Omvårdnad vid livets slutskede

Transkript

1 Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård- och omsorg är att alla människor har rätt att får bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och att få dö under värdiga former Helhetssyn dvs. att vårdaren ser hela människan och dennes biologiska, psykologiska, sociala och andliga behov är av stor vikt för att kunna ge en svårt sjuk och döende person en god omvårdnad. De biologiska behoven och funktionerna förändras under en döendeprocess. Det är viktigt att ansvarig sjuksköterska följer förloppet och är den som handleder övrig vårdpersonal. De insatser som ges ska gå ut på att hålla den boende så besvärsfri som möjligt, omvårdnaden bör bl. a inriktas på att hålla individen: fri från smärta fri från andningsbesvär fri från ångest fri från sår och andra hudbesvär Välbefinnande är det viktigaste målet för den kroppsliga omvårdnaden. En god personlig hygien inklusive munvård som ges varsamt och där den sjukes egna önskemål tillgodoses så mycket som möjligt, ökar förutsättningarna för välbefinnande hos den som vårdas. Det kan många gånger vara svårt att tillgodose en svårt sjuk och döende person tillräckligt med vätska och näring. Därför är det viktigt att en bra kommunikation finns mellan vårdarna och ansvarig sjuksköterska och läkare. Den medicinska behandlingen bör i första hand vara inriktad på att lindra symtom och omvårdnaden skall planeras därefter. Tydlig och väl uppgjord vårdplanering som är väl dokumenterad samt rapportering såväl skriftlig som muntlig är mycket viktigt för att säkra en god omvårdnad.

2 Det viktigaste när det gäller den psykologiska omvårdnaden är vårdpersonalens förmåga att skapa trygghet, närhet och en öppen kommunikation med den döende människan. Att kunna se människans olika behov (biologiska, psykologiska, sociala och andliga) kräver förmåga till helhetssyn hos de som vårdar och är en förutsättning för en bra psykologisk omvårdnad. Att underlätta för och stödja den som är anhörig är en viktig del av vårdpersonalens arbete. När det gäller vård vid livets slutskede och omhändertagande av den döde är det av stor betydelse att de som vårdar känner till personens andliga behov och tro. Om den döende uttrycker behov av kontakt med någon person ex själasörjare så ingår de i vårdpersonalens arbetsuppgifter att förmedla kontakt. För personer som kommer från andra kulturer och religioner är det mycket viktigt att de som medverkar i vården och omsorgen har en god kunskap om detta och att omvårdnad och omhändertagande sker med hänsyn och respekt för den enskilde individens trosföreställning. Informationen som ska ges av ansvarig läkare och sjuksköterska till den svårt sjuka och döende människan måste ges (när det går) så snart som möjligt och i den omfattning som hon/han orkar bära. Det är dessutom av stor vikt att anhöriga (där relationen är sådan att det är lämpligt - individuell bedömning) får full information om diagnos och behandling. Om informationen till den svårt sjuka och de anhöriga kan ske vid samma tillfälle kan det vara av stort värde. Det är av stor vikt att den döende får möjlighet om hon/han kan och om förhållandena medger, att påverka var och hur omvårdnaden ges. Information och samråd mellan ansvarig och inblandad personal är mycket viktig, dels för att ta tillvara kännedom och kunskap om den individ som skall vårdas och dels för att personalen ska kunna ge en trygg och god vård. Brytpunktssamtal Brytpunktsamtal hålls med både patient (om detta är möjligt) och anhöriga. Under ett brytpunktssamtal informeras patient (om detta är möjligt) samt anhöriga om att patienten befinner sig i livets slutskede. Den fortsatta vården är inriktad på symtomlindring och livskvalitet och att patienten inte längre gagnas av livsförlängande terapier. Brytpunktsamtal genomförs av läkare och ansvarig sjusköterska bör delta. Sidan 1 och 2 att använda vid brytsamtal samt förklaring till checklistan.

3 Kriterier för bestämmande av människas död SOSFS 2 005:10 (M) Kapitel 3 indirekta kriterier 1 Fastställande av en människas död med hjälp av indirekta kriterier skall göras genom en kliniks undersökning. Kriterierna är kännetecken som visar på varaktig hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt. 2 Vid den kliniska undersökningen skall samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda. 1. ingen palpabel puls 2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation 3. och ingen spontanandning, och 4. ljusstela, oftast vida, pupiller Dödsfall konstateras av läkare. Läkaren skriver dödsbevis och dödsorsaksintyg samt skriver och skickar anmälan till lokala skattemyndigheten. 5 Fastställande av ett dödsfall skall göras skyndsamt. Tidpunkten för dödens inträde får bestämmas med ledning av uppgifter från vårdpersonal, anhöriga eller andra personer med kännedom om de aktuella omständigheterna. 6 En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen, om dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med begränsad överlevnad, eller kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv Förutsättningarna för att läkaren inte skall behöva göra undersökningen är att 1. en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren resultatet 2. läkaren har tillgång till relevanta, tidsmässiga och aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinskatillstånd.

4 SID 4 (7) Omhändertagande efter dödsfall Första åtgärd när någon har avlidit: Tag kontakt med tjänstgörande sjuksköterska och rör ingenting i rummet förrän sjuksköterskan givit instruktion om vad som får göras. Notera tidpunkten när dödsfallet inträffade. Sjuksköterskan tillsammans med personal gör iordning den döde. Sjuksköterska är den som har huvudansvaret för att rätt åtgärder vidtas efter dödsfall. Den sjuksköterska som är i tjänst eller har tillkallats ansvarar för att de anhöriga blir underrättade så fort som möjligt efter dödsfallet. När det gäller informationsskyldigheten till anhöriga så är det av stor vikt att kontakten mellan ansvarig läkare och sjuksköterska är god, så att inte missar sker. Följ upp med varandra så att ni kan vara säkra på att informationen gått fram. Sjuksköterska är den som avgör om den döde får göras iordning innan läkaren konstaterat dödsfallet. Om det finns misstanke att något olagligt förekommit i samband med dödsfallet får ingenting röras omkring den döde. Ansvarig sjuksköterska och läkare samråder om vilka åtgärder som skall vidtas. När den döde skall göras iordning Fråga de anhöriga om de vill delta eller ta in synpunkter på hur de vill ha det. Om den döde själv har uttryckt hur han/hon önskar så beakta detta. Tvätta den döde om det behövs. Sätt in tandproteser om det finns. Ta av ringar och smycken (om inte annan önskan framställts). Infusionskanyler, katetrar och ev. övriga hjälpmedel tas bort. Sätt på den döde de kläder som ni tror eller uppfattat att han/hon önskat ha på sig. Lägg händerna utefter kroppen. Se till att placera huvudet så att hakan inte faller ner, Täck kroppen med ett lakan följ anvisningar från: Se till att de anhöriga får möjlighet, om de vill, ta avsked av den döde. Gör iordning rummet Förbered så att allt kring den döde är så prydligt som möjligt. Finns blommor tillgängliga så ställ dem i närheten av den döde Tänd ett ljus. SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

5 SID 5 (7) Ha gärna ett fönster på glänt. Se till att det finns stolar kring sängen, om eller när anhöriga och närstående vill ta farväl av den döde Beakta om det finns speciella önskemål ex. med anledning av religion eller pga. kulturella skillnader Bårtransport av avliden Det är vård-och omsorgsboendet som enligt avtal med kommunen står för transportkostnad för avlidna personer. I avtal med begravningsbyrån/bårtransport företag ska uppdrag och rutiner finnas. Faktura ska skickas boendet. Det ska finnas en lokal rutin där det tydligt framgår vilken begravningsbyrå/transportföretag som ska anlitas. Kontaktuppgifter ska finnas där det framgår vilket telefonnummer som ska användas, alla tider på dygnet samt alla dagar om året. Det ska finnas blanketter för en säker transportbeställning samt en tydlig och rutin med blanketter för identitet och kvittering av den avlidne. Skriftlig bekräftelse/kvittens på uppdraget ska lämnas till sjuksköterskan med uppgifter om namn och personnummer, varifrån och till vilken adress den avlidne har körts och vilka personer som utfört uppdraget. LCP Under 2013 infördes vårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) på Solnas vård- och omsorgsboende. LCP kan beskrivas som en standardiserad vårdplan för patienter under livets allra sista tid. LCP har utarbetats i England inom hospicevården med syfte att sprida kunskap från den palliativa vården till andra vårdformer. För att kunna möjliggöra ett värdigt döende är det viktigt vid all vård av svårt sjuka patienter att kunna känna igen och identifiera när den sjuke kommer in i slutfasen och bara har några dagar kvar till någon vecka kvar att leva. Etiken kring att avsluta behandling och intentionen att symtomlindra ska klart framgå hos såväl patient och närstående samt i personalgrupp och finnas dokumenterad i patientjournalen. Ett av det mest effektiva sätten att höja vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardiserade vårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende.

6 SID 6 (7) Uppdrag för palliativa ombud (PO) Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om palliativ vård och LCP Informera nyanställd personal om det palliativa förhållningssättet samt rutiner för vård i livets slut Ansvara för att checklistan blir känd Sammanställa information om den palliativa vårdens grunder, lokala rutiner vid dödsfall samt MAS riktlinjer angående omhändertagande av den svårt sjuke och döende. Ansvara för att pärmen uppdateras kontinuerligt. Sammanställa en pärm till anhöriga med information om: Närståendepenning Information om kommunens/religiösa samfundens/frivilligorganisationernas stödinstanser för sörjande Folder Livets sista tid Skapa ritualer tillsammans med alla medarbetare t.ex. låda för dödsfall, minnesbok som ska sammanställas till lokala rutiner. Gå på för palliativa ombud. Vara drivande för reflektion efter dödsfall i personalgruppen Vid avslutad anställning se till att någon tar över ansvaret i samråd med chefen Registrering i nationella palliativa registret Alla dödsfall som sker på vård-och omsorgsboendet ska registreras i det nationella palliativa registret. Syftet med registreringen är att kvalitetssäkra vård i livets slut. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att dödsfallet registreras. Registrering ska ske senast inom 2 månader efter dödsfallet.

7 SID 7 (7)