Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Transkript

1 Palliativ vård De fyra hörnstenarna

2 Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående

3 SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella

4 FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta, förstoppning, aptitlöshet, illamående, andnöd Analys information behandling utvärdering

5 SMÄRTBEHANDLING Hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall Regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Detta skall ske med skattningsinstrument

6 NÄRING I LIVETS SLUTSKEDE Näringstillförsel är nu inte till för att tillgodose patientens fysiska behov av energi och näring Däremot finns det sociala, kulturella och emotionella dimensioner Det tillhör det naturliga döendet att pat.s intag av mat och dryck minskar. Detta måste förklaras för patient och närstående.

7 TRYCKSÅRSPROFYLAX Patienter i livets slutskede med nedsatt rörlighet skall erbjudas tryckavlastande madrass

8 PSYKISKA SYMTOM Rädsla Ilska Oro, ångest Besvikelse Depression

9 RÄDSLA För sjukdomen För sjukhuset För andnöd För smärta För döden

10 Vad är det som förskräcker? Själva döendeprocessen Dödsögonblicket Vad som kommer efter döden

11 ILSKA Ilska över sjukdomen Men vem är ansvarig? Vården? Livet? Gud? Riktas mot dem som står nära

12 ILSKA Bemötande: Försök förstå vad ilskan beror på Försök visa patienten att du har förstått Om möjligt klargör sambandet för patienten

13 ORO För förlorad värdighet För att bli en börda för familjen För att inte klara vad som väntar

14 DEPRESSION Drabbar många få får behandling Antidepressiv behandling Depressionen måste diagnostiseras och sedan behandlas

15 SOCIALA SYMTOM En svår sjukdom drabbar aldrig bara den som är sjuk Närståendepenning

16 EXISTENTIELLA SYMTOM Har med livet, existensen att göra Våra livsfrågor handlar om mening, ansvar, skuld, frihet, ensamhet, döden... Behandling : att få samtala och reflektera vidare

17 SOCIALSTYRELSEN REKOMMENDERAR Samtal om livsfrågor till patienter i livets slutskede

18 TEAM Olika yrkesgrupper (undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, biståndsbedömare mm) samt patienten med närstående Olika kompetens Gemensamt mål men olika vägar dit Respekt för varandra även i teamet Teamet behöver träffas

19 Vad bidrar till ett bra teamarbete? Organisationen med tillräckliga resurser och ett bra ledarskap En önskan att arbeta tillsammans Kunskap om varandras roller och kompetens. Förtroende för varandra Kommunikation

20 Hur uppnår vi detta? Tid tillsammans - för att lära känna varandras kompetens och roll - för att göra en gemensam bedömning - för att fatta gemensamma beslut - för att följa upp

21 Reflektion både under processen och efter Feedback Flexibilitet

22 SAMVERKAN Mellan olika aktörer - landsting - kommun - privata vårdgivare

23 SAMVERKAN HANDLAR OM Gemensam uppfattning om processen vid palliativ vård Gemensamma termer och begrepp

24 SAMVERKAN KAN SKE PÅ OLIKA SÄTT Formella överenskommelser Gemensamma möten Vårdplanering

25 SOCIALSTYRELSEN Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten arbetar för att samarbete i multiprofessionella team ingår i den palliativa vården

26 LÄKARE Övergripande medicinskt ansvar Bedömning av försämring och medicinskt behov Ordination av läkemedel vid livets slut

27 SJUKSKÖTERSKAN Administrera symtomlindrande läkemedel vb Bedömning av ev extravak Att all personal och närstående informeras om pat.s tillstånd Att erbjuda närståendesamtal Att informera sig om religiösa/andliga önskemål Att tillgodose önskemål om vården Att lyssna aktivt

28 UNDERSKÖTERSKA/VÅRDBITRÄDE Den basala omvårdnaden 0mhändertagande av närstående (praktiska aspekter) Omvårdnadsmiljön i sin helhet Att det är lugnt, rent och fint på rummet Att ta bort onödiga hjälpmedel Att det är vädrat i rummet Att belysningen är behaglig Att ta reda på om det finns speciella önskemål, t ex musik, kläder, blommor mm mm

29 PATIENT OCH NÄRSTÅENDE All vård skall ske i samråd med patienten Såväl patient som närstående (under förutsättning att patienten önskar det) har rätt till information

30 KOMMUNIKATION Att göra något gemensamt Tid att lyssna och tid att tala Gud skapade oss med två öron och en mun för att vi skulle lyssna dubbelt så mycket som vi pratar

31 Alf Henriksson Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!

32 HUR HANTERA SVÅRA FRÅGOR? Kommer jag att dö av det här? Hur lång tid har jag kvar att leva? Vad kommer att hända?

33 Varför är det svårt att samtala om döden? Vi har ingen erfarenhet av detta Dödsångest finns hos oss alla Vi som vårdpersonal vill inte göra illa Vi har ingen förankrad livsåskådning

34 KOMMUNIKATION Kroppsspråket är viktigast Svårt att ljuga med kroppen Tänk på vad du säger med din kropp

35 ATT STÖTTA NÄRSTÅENDE

36 PALLIATIV VÅRD.. Stödjer de närstående under patientens sjukdom och i sorgearbetet Inriktar sig på patientens och de närståendes behov genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt

37 Ta reda på vilka närstående som finns, familjeträd Utrön deras behov av information, närståendepenning, stöd i olika beslut mm mm

38 VEM ÄR NÄRSTÅENDE? Den som patienten upplever står henne nära Ofta partner Barn, barnbarn eller vänner Beroende på situation är relationen till närstående mycket olika

39 HUR ÄR DET ATT VARA NÄRSTÅENDE? Förändrad och ofta komplicerad livssituation För en del självklart att hjälpa sin närstående men för andra en stor uppoffring För ca 1/3 en upplevelse av vanmakt och/eller hjälplöshet varje dag eller flera gånger i veckan

40 OLIKA TYPER AV STÖD Emotionellt stöd: Samtal med närstående inom eller utanför familjen, där man möter engagemang, förståelse, uppmuntran och bekräftelse. Kognitivt stöd: Information, kunskap, feed-back, problemlösning och vägledning Social tillhörighet och nätverksstöd: delaktighet i omgivande sociala strukturer (arbetsliv, fritid, intresseföreningar mm)

41 Praktiskt stöd Vem får bäst stöd? Aktiva, utåtriktade, goda copare, hög KASAM. Vem får minst stöd? Låg KASAM

42 NÄRSTÅENDES BEHOV UNDER SJUKDOMSTIDEN Kunskap om sjukdomen Information ang förväntat förlopp Kunskap om hur den sjuke skall skötas Kunskap om normala reaktioner hos den sjuke och hos sig själv

43 FAKTORER SOM GER ÖKAD SÅRBARHET Otillräcklig insikt i sjukdomens allvar och prognos Otillräckligt emotionellt/socialt närverk Konflikter/kommunikationsproblem Svåra känslor (svår ångest, skuld, vrede) Patientens olindrade symtom Missbruk Barn under 30 år

44 Upplevelse av maktlöshet och hjälplöshet hos närstående Hos ca en tredjedel av närstående fanns dagliga upplevelser eller flera gånger i veckan Beskrevs som en känsla av otillräcklighet, av skuld, ilska och ensamhet. Gav upphov till fysiska och psykosomatiska besvär som muskelspänningar, huvudvärk, aptitlöshet, ångest och depression.

45 VAD HAR BETYDELSE FÖR DE NÄRSTÅENDE: Personalens inställning med ev respekt, vilja och förmåga att ge information, intresse för de närstående Tid för sjukdom KASAM känsla av sammanhang

46 NÄRSTÅENDESTÖD Kontinuerlig information

47 INFORMATION TILL NÄRSTÅENDE Om sjukdomen Om förväntat förlopp Ge ledning Om vår uppfattning av patientens lidande Stöd att vara kvar eller gå hem Se ambivalensen

48 NÄRSTÅENDESTÖD Möjlighet till avlösning Efterlevandesamtal

49 KVALITETSKRITERIER FÖR VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Patienten är informerad om sin situation Närstående är informerade om patientens situation Patienten är smärtlindrad, VAS används vid smärta Patienten är lindrad från andra symtom

50 Det finns läkemedel i injektionsform att ge vb för smärtgenombrott, oro, illamående eller andningsbesvär Patienten behöver inte dö ensam Patienten ges möjlighet att dö på den plats hon själv önskar Närstående erbjuds samtal efter dödsfallet

51 STRUKTUR VID INFORMERANDE SAMTAL Förbered samtalet noga. Plats, deltagare, medicinska fakta Vad vet/anar/tror/befarar pat om sin sjukdom Hur mycket vill pat veta? Förvarna om det rör sig om svåra besked Informera inkännande och tydligt Var beredd på och stöd känsloyttringar Planera gemensamt för fortsatt behandling ochh information