram till sin död. Läkarbedömning krävs för att vården går över till palliativa insatser vid livets slutskede. Vården bör alltid utgå ifrån IVP (individuell vårdplanering) där man tar hänsyn till den boendes och närståendes önskemål. Behandlingar som enbart siktar på att förlänga överlevnadstiden brukar inte sättas in. Läkaren avgör detta. Det är viktigt att personalgruppen under omvårdnaden kan visa empati och att en öppen, ärlig och medmänsklig kontakt etableras med personen i livets slut. Detta innebär att försöka föreställa sig in i människans personlighet, reaktionssätt och situation och därmed förstå den döendes behov på ett bra sätt. Man ska utgå från helhetssynen och ha förståelse att den döende människan fortfarande kan ha naturliga mänskliga behov av närhet, trygghet, andlighet och även fysiska avseende renhet, svalka och lindring av smärta, törst etc. Personalen bör vara en god lyssnare och det ska vara tillåtet att ge tid i arbetsgruppen att lyssna på den döende. Ansvarig läkare, sjuksköterska och omsorgspersonal har ansvar för att vård och omsorg planeras och genomförs på sådant sätt att hög kvalitet kan hållas i omvårdnaden och att trygghet skapas för patient och anhöriga. Vårdcentralens läkare kan göra hembesök vid behov. 2 Döendet - vad händer i kroppen och i psyket? Att vara döende innebär att kroppens livsfunktioner sakta avstannar och man kan ofta konstatera att: blodtrycket sjunker hjärtverksamheten försvagas och blir oregelbunden medvetandet sjunker den perifera blodcirkulationen avtar slemhinnorna blir torra

4 Sida 4 (7) temperaturstegring ofrivillig avgång av urin och avföring urinproduktionen avtar gradvis och kan upphöra helt Den döende blir blek och strax före döden uppstår cyanotiska fläckar (blåaktiga förändringar) främst på perifera delar av kroppen som t.ex. näsa, läppar, fingrar knän och fötter. Den nedsatta andningsfunktionen gör att slem samlas i luftvägarna. Strax före döden andas många med långa andningsuppehåll omväxlande med ytlig och djupare andning. Denna andning kallas Cheyne - Stokes andning. Sugreflexer och hörsel fungerar ofta nära in till dödsögonblicket. Medvetslöshet inträder oftast strax före döden på grund av den minskade syre-tillförseln till hjärnan och den minskade ämnesomsättningen. Slutligen upphör hjärtat att slå och andningen upphör. Pupillerna vidgas sedan och blir reflexlösa. Döendeprocessen kan vara från några dygn till några minuter. Psykiska reaktioner En mängd faktorer kan påverka dessa reaktioner. Sjukdomens förlopp, sociala förhållanden, livsåskådning, ålder och omgivning är några sådana faktorer. Under döendet upplever människan att hon drabbas av en serie förluster och hot om förluster som förlust av den egna kroppen förlust av självkontroll förlust av identiteten förlust av medmänniskor förlust av livsinnehåll 3 Vård av döende Vård i livets slutskede innebär att behandling och vård inriktas till att lindra smärta och ångest och behandlingar som enbart syftar till att förlänga överlevnadstiden sätts som regel inte in. Vård i livets slutskede ska präglas av en god omvårdnad och psykologiskt stöd både till patient och närstående. Den krisen som den döende befinner sig i kan skapa depression, oro och förvirring. Detta kan i första hand bemötas genom lugnande samtal och nära kontakt. Ofta kan man lindra mycket av den boendes oro bara genom att sitta och hålla handen.

5 Sida 5 (7) Det är viktigt att den döende har någon hos sig och lämnas ensam endast om personen själv önskar det. 4 Psykisk och fysisk miljö Tänk på att inreda den döende personens rum så varmt och ombonat som möjligt. Undvik stark belysning och starka ljud. Vill närstående närvara bör en extrabädd finnas att tillgå i rummet. En döende person bör inte lämnas ensam. Antingen ska närstående eller personal finnas hos den döende. Personal ska gå in i rummet med jämna mellanrum även när en anhörig vakar. Många anhöriga behöver stöd och svar på frågor. Sjuksköterskan som är ansvarig för insatserna i boendet ska besöka patienten med jämna mellanrum och även ge stöd till personal och anhöriga när detta behövs. Även ansvarig läkare bör besöka patienten. 5 Mat och dryck Önskemål om speciell mat och dryck ska tillgodoses så långt som möjligt. Kan den döende inte äta eller dricka ska droppbehandling endast sättas in när det är till gagn för den sjuke. Eventuella törstoch uttorkningskänslor kan lindras med en bra och ofta utförd munvård. 6 Hygien och omvårdnad Den personliga hygienen är viktig. Särskild viktig är en god munvård eftersom slemhinnorna ofta blir torra och spricker. Även ögats slemhinnor torkar och kan därför fuktas med lämplig vätska. Eftersom många döende svettas mycket är det viktigt med avtvättningar och byte av kläder och sänglinne. Vädra rummet vid behov. Andningsbesvär kan ibland ge ångestkänslor och detta bör man då försöka motverka med lägesändringar. Halvsittande ställning med stöd av kuddar i sängen eller i en skön stol kan ibland hjälpa. Kroppskontakt betyder mycket. Känsel och hörsel är sinnen som regel kvarstår nära fram till dödsögonblicket. Upplys också anhöriga om detta. Om personen i livets slut lider av andnöd rapporteras det till sjuksköterska som diskuterar med läkaren om åtgärder vidtas.

6 Sida 6 (7) Speciell madrass kan ordineras av en arbetsterapeut och sjuksköterskan kan ge anvisningar om förebyggande åtgärder för att motverka trycksår. Omsorgspersonalen observerar hur eliminationen fungerar och rapporterar detta till sjuksköterskan. Laxermedel bör inte användas. 7 Smärt- och ångestlindring Den ansvarige läkaren och sjuksköterskan är ansvariga för att den döende får en effektiv smärtlindring. Detta medför då också som regel att eventuell ångest minskar/upphör. Smärtlindring ska ges förebyggande och inte vid behov. 8 Religiösa behov Döendet kan väcka många religiösa frågor samt oro och ångest. Det ingår i god omvårdnad att erbjuda patienten hjälp med att få kontakt med företrädare för det trossamfund personen tillhör om han/hon så önskar. 9 De anhöriga Anhöriga som vakar ska erbjudas möjlighet att vila. De bör också få hjälp att få tillgång till mat och dryck. De anhöriga som vill delta i omvårdnaden ska erbjudas detta. Personalen ska göra täta besök hos den döende även när en anhörig vakar Anhöriga kan vara i stort behov av stöd och information och läkare, sjuksköterska och omsorgspersonal får tillsammans försöka erbjuda detta. Tänk på hur du själv skulle vilja bli bemött i en liknande situation! Det är viktigt också att tänka på vad man pratar om inne hos den döende, hörsel är bland det sista som försvinner! 10 Efter döden Om läkare och/eller sjuksköterska inte är närvarande vid dödsögonblicket kon-taktas de enligt vad man kommit överens om vid vårdplaneringen. Läkare ska fastställa dödsfallet och sjuksköterskan ansvarar för omhändertagande av den avlidne. 1 Omsorgspersonalen ska samverka med sjuksköterskan med det som ska kan göras i samband med dödsfallet. Några saker är då särskilt viktiga att tänka på; Den avlidne ska omhändertas på ett värdigt sätt. De anhöriga ska visas hänsyn och omtanke. 1 Se Regel för Hälso- och sjukvård i särskilda boende enligt LSS: Dödsfall och transport av avlidna.

7 Sida 7 (7) Om de anhöriga vill sitta en stund med den avlidne ska man gärna sitta med för att ge stöd. Låt den anhörige uttrycka sina känslor och visa att dessa känslor är tillåtna Erbjud de anhöriga att delta vid omhändertagandet om de vill Låt anhöriga ta av eventuella smycken Den döde kan kläs i egna kläder enligt eget eller anhörigas önskemål Gör fint i rummet med blommor och eventuellt tända ljus. I samråd med sjuksköterskan förmedla kontakt med läkaren om den anhörige så önskar. Ge den anhörige möjlighet att sitta ner och samtala om det som hänt och ge tillsammans med sjuksköterskan praktisk information om vad som kommer att hända med den avlidne. Även personalen kan behöva stöd under och efter tiden de vårdar en person i livets slut. Både enhetens chef och ansvarig sjuksköterska kan vara stöd. Chefen kan orda handledning om det behövs.