Omvårdnad vid livets slutskede

Transkript

1 Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård- och omsorg är att alla människor har rätt att får bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och att få dö under värdiga former Helhetssyn dvs. att vårdaren ser hela människan och dennes biologiska, psykologiska, sociala och andliga behov är av stor vikt för att kunna ge en svårt sjuk och döende person en god omvårdnad. De biologiska behoven och funktionerna förändras under en döendeprocess. Det är viktigt att ansvarig sjuksköterska följer förloppet och är den som handleder övrig personal. De insatser som ges ska gå ut på att hålla den boende så besvärsfri som möjligt, omvårdnaden bör bl. a inriktas på att hålla individen: fri från smärta fri från andningsbesvär fri från ångest fri från sår och andra hudbesvär Välbefinnande är det viktigaste målet för den kroppsliga omvårdnaden. En god personlig hygien inklusive munvård som ges varsamt och där den sjukes egna önskemål tillgodoses så mycket som möjligt, ökar förutsättningarna för välbefinnande hos den som vårdas. Den medicinska behandlingen bör i första hand vara inriktad på att lindra symtom och omvårdnaden skall planeras därefter. Tydlig och väl uppgjord vårdplanering som är väl dokumenterad samt rapportering såväl skriftlig som muntlig är mycket viktigt för att säkra en god omvårdnad.

2 Det viktigaste när det gäller den psykologiska omvårdnaden är vårdpersonalens förmåga att skapa trygghet, närhet och en öppen kommunikation med den döende människan. Att kunna se människans olika behov (biologiska, psykologiska, sociala och andliga) kräver förmåga till helhetssyn hos de som vårdar och är en förutsättning för en bra psykologisk omvårdnad. Att underlätta för och stödja den som är anhörig är en viktig del av vårdpersonalens arbete. När det gäller vård vid livets slutskede och omhändertagande av den döde är det av stor betydelse att de som vårdar känner till personens andliga behov och tro. Om den döende uttrycker behov av kontakt med någon person ex präst, diakon så ingår de i vårdpersonalens arbetsuppgifter att förmedla kontakt. För personer som kommer från andra kulturer och religioner är det mycket viktigt att de som medverkar i vården och omsorgen har en god kunskap om detta och att omvårdnad och omhändertagande sker med hänsyn och respekt för den enskilde individens trosföreställning. Informationen som ska ges av ansvarig läkare och sjuksköterska till den svårt sjuka och döende människan måste ges (när det går) så snart som möjligt och i den omfattning som hon/han orkar bära. Det är dessutom av stor vikt att anhöriga (där relationen är sådan att det är lämpligt - individuell bedömning) får full information om diagnos och behandling. Om informationen till den svårt sjuka och de anhöriga kan ske vid samma tillfälle kan det vara av stort värde. Det är av stor vikt att den döende får möjlighet om hon/han kan och om förhållandena medger, att påverka var och hur omvårdnaden ges. Information och samråd mellan ansvarig och inblandad personal är mycket viktig, dels för att ta tillvara kännedom och kunskap om den individ som skall vårdas och dels för att personalen ska kunna ge en trygg och god vård. Palliativ vårdplan För att höja vårdkvalitén och arbeta strukturerat skall en vårdplan användas vidpalliativ vård. En vårdplan är ett hjälpmedel till att hitta det som är individuellt för varje patient, vidta symtomlindrande åtgärder och följa upp dessa. I Solna stad ska Nationell Vårdplan för palliativ vård användas. Vidare info se länk: Palliativa ombud På vård- och omsorgsboenden i Solna samt i vissa hemtjänstgrupper finns personal som gått utbildning i palliativ vård, palliativa ombud. Uppdrag för palliativa ombud (PO) Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om det palliativa förhållningssättet I verksamheten arbeta för att utveckla omvårdnaden av den palliativa patienten och stödet till närstående utifrån det palliativa förhållningssättet Utveckla och uppdatera lokala rutiner vid palliativ vård och dödsfall

3 Sammanställa information till anhöriga Vara drivande för reflektion efter dödsfall Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud Brytpunktssamtal Brytpunktsamtal hålls med både patient/boende(om detta är möjligt) och anhöriga. Under ett brytpunktssamtal informeras patient/boende (om detta är möjligt) samt anhöriga om att patienten befinner sig i livets slutskede. Den fortsatta vården är inriktad på symtomlindring och livskvalitet och att patienten inte längre gagnas av livsförlängande terapier. Brytpunktsamtal genomförs av läkare och ansvarig sjusköterska bör delta. Kriterier för bestämmande av människas död SOSFS 2005:10 (M) Kapitel 3 indirekta kriterier 1 Fastställande av en människas död med hjälp av indirekta kriterier skall göras genom en kliniks undersökning. Kriterierna är kännetecken som visar på varaktig hjärt- och andningsstillestånd som har lett till total hjärninfarkt. 2 Vid den kliniska undersökningen skall samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda. 1. ingen palpabel puls 2. inga hörbara hjärtljud vid auskultation 3. och ingen spontanandning, och 4. ljusstela, oftast vida, pupiller Dödsfall konstateras av läkare. Läkaren skriver dödsbevis och dödsorsaksintyg samt anmäler dödsfall till skattemyndigheten. 5 Fastställande av ett dödsfall skall göras skyndsamt. Tidpunkten för dödens inträde får bestämmas med ledning av uppgifter från vårdpersonal, anhöriga eller andra personer med kännedom om de aktuella omständigheterna. 6 En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen, om dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med begränsad överlevnad, eller kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv Konstaterande av dödsfall är en arbetsuppgift som är förbehållen läkare, och denna arbetsuppgift kan inte delegeras. Vid förväntade dödsfall kan dock uppgiften att kontrollera patientens vitalpar ametrar delegeras till legitimerad sjuksköterska. Omhändertagande efter dödsfall Tag kontakt med tjänstgörande sjuksköterska och rör ingenting i rummet förrän sjuksköterskan givit instruktion om vad som får göras. Notera tidpunkten när dödsfallet inträffade. Sjuksköterskan tillsammans med personal gör iordning den döde. Sjuksköterska är den som har huvudansvaret för att rätt åtgärder vidtas efter dödsfallet.

4 Omvårdnadsförvaltningen SID 4 (5) Den sjuksköterska som är i tjänst eller har tillkallats ansvarar för att kontakta läkare och att anhöriga blir underrättade så fort som möjligt efter dödsfallet. När det gäller informationsskyldigheten till anhöriga så är det av stor vikt att kontakten mellan ansvarig läkare och sjuksköterska är god, så att inte missar sker. Följ upp med varandra så att ni kan vara säkra på att informationen gått fram. Sjuksköterska är den som avgör om den döde får göras iordning innan läkaren konstaterat dödsfallet. Om det finns misstanke att något olagligt förekommit i samband med dödsfallet får ingenting röras omkring den döde. Ansvarig sjuksköterska och läkare samråder om vilka åtgärder som skall vidtas. När den döde skall göras iordning Fråga de anhöriga om de vill delta eller ta in synpunkter på hur de vill ha det. Om den döde själv har uttryckt hur han/hon önskar så beakta detta. Tvätta den döde om det behövs. Sätt in tandproteser om det finns. Ta av ringar och smycken (om inte annan önskan framställts). Infusionskanyler, katetrar och ev. övriga hjälpmedel tas bort. Sätt på den döde de kläder som ni tror eller uppfattat att han/hon önskat ha på sig. Lägg händerna utefter kroppen. Se till att placera huvudet så att hakan inte faller ner, Se till att de anhöriga får möjlighet, om de vill, ta avsked av den döde. Gör iordning rummet Förbered så att allt kring den döde är så prydligt som möjligt. Finns blommor tillgängliga så ställ dem i närheten av den döde Tänd ett ljus. Ha gärna ett fönster på glänt. Se till att det finns stolar kring sängen, om eller när anhöriga och närstående vill ta farväl av den döde Beakta om det finns speciella önskemål ex. med anledning av religion eller pga. kulturella skillnader SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

5 Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (5) Bårtransport av avliden Det är vård-och omsorgsboendet som enligt avtal med kommunen står för transportkostnad för avlidna personer. I avtal med begravningsbyrån/bårtransport företag ska uppdrag och rutiner finnas. Faktura ska skickas boendet. Det ska finnas en lokal rutin där det tydligt framgår vilken begravningsbyrå/transportföretag som ska anlitas. Kontaktuppgifter ska finnas där det framgår vilket telefonnummer som ska användas, alla tider på dygnet samt alla dagar om året. Det ska finnas blanketter för en säker transportbeställning samt en tydlig och rutin med blanketter för identitet och kvittering av den avlidne. Skriftlig bekräftelse/kvittens på uppdraget ska lämnas till sjuksköterskan med uppgifter om namn och personnummer, varifrån och till vilken adress den avlidne har körts och vilka personer som utfört uppdraget. Bårhusförvaring Från och med 1 juli 2016 gäller en ny överenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län gällande omhändertagande av avlidna. Överenskommelsen tydliggör kostnader, administrativa rutiner och ansvarsfördelning gällande bårhusförvaring. Se rutin Bårhusförvaring på mas hemsida under flik Omvårdnad i livets slut Palliativa registret Alla dödsfall som sker på ett vård- och omsorgsboende skall registreras i Palliativa registret Utifrån registreringen utvärderar teamet den sista vårdtiden och tar fram statiskt som ska användas i verksamhetens kvalitetsarbete. Syftet med registreringen är att kvalitetssäkra vården i livets slut. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att dödsfallet registreras. Registrering ska ske senast inom 2 månader efter dödsfallet