Vetenskap, erfarenhet och tyckande..
|
|
- Mats Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer Hans Starkhammar 1
2 Personliga erfarenheter av sjukvårdsprioritering > 2003: Prioriteringsarbete i Östergötlands landsting ( ) -> 2007: Nationella cancerriktlinjer (bröst,-prostata,- kolorektalcancer) : Nationella riktlinjer för lungcancervård > 2013: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård > 2014: Uppdatering: Nationella cancerriktlinjer (bröst,- prostata,- kolorektalcancer) Hans Starkhammar 2
3 Utvecklingen går framåt Hans Starkhammar 3
4 Grundbegrepp (enl SOU 1993:3) består Nytta- ändamålsenlig, meningsfull Rättvisa- alla lika mycket, efter behov Solidaritet- resurser fördelade till dem med störst behov Jämlikhet- varje individ behandlas som varje annan Kostnadseffektivitet nytta i förhållande till kostnad Hans Starkhammar 4
5 Prioriteringar inom Cancervården: Attityder/ Historisk syn på vad som är viktigast Bot Livstidsförlängning Fysisk livskvalitetsförbättring Psykosocial livskvalitetsförbättring Evidensbas för patientnyttan Kostnad för vårdåtgärden Hans Starkhammar 5
6 Cancervården är väl alltid högprioriterad (SOU 1995:5) Alla vårdbehov som avser cancer skall placeras i den högsta prioriteringsgruppen Koncentrera sig på insatsens kostnadseffektivitet Hans Starkhammar 6
7 Läskigt med cancerrangordning/prioritering? Ja, en del ryser/fnyser fortfarande bara vid tanken Ja, särskilt för de som läst Prioriteringsutredningen såsom f-n läser bibeln Ja, för det tar så mycket tid att fastställa en användbar lista Ja, om den blir mossig vill ingen ha den Nej, inte om den är väl förankrad i alla led Nej, om den inte bara tas fram när pengarna är slut Nej, inte om den används tillsammans med tydliga konsekvensbeskrivningar Hans Starkhammar 7
8 Prioriteringar inom Cancervården Professionens gradering av patientnytta (enl LiÖ-modell ) Hans Starkhammar 8
9 Vad har dom för sig i Östergötland? 28 januari 2004 Hotell Anglais Hans Starkhammar 9
10 Arbetsprocessen var i sig värdefull Möte mellan olika vårdaktörer Tillfälle till diskussion om värderingar Tillfälle till genomlysning av verksamheten Kritisk granskning av gamla rutiner Kritisk värdering av vetenskapligt faktaunderlag Måste vara en fortlöpande process Hans Starkhammar 10
11 Olika perspektiv vid beskrivning av vårdkedjor Kirurgi Traditionella organisationsperspektivet Diagnostik Onkologi Palliativ vårdorganisation Primärvård Eller enligt: Integrerade vårdkedje(process-)perspektivet Hans Starkhammar 11
12 Prioriteringsarbetet Arbetsgång för Socialstyrelsens Nationella cancerriktlinjer Tillstånd/ åtgärdslista Bröstcancer Prioriteringsgrupp Bröstcancer Ordf. H Starkhammar Tillstånd/åtgärdslist a Prostata Prioriteringsgrupp Prostata Ordf. H Starkhamma r Gemensam prioriteringsgrupp Cancer Ordf. H Starkhammar Gemensam projektledningsgrupp Cancer Tillstånd/åtgärdslista Kolorektal Prioriteringsgrupp Kolorektal cancer Ordf. A Thulin Hans Starkhammar 12
13 Tillstånd/åtgärdslista Arbetsgång Hans Starkhammar 13
14 Vanliga bakläxor från prioriterings- till expertgrupperna Patientgrupp/indikationer behöver ses över Valsituation mellan olika åtgärder otydligt beskriven Effekt av åtgärd missar i beskrivning av t ex funktionsnedsättning, hälsorelaterad livskvalitet, biverkningar Effekt av åtgärd - ej enhetlig bedömning Hans Starkhammar 14
15 Några andra utmaningar: Tendens tänka att god evidens = alltid hög prioritet Vid svag evidens, hur hantera beprövad erfarenhet - transparent konsensusförfarande Åtgärder har olika mål t ex palliativ vård Kostnadseffektivitet livets slutskede inte lång tid att multiplicera effekter med Hans Starkhammar 15
16 Svåra värderingar vid cancerrangordning: Bot för några få vs lindring för många Kan/skall botande och lindrande insatser verkligen ställas mot varandra i gemensam rangordningslista? - Ingen vill väl missa chansen att bli botad eller få leva längre - Alla måste väl få hjälp vid smärta eller oro Hans Starkhammar 16
17 Svåra värderingar vid cancerrangordning - vad skall väga tyngst? Återkommande frågor under riktlinjesarbetet Bot eller lindring? Livslängd eller livskvalitet? Kostnadseffekt eller värdet av nya möjligheter? Hög evidensgrad eller duger tung klinisk erfarenhet? Stor nytta för få eller liten nytta för många? Skall vi och inte alla andra göra rangordning? 100 patienter måste kanske opereras för att 20 skall kunna bli botade Men, om bara 2 st blir botade då..? Hans Starkhammar 17
18 Interdisciplinärt förhållningssätt vid obotbar cancer palliativa åtgärder/insatser palliativ vård i livets slutskede brytpunkt MÅL: rädda liv tillfälligt förlänga liv förbättra livskvalitet MÅL: förbättra livskvalitet Hans Starkhammar 18
19 De nyare riktlinjernas mål (Socialstyrelsen) Inte ha målet att skriva vårdprogramliknade dokument för hela vårdkedjan Endast belysa områden där det finns särskilda behov av kunskapsstyrning utifrån: praxisskillnader höga kostnader och tveksamhet om nytta etiskt svåra frågor oenighet inom professionen Hans Starkhammar 19
20 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Hans Starkhammar 20
21 Central rekommendation - fortbildning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av all personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden ökar möjligheten för god symtomlindring och ökad livskvalitet. Hans Starkhammar 21
22 Enkäter för att komma till ett konsensusuttalande Hans Starkhammar 22
23 Central rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att samtalen kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra livskvalitet hos personer i livets slutskede. Hans Starkhammar 23
24 Enkäter som ett led i prioriteringsprocessen Hans Starkhammar 24
25 Hans Starkhammar 25
26 Central rekommendation multidisciplinär konferens Hälso- och sjukvården bör genomföra multidisciplinär konferens för personer med lungcancer. Motivering till rekommendation: Avgörande för rekommendationen är tillståndets stora svårighetsgrad och att åtgärden ger förutsättningar för korrekt fortsatt handläggning. Hans Starkhammar 26
27 Centrala rekommendationer palliativ cytostatikabehandling Rekommendation om första linjens behandling vid lungcancer Hälso- och sjukvården kan erbjuda bevacizumab som tillägg till paklitaxel och karboplatin till personer med god funktionsnivå och icke småcellig lungcancer i stadium IIIB IV, dock inte till dem med skivepitelcancer. erbjuda pemetrexed i kombination med cisplatin som första linjens behandling till personer med god funktionsnivå och icke småcellig lungcancer av typen lungadenocarcinom i stadium IIIB IV. Hans Starkhammar 27
28 Central rekommendation samtal om vårdens inriktning och innehåll Hälso- och sjukvården bör kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning i livets slutskede. Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att samtalen kan förebygga oro och missförstånd samt förbättra livskvalitet hos personer i livets slutskede. Hans Starkhammar 28
29 Hälso- och sjukvården kan erbjuda akupunktur eller akupressur som tillägg till läkemedelsbehandling till patienter i livets slutskede med illamående Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har mycket stor svårighetsgrad, men att åtgärden sannolikt inte har någon effekt som tillägg till sedvanlig vård där antiemetika ingår. Hans Starkhammar 29
30 Se med tacksamhet tillbaka, med mod framåt, med kärlek åt sidan, med tro uppåt Utvecklingen av prioriteringsarbetet Det har blivit bättre Det kan bli ännu bättre Det andra gör är också bra Det kan komma hjälp uppifrån(?) Tack/Hans Starkhammar 30
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merNationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merNej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merSocialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer
Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer Sverre Sörenson Med. klin. Ryhov, Jönköping IMH, Hälsouniversitetet, Linköping 15 april 2010 1 Först: Några basfakta 15 april 2010 2 De fyra stora
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merNationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning
Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merVad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs mer2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merAtt inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården
PRIORITERINGSCENTRUM Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården en checklista för att ta hänsyn till etiska aspekter Hälso- och sjukvården lever med en ständig resursbegränsning samtidigt
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merVad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merNationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merFORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR
FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR De fyra norrlandstingen ställer årligen ett forskningsanslag till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen,
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merEnkät om prioriteringar till medicinkliniker
Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer
Läs merEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merGrundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen
Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen Histologi Molekylär diagnostik Funktionsstatus Första linjens behandling CT (thorax & övre buk) efter 4:e kuren eller
Läs merPROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm
PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm 1 Ordföranden Maria Jakobsson hälsar välkommen 2 Mötet befinner kallelsen och dagordningen
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merResultatrapport RMPG-urologi
Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merLättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merNationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Beslutsstöd för prioriteringar
Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer Beslutsstöd för prioriteringar Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Nationella riktlinjer för vård,
Läs merModell för nationella riktlinjer för tandvården. Rapport till regeringen 1 september 2007
Modell för nationella riktlinjer för tandvården Rapport till regeringen 1 september 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller
Läs merUppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar
Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merNya nationella riktlinjer för tandvård
Nya nationella riktlinjer för tandvård Svensk samhällsodontologisk förening Agenda Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för tandvård Inför gruppdiskussionerna Agenda Socialstyrelsens
Läs merManual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs mer2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm
2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.
Läs merJan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset
Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet
Läs merRekommendationer lokalt avancerad NSCLC
Patient 1 lokalt avancerad NSCLC Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Utredning med PET CT och CT/MR hjärna Stråldos > 66 Gy Konkomitant cisplatin baserad kemoterapi Vilka kriterier skall vi ha för
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs merFoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Palliativ vård i livets slutskede Nationellt vårdprogram 2016 tills ny version kommer Mars 2016 Rekommendationer utarbetade av
Läs merSekreterare Eric Styffe
Datum: kl 09:12 Plats: Socialkontoret, Gullspång Ordförande Per-Arne Brandberg Sekreterare Eric Styffe Vid ordinarie ledamots förhinder kontaktas i första hand personlig ersättare. Vid dennes förhinder
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merPolitisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merFamna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.
Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE
Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merNovus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Läs merÖvergripande granskning av cancersjukvården på Gotland
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund
Läs mer