Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård"

Roger Mats Jakobsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi för framtiden SOU 2009:11 1

2 Uppdraget omfattar Alla oavsett medicinsk diagnos Alla åldersgrupper, dvs. barn, vuxna och äldre personer Kunskapsstödets syfte Utveckla den palliativ vården Genomföra uppföljningar och kvalitetssäkring Tillgodose likvärdig vård för patienterna 2

3 Två typer av ställningstaganden Vägledning Bedömningar - tyngdpunkt på viktiga förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Nationella riktlinjer Rekommendationer om specifika åtgärder Vägledning bedömningar Lagstiftning Definition av palliativ vård internationella överenskommelser Resultat från verksamhetsanalys Analys och reflektion av etiska frågor Bästa tillgängliga kunskap 3

4 Nationella riktlinjer rekommendationer Stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder Avgränsas mot områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånd och åtgärder Samla bästa tillgängliga kunskap Vetenskapliga studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Åtgärdens effekt Tillståndets svårighetsgrad 4

5 Organisation Projektledning Faktagrupp (ordf Carl-Magnus Edenbrandt) Indikatorer Birgitta Lindelius, Max Köster Prioriteringsgrupp (ordf Hans Starkhammar) Etisk rådgivare (Lars Sandman, Borås) Kostnadseffektivitet (Ekonom Sos) Grupp med 25 experter Indikatorgrupp med 6 experter Prioriteringsgrupp med 18 experter Avgränsningar Farmakologisk smärtlindring i livets slutskede Läkemedelsverkets rekommendation 6:2010 Nutrition Socialstyrelsens Näring för god vård och omsorg Sedvanliga behandlingar vid olika symtom (t ex andnöd, ångest, illamående) Nationellt vårdprogram för palliativ vård

6 Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna: Symtomlindring Samarbete Kommunikation och relation Stöd till närstående 6

7 Socialstyrelsens bedömning Det är viktigt att hälso-och sjukvården och socialtjänsten arbetar för att samarbete i multiprofessionella team ingår i den palliativa vården Socialstyrelsens bedömning Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten tar ställning till hur ett stöd till närstående bör utformas 7

8 Socialstyrelsens bedömning För att möta äldres behov är det viktigt att den palliativa vården omfattar alla sjukdomar i livets slutskede och integreras i vård av kroniska sjukdomar Det är angeläget att palliativ vård av barn anpassas till de behov de har Socialstyrelsens bedömning Behov av gemensam syn på processen för en god palliativ vård och omsorg: - underlättar planering, ansvarsfördelning och samverkan mellan olika aktörer 8

9 Preliminära rekommendationer för specifika åtgärder Preliminära rekommendationer 29 rekommendationer 18 rekommendationer ingår i huvuddokumentet med en bedömning av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 9

10 Rekommendationfortbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av samtlig personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar möjligheten för god symtomlindring och ökad livskvalitet. Rekommendation fortbildning Effekt av åtgärd Fortbildning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg ger En minskning av patienters symtom Färre sjukhusinläggningar och färre dagar på sjukhus 10

11 Rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att samtalen kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra livskvalitet hos personer i livets slutskede. Rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Effekt av åtgärd God kvalitet i kommunikation om prognos förebygger oro och missförstånd, ökar döende personers känsla av trygghet, samt förbättrar livskvalitet. Ångest och oro kan reduceras om information ges kontinuerligt om prognos och vård i livets slutskede. 11

12 Rekommendationer bedömning av smärta och andra symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet analysera och skatta smärta hos patienter i livets slutskede Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar möjligheten till ett korrekt val av behandling och därmed adekvat symtomlindring i livets slutskede. Rekommendation bedömning av smärta Effekt av åtgärd Smärtanalys med efterföljande terapijustering och smärtskattning har effekt i form av lägre smärtintensitet och ökad smärtfrihet Smärtanalys ger möjlighet att förutse vilka patienter som har svår smärtproblematik och är i behov av fler smärtlindrande åtgärder. 12

13 Rekommendationer bedömning av smärta och andra symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör regelbundet skatta symtom med skattningsinstrument hos patienter i livets slutskede Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar möjligheten för optimal symtomlindring och utvärdering av insatt behandling. Rekommendation bedömning av symtom Effekt av åtgärd Vetenskapligt underlag saknas Konsensuspanel 93 procent instämde i påståendet Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument ökar möjligheten för optimal symtomlindring hos patienter i livets slutskede jämfört med ostrukturerad bedömning. 13

14 Indikatorer och datakällor Delprojekt indikatorer och datakällor Kartläggning och analys av befintliga datakällor som rör livets slutskede samt förslag på hur utveckling kan ske publicerat i bilaga Indikatorer för god palliativ vård del av kunskapsstödet Expertarbetsgrupp: Lise-Lotte Franklin-Larsson, Greger Fransson, Maria Friedrichsen, Carl-Johan Fürst, Peter Strang. Delprojektledare: Birgitta Lindelius och Max Köster 14

15 Datakällor En kartläggning av befintliga datakällor: Patientregistret Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret Register över insatser till funktionshindrade och äldre (SoL) Register över kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning Svenska Palliativregistret Erfarenheter Förbättringsutrymme finns! Var avlider patienterna? Vilka palliativa vårdinsatser görs? Var sker vårdinsatserna? Koder behöver utvecklas! Täckningsgraden i Svenska Palliativregistret behöver utvecklas! 15

16 Förslag på indikatorer 1. Täckningsgrad för Sv Palliativregistret 2. Slutenvårdstillfällen de sista 30 dagarna i livet 3. Förekomst av trycksår 4. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel i injektionsform 5. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid i injektionsform 6. Munhälsobedömning Utvecklingsindikatorer Kommunikation med patient om vårdens inriktning och mål i livets slutskede Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument 16

17 Extra bilder Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för rekommendationerna 17

18 Konsekvenser på en övergripande nivå Bedömningarna och rekommendationerna i kunskapsstödet kan få betydande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser tillgången till palliativ vård är i dag liten i jämförelse med behovet och ojämnt fördelad över landet. En närmare konsekvensbeskrivning av hela kunskapsstödets innehåll är i dag inte möjligt att genomföra på nationell nivå Rekommendation - fortbildning Rekommendationen innebär betydande ekonomiska konsekvenser för landsting och kommuner Kostnaderna för fortbildning beror på hur många som deltar i utbildningen och hur lång den är. 18

19 Rekommendationer bedömning av smärta och andra symtom Marginellt ökade kostnader för att införa åtgärderna utbildning av personal, anpassning av skattningsinstrument till lokala förhållanden, utveckling av rutiner för användning och dokumentation. Kan medföra fler symtomlindrande insatser och ökade kostnader, men ett korrekt behandlingsval i ett tidigt skede kan leda till besparingar längre fram. Åtgärder med små eller svårberäknade konsekvenser För vissa åtgärder har Socialstyrelsen inte gjort någon analys av konsekvenserna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten, eftersom de bedöms vara antingen små eller svåra att beräkna. samtal med patienter om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede bild- och musikterapi (ingen nationell data om tillgång och behov) 19

Relevanta dokument

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna: