Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Transkript

1 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007

2 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete

3 Den döendes rättigheter Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa ända fram tills min död. Jag har rätt att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig. Jag har rätt till vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras. Jag har rätt att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt. Jag har rätt att delta i beslut som gäller min vård. Jag har rätt att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande. Jag har rätt att inte behöva dö ensam.

4 Den döendes rättigheter Jag har rätt till optimal smärtlindring. Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor. Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset. Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att acceptera min död. Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet. Jag har rätt att få vara den jag är och inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening.

5 Den döendes rättigheter Jag har rätt att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra.. Jag har rätt att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden. Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död

6 Symtom de sista timmarna Smärta Illamående, kräkningar Rosslingar Konfusion Oro, agitation Dyspné, kvävning Blödning Terminal dehydrering Ofrivilliga rörelser

7 Behandling hos döende (vätskebehandling) Riktlinjer för beslutsfattande enl. EAPC 1. Grundlig genomgång och utvärdering av patientens situation. 2. Beslut 3. Ny utvärdering/omvärdering av patient och behandling enligt tidsplan.

8 Grundlig genomgång Klinisk situation Symtom Förväntad överlevnad Vätske- och nutritionsstatus Spontant födointag Psykologisk inställning Tarmfunktion och möjlig administrationssätt Behov av omvårdnad i samband med behandling.

9 Vätskebehandling hos döende patienter Argument för: Argument emot: - Konfusion - Myoklonos - Epileptiska kramper - Trycksår - Törst - Andnöd - Smärta - Hosta - Ångest, oro - Ascites - Urininkontinens - Välbefinnande

10 Rosslingar Patienten orkar inte hosta upp vätska och slem Kardiell svikt Pneumoni

11 Hur lindrar man rosslingar? LM mot rossling i kombination med opioid Diuretika endast om BT ligger över njurens perfusionstryck Endast symptomatisk behandling: t ex febernedsättande Syrgas gagnar sällan Sugning ger mekanisk retning

12 Oro - agitation Fylld blåsa och/eller tarm Smärta Dyspné Uremi Leversvikt Farmaka Hjärnmetastaser Hypoxi Ångest

13 Hur lindrar man oron? Uteslut behandlingsbara orsaker Medicinlistan (Obs! Vid morfin och nedsatt njurfunktion) Ge symtomatisk behandlig för möjliga symtom Ge ev sedativa farmaka

14 Dyspné Ökat syrebehov p g a feber, agitation Minskad lungvolym metastaser, pleuravätska Försämrat syreupptag lungembolier Cheyne Stoke s andning av terminal typ

15 Hur möter jag en patient med dyspné? Lugna patienten Frisk luft Ev sittande ställning Opiater minskar den subjektiva upplevelsen, sänker andningsfrekvnensen Ev syrgas Farmaka Morfin, Stesolid, Dormicum

16 De sista timmarna i livet Behoven ökar hos patienten Närstående ska ha fullgod information Onödig behandling avvecklas All vård i livets slutskede är palliativ Målet att lindra Ett gott psykologiskt omhändertagande av patient o närstående Varken förkorta eller förlänga döendet

17 De sista timmarna i livet Upprätthålla den döendes värdighet Uppnå enighet god kommunikation Medicinska åtgärderna minskar i omfattning Vården domineras av den goda omvårdnaden och det psykologiska omhändertagandet Ge närstående utrymme o delaktighet i vården

18 Information till anhöriga Huden Hjärnan Lungorna Blodkärlen Musklerna Pulsen

19 Tecken på att döden närmar sig Cheyne-Stokes andning Hypotoni Minskad urinproduktion Dålig perifer cirkulation Avtagande sinnesförmågor Tilltagande trötthet medvetslöshet Förvirring Ofrivilliga rörelser Blekhet kring näsa o mun Insjukna ögon Sväljningssvårigheter

20 Tecken på att döden närmar sig

21 Dödsögonblicket Kroppen drabbas av total organsvikt Hjärnans funktion är drabbad av syrebrist fungerar inte längre. Till sist nås hjärnstammens livsviktiga centra. Cheyne Stoke s andning Temperaturcentrum upphör Hjärnstammen slås ut Andningssignalerna upphör och den döende slutar andas hjärtat slutar en kort stund efter detta

22 Dödsögonblicket Pupillerna blir vidgade och reflexlösa En spontan urin- och/eller avföringsavgång Småryckningar i muskler Ca min efter hjärtat slutat slå dör hjärnan total/oåterkallelig hjärninfarkt

23 Efter döden Notera tiden för dödsfallet. När man konstaterat att döden har inträffat talar man om detta för närstående. Använd ordet död och inga omskrivningar. Stanna kvar en stund hos de närstående. Din närvaro uttrycker respekt och deltagande.

24 Efter döden Ingen brådska längre En läkare kommer för att konstatera dödsfallet Rutiner kring obduktion Kroppen görs i ordning Möjlighet att se den döde

25 Sorgereaktioner Var beredd på olika reaktioner Det viktiga är inte att den drabbade reagerar utan att man så småningom börjar reagera - att man tar in dödsbudet. Det kan vara svårt att veta vad man som Personal ska säga eller göra för att hjälpa någon i sorgen. Kom ihåg att det viktigaste är inte vad du säger eller vad du gör utan att du är där. Närvarande. Din viktigaste uppgift är att våga vara där, finnas till hands och lyssna.

26 Visning Kan ske på avdelningen inom viss tidsrymd efter dödsfallet. Har kroppen redan lämnat avdelningen kan visning ske vid ett senare tillfälle. Detta ombesörjs av en begravningsbyrå. Visning på avdelning: gör fint på rummet, tänd ljus. Förbered de närstående på hur den döde ser ut. Särskilt viktigt om det kommer fler närstående än de som varit med vid dödsögonblicket.

27 Visning Gå med in i rummet, stanna en stund. Visa att du är beredd att låta dem vara ensamma med den döde en stund, men försök att hålla dig tillgänglig, var i närheten. Tala om att de får ta så lång tid på sig som de behöver.

28 Barn och döden Barn tar det mycket naturligt. Få känna sig delaktig, än att få upplevelsen av att vara ställd utanför. Inte tvinga ett barn som inte vill se den döde. Förbered barnet på hur det kommer att går till och hur den döde ser ut och känns. Förbereda barnet på vuxnas reaktioner. Någon är med på visningen för barnets skull.

29 Om någon i barnets närhet kommer att dö Veta att det blir omhändertaget Veta att det inte är orsaken till dödsfallet Veta att det inte kommer att dö av samma sjukdom Veta vad som händer under sjukdomstiden Information om orsaken till dödsfallet Kontakt med någon som lyssnar på barnets rädslor, frågor, och fantasier utan kritik Kommunicera med personen som är döende Möjlighet att vara delaktig efter dödsfallet Hjälp att hantera känslor som är för starka för att uttryckas verbalt

30 Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan kan vara en resurs dels för de närstående i samband med att personalen gör i ordning inför visningen. Sjukhuskyrkans personal kan också vara med vid visningen om de närstående så önskar. Ibland önskas en kort andakt (utfärdsbön).

31 Innan de närstående lämnar avdelningen De närstående ska få med sig den dödes tillhörigheter. De närstående kan få en folder: Hur gör jag nu? eller Livets sista tid. Information om eventuella uppföljningskontakter De närstående har också rätt att få träffa läkare. Följ gärna med de närstående ut från avdelningen

32 Personalstöd Som människor berör vi varandra ingen av oss lever för sin egen skull. Det är naturligt att bli berörd av ett dödsfall. Det är viktigt att skapa rutiner som ger möjlighet att få gå ifrån en stund, innan man tar itu med det vanliga arbetet igen.

33 Avslut Vem ger mej sitt hjärta som en glädje och en tröst, som en doft som ville leka mej om kinden, att jag på mina stigar mot förgängelse och höst inte räds för den yttersta grinden. Nils Ferlin