Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer
|
|
- Elsa Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer Sverre Sörenson Med. klin. Ryhov, Jönköping IMH, Hälsouniversitetet, Linköping 15 april
2 Först: Några basfakta 15 april
3 De fyra stora 15 april
4 Bröst Flest nya fall Kolorektal Lung Prostata 15 april
5 Bröst Flest nya fall Kolorektal Lung Prostata 15 april
6 Bröst Flest nya fall Kolorektal Flest Lung döda Prostata 15 april
7 Bröst Kolorektal Socialstyrelsens riktlinjer 2007 Lung Prostata 15 april
8 Bröst Nya riktlinjer Kolorektal Lung Prostata 15 april
9 Sverige har lägst förekomst i Europa 15 april
10 3300 nya fall/år 50% män 50% kvinnor 50% över 70år 15 april
11 3400 nya fall/år 50% män 50% kvinnor Fler svenska kvinnor dör av lungcancer än av bröstcancer HälTen över 70år 15 april
12 Kvinnor 15% Rela.v femårsöverlevnad Män 12% 1970 talet: 5 7% 15 april
13 Huvudtyper Småcellig SCLC 15% Icke Småcellig NSCLC 80% 24 mars
14 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium I II III IV 15 april
15 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Opera-on med kura.v målsäzning om inte medicinska kontraindika.oner föreligger I II III IV 24 mars
16 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Några kan botas med strålbehandling och cytosta-ka. Flertalet kan inte botas. I II III IV 24 mars
17 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Ingen bot (med mycket få undantag). Lindrande, i vissa fall livsförlängande behandling. Cytosta-ka, strålbehandling I II III IV 24 mars
18 Riktlinjer! 15 april
19 Socialstyrelsen sizer vid razen 15 april 2010 Foto: Sverre Sörenson 19
20 15 april
21 Adressater Vård och Poli.ker Tjänstemän Verksamhetschefer omsorgspersonal Olika versioner av slutdokumenten 15 april
22 Varför riktlinjer för lungcancer? Exempel! Opera.oner i stadium I II Svårförklarade olikheter i praxis Kemoradioterapi i stadium III 15 april
23 Planerad kirurgi i stadium I II Större skillnader finns inom regionerna, mellan län
24 Skillnader som förklaras enbart av olika prognosfaktorer hos pa.enterna?? 15 april
25 Organisa.on 15 april
26 Organisa.on av riktlinjearbetet Projekt lungcancer Medicinsk faktagrupp Socialstyrelsens styrgrupp Projektledningsgrupp Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp
27 Projektledning Projektledare Helena Brändström Projektsekreterare Arvid Widenlou Nordmark Kommunika.on David Svärd Delprojektledare indikatorer Björn Nilsson Faktagruppsansvarig Sverre Sörenson, Linköping Prioriteringsordförande Hans Starkhammar, Linköping Medicinskt sakkunnig Lars Holmberg, Uppsala Medicinskt sakkunnig, onkologi Jan Nyman, Göteborg Sakkunnig Hälsoekonomi Ola Ghatnekar, IHE E.sk rådgivare Lars Sandman, Borås
28 Diagnos.k Kirurgi Radioterapi Läkemedel Pallia.on Omvårdnad 15 april
29 Exempel på frågeställningar 15 april
30 PET CT Diagnos.k av rundhärdar Definiera strålfält inför kura.v kemoradioterapi Kartläggning av spridning inför kura.vt sytande terapi 15 april
31 EUS EBUS 15 april
32 Opera.on: sampling eller dissek.on av lymjörtlar 15 april
33 NSCLC Kemoterapi SCLC 15 april
34 NSCLC Bevacizumab Topotekan vid recidiv Pemetrexed i första linjen och vid recidiv SCLC Återupptagen primärbehandling vid recidiv 15 april
35 Nutri.onsstöd.digt i förloppet Nutri.onsstöd sent i förloppet Användning av symtomskazningsinstrument 15 april
36 Stereotak.sk strålbehandling vid medicinskt inoperabel NSCLC stadium I Profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC som svarat på kemoterapi Pallia.v strålbehandling vid obotlig lungcancer och torakala symtom 15 april
37 Mul.disciplinär terapikonferens 15 april
38 Faktagrupp Ordförande Sverre Sörenson, Linköping Områdesansvariga Onkologi Jan Nyman, Göteborg Ber-l Axelsson, Östersund Omvårdnad Carol Tishelman, Stockholm Toraxkirurgi Per Jönsson, Lund Karl Kölbeck, Stockholm Läkemedel Sverre Sörenson, Linköping Hälsoekonomi Ola Ghatnekar, IHE Lund 25 vetenskapliga förfa9are
39 Grundbegrepp: -llstånd och åtgärd EZ antal -llstånds och åtgärdspar väljs ut Mer selek.vt i deza riktlinjearbete än i.digare cancerriktlinjer Frågor som är kontroversiella, åtgärder som har höga kostnader, områden där praxisskillnader föreligger En -llstånds och åtgärdslista skapas Total ca 70 rader (200 per diagnos i.digare cancerriktlinjer) 15 april
40 Huvud i.llstånd/åtgärdslistan Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår alt. QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Ickegöra FoU 1 2 a 2 b 3 1 och 2 a Medicinska faktagruppen 2 b Hälsoekonomiska faktagruppen 3 Prioriteringsgruppen 40
41 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 41
42 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 42
43 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 43
44 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 44
45 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 45
46 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 46
47 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 47
48 Faktaarbete FörfaZare 1 FörfaZare 2 Områdesansvarig FörfaZare 3 FörfaZare 4 etc EZ arbetsdokument för varje -llstånds och åtgärdspar 15 april
49 Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Arbetsdokumentet Systema.sk lizeratursökning Sökningen dokumenteras 15 april
50 Arbetsdokumentet Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Systema.sk lizeratursökning Gallring, granskning av den vetenskapliga förfazaren Sökningen dokumenteras 15 april
51 Arbetsdokumentet Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Systema.sk lizeratursökning Gallring, granskning av den vetenskapliga förfazaren Material som beskrivs i dokumentet Sökningen dokumenteras 15 april
52 Studietyp och effektmåz Prospek.va randomiserade studier Publicerade i.dskrit med refereesystem Enbart abstrakt från kongress duger inte Andra studier har lägre evidensvärde 15 april
53 Studietyp och effektmåz Prospek.va randomiserade studier Publicerade i.dskrit med refereesystem Enbart abstrakt från kongress duger inte Andra studier har lägre evidensvärde Vid diagnos.k otast andra effektmåz Pa.entnära effektmåz: Överlevnad Livskvalitet 15 april
54 Arbetsdokumentets utseende Tillstånd och åtgärd, svårighetsgrad, effekt av åtgärd, evidensgrad, hälsoekonomi, prioritering Det vetenskapliga underlaget presenteras i text Underliggande arbeten tabelleras EffektmåQ gås igenom var för sig och evidensen granskas kri.skt och graderas Sökvägar Referenser 15 april
55 Evidensgradering Enligt GRADE Fyrgradig skala ErsäZer äldre system 15 april
56 Kategorisering av evidensstyrka enligt GRADE Evidensstyrka Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om Hög (++++) RCT Studiekvalitet: Allvarliga begränsningar (- 1) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Observationsstudie Mycket allvarliga begränsningar (-2) Påtaglig heterogenitet (-1) Överförbarhet Viss osäkerhet (- 1) Påtaglig osäkerhet (-2) Osäkra data (-1) Hög sannolikhet för publikationsbias (-1) Starka samband och inga sannolika confounders (+1) Mycket starka samband, inga allvarliga hot mot validiteten (+2) 15 april
57 Kategorisering av evidensstyrka enligt GRADE Evidensstyrka Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om Hög (++++) RCT Studiekvalitet: Allvarliga begränsningar (- 1) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Observationsstudie Mycket allvarliga begränsningar (-2) Påtaglig heterogenitet (-1) Överförbarhet Viss osäkerhet (- 1) Påtaglig osäkerhet (-2) Osäkra data (-1) Hög sannolikhet för publikationsbias (-1) Starka samband och inga sannolika confounders (+1) Mycket starka samband, inga allvarliga hot mot validiteten (+2) 15 april
58 Vad är svårt i faktaarbetet? Evidens är inte enkelt I vilken mån kan data generaliseras? Relevanta och irrelevanta effektmåz Okri.sk läsning Gömda sanningar Sta-s-ska analyser som ger olika konklusioner i samma studie Tröga leveranser 15 april
59 74 studier av an.depressiva läkemedel, registrerade av FDA 38 posi-va studier 36 nega-va studier Sakligt publicerade Opubl Publicerade Opubl Publ Posi.vt Publicerade Opublicerade Publ "posi.vt" Publ sakligt 15 april
60 LACE, Metaanalys av adjuvant kemoterapi frågeställning stadium IB Separat subgruppsanalys IB Ingen sta.s.skt signifikant överlevnadsvinst med adjuvant kemoterapi Slutsats: Behandlingen skall inte ges Vad är sanning? Test av interak-on mellan stadium och effekt Inga tecken.ll az stadium (möjligen bortsez från IA) interagerar med effekten, som är posi.v Slutsats: Behandlingen skall ges 15 april
61 LACE, metaanalys av adjuvant kemoterapi, frågeställning stadium IB Separat subgruppsanalys IB Test av interak-on mellan stadium och effekt Inga tecken.ll az stadium (möjligen bortsez från IA) interagerar med effekten, som är posi.v Slutsats: Behandlingen skall ges 15 april
62 Prioritering Urörs av en oberoende grupp med utgångspunkt i arbetsdokumenten Mer kliniskt profilerad sammansäzning på prioriteringsgruppen Prioritering i skala från icke göra och FoU 1 är högsta prioritet, 10 lägsta FoU betyder az åtgärden bör uröras endast inom ramen för vetenskapliga studier 15 april
63 Urvalsprocessen för prioriteringsgruppen Urvalskriterier Kompetens och legi.mitet Relevant sakkunskap Aktuell klinisk erfarenhet GoZ förtroende i den egna professionen Representa-vitet Adekvat representa.on av de som ingår i hela vårdprocessen Aktuella vårdnivåer (primär/närsjukvård, länssjukvård, regionsjukvård) Rimlig geografisk spridning Rimlig könsfördelning
64 Lungmedicin: Prioriteringsgrupp Eva Brandén, Gävle Magnus Kentson, Jönköping Christer Sederholm, Linköping Onkologi: Gunnar Adell, Stockholm Per Bergström, Umeå Sven Börje Ewers, Lund Kirurgi: Göran Rådberg, Göteborg Primärvård: Karin Rignér, Göteborg Richard Skinner, Hässleholm Per Anders Heedman, Linköping Pallia-on: Omvårdnad: Monica Bergendorf, Lund Gunilla Kaldenberg, Linköping Carina Nuse, Stockholm Eva Quant, Göteborg
65 På bordet inför prioriteringen Tillstånds och åtgärdslistan Medicinska faktaunderlag: Arbetsdokument från vetenskapliga förfazare Resultat från konsensusgruppen Hälsoekonomiska faktaunderlag Arbetsdokument från hälsoekonomer E.ska aspekter
66 Prioriteringsprocess Evidensstyrka Hög Måttlig Låg Konsensus Prioritering Andra faktorer: Svårighetsgrad/lidande Effektens storlek Kostnadseffektivitet
67 Vad är svårt i prioriteringarna? Alla i gruppen har ansvar för alla frågor Kompetens az bedöma kan variera Internat föregås av webbenkäter (2 omgångar) som kan visa stora diskrepanser Förstå az utgångspunkten är arbetsdokumentet, inte det finns andra studier 15 april
68 Personlig kommentar Lungcancer den cancer som tar flest liv Häpnadsväckande dålig evidens i många sammanhang Remarkabel brist på fas III studier Exempel profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC (Slotman 2007) 15 april
69 Profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC Incidens av hjärnmetastaser Linköping 14 april
70 Ingång: Svar (läkarens bedömning) på kemoterapi Överlevnad Linköping 14 april
71 Slotman 2007 Vik.g europeisk studie, 286 pa.enter, 5 års inklusion har ändrat praxis nya fall av lungcancer per år i Europa Minst kandidater för studien per år i Europa Av dessa inkluderades ca 60 i studien (¼ %) Ta in pa-enter i kliniska studier, framförallt randomiserade fas III studier! Linköping 14 april
72 Andra mål med arbetet Kvalitetsindikatorer som speglar olika aspekter och är möjliga az kon.nuerligt registrera och följa upp Analys av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 15 april
73 Hur ska riktlinjerna användas? Stöd för systema.ska och öppna beslut om resursfördelning inom och mellan verksamheter Underlag för beslut om vårdens organisa-on Underlag för regionala och lokala vårdprogram Stöd för övergripande beslut på verksamhetsnivå Stöd för individuella kliniska beslut Stöd för pa-enter vid beslut om alterna.va behandlingar 15 april
74 Dokument Huvuddokument med rekommenda.oner som stöd för beslut om prioriteringar Målgrupp: beslutsfazare och hälso och sjukvårdspersonal Faktadokument, som innehåller medicinska och hälsoekonomiska faktaunderlag Målgrupp: hälso och sjukvårdspersonal Poli-kerversion Populärversion med läzläst informa.on Målgrupp: framförallt pa.enter och närstående 15 april
75 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
76 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
77 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
78 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
79 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
80 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
81 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE
Vetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merProjektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet
Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merNationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av
Läs merBehandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping
Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merTNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala
TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merNationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning
Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merNationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merNationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Läs merModell för nationella riktlinjer för tandvården. Rapport till regeringen 1 september 2007
Modell för nationella riktlinjer för tandvården Rapport till regeringen 1 september 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merNationella riktlinjer. Metodbeskrivning
Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4
Läs merLungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merRadiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Läs merLungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer
Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi har tagit fram nationella riktlinjer för
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvården Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merPallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvården Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Förord Detta dokument är en bilaga och ingår i Nationella riktlinjer för vård och stöd
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3
Läs merPolicydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03
Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merNej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 5 Varför vi tar fram nationella
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merRegionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår 2009-2013. Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Feb 215 Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Regionalt cancercentrum,
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merGrundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen
Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen Histologi Molekylär diagnostik Funktionsstatus Första linjens behandling CT (thorax & övre buk) efter 4:e kuren eller
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015
www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merSpecialistexamen i allmänmedicin 2013-2014. Instruktion för examinator och medexaminator.
Specialistexamen i allmänmedicin 2013-2014. Instruktion för examinator och medexaminator. Läs instruktionen för examinanderna! Där framgår även det mesta om vad examinator ska göra. Läs den här instruktionen
Läs merNya nationella riktlinjer för tandvård
Nya nationella riktlinjer för tandvård Svensk samhällsodontologisk förening Agenda Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för tandvård Inför gruppdiskussionerna Agenda Socialstyrelsens
Läs merVad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS
Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN
Läs merÖkad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning
Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i
Läs merNationella riktlinjer för vård vid endometrios. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för vård vid endometrios Metodbeskrivning Bilaga Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Anders Wimo, familjeläkare, HC Bergsjö, Hälsingland Adj Professor, NVS, Karolinska Institutet Läget: 160 000 demenssjuka Ca 25 000 insjuknar
Läs merRekommendationer lokalt avancerad NSCLC
Patient 1 lokalt avancerad NSCLC Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Utredning med PET CT och CT/MR hjärna Stråldos > 66 Gy Konkomitant cisplatin baserad kemoterapi Vilka kriterier skall vi ha för
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merOM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?
OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merNationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Metodbeskrivning Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Metodbeskrivning Bilaga Remissversion Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merStyrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala
Läs merVilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013
Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013 Workshop om säkerhetskultur 2013-02-07 1 Upplägg Arbetsmiljöverket och säkerhetskultur Vilket
Läs merHälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44
PROTOKOLL 1(7) Plats: Konferensrum Fallet, Huskvarna vårdcentrum Närvarande: Beslutande: Urban Blomberg, ordförande (M) 35-41 Eva Lundemo (C) ordf 42-44 Annika Nordin (S) Kjell Ekelund ersätter Magnus
Läs merNationella indikationer för obesitaskirurgi
Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling
Läs mer