Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer"

Transkript

1 Socialstyrelsens na.onella riktlinjearbete vid lungcancer Sverre Sörenson Med. klin. Ryhov, Jönköping IMH, Hälsouniversitetet, Linköping 15 april

2 Först: Några basfakta 15 april

3 De fyra stora 15 april

4 Bröst Flest nya fall Kolorektal Lung Prostata 15 april

5 Bröst Flest nya fall Kolorektal Lung Prostata 15 april

6 Bröst Flest nya fall Kolorektal Flest Lung döda Prostata 15 april

7 Bröst Kolorektal Socialstyrelsens riktlinjer 2007 Lung Prostata 15 april

8 Bröst Nya riktlinjer Kolorektal Lung Prostata 15 april

9 Sverige har lägst förekomst i Europa 15 april

10 3300 nya fall/år 50% män 50% kvinnor 50% över 70år 15 april

11 3400 nya fall/år 50% män 50% kvinnor Fler svenska kvinnor dör av lungcancer än av bröstcancer HälTen över 70år 15 april

12 Kvinnor 15% Rela.v femårsöverlevnad Män 12% 1970 talet: 5 7% 15 april

13 Huvudtyper Småcellig SCLC 15% Icke Småcellig NSCLC 80% 24 mars

14 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium I II III IV 15 april

15 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Opera-on med kura.v målsäzning om inte medicinska kontraindika.oner föreligger I II III IV 24 mars

16 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Några kan botas med strålbehandling och cytosta-ka. Flertalet kan inte botas. I II III IV 24 mars

17 Sjukdomsutbredning vid upptäckt Stadium Ingen bot (med mycket få undantag). Lindrande, i vissa fall livsförlängande behandling. Cytosta-ka, strålbehandling I II III IV 24 mars

18 Riktlinjer! 15 april

19 Socialstyrelsen sizer vid razen 15 april 2010 Foto: Sverre Sörenson 19

20 15 april

21 Adressater Vård och Poli.ker Tjänstemän Verksamhetschefer omsorgspersonal Olika versioner av slutdokumenten 15 april

22 Varför riktlinjer för lungcancer? Exempel! Opera.oner i stadium I II Svårförklarade olikheter i praxis Kemoradioterapi i stadium III 15 april

23 Planerad kirurgi i stadium I II Större skillnader finns inom regionerna, mellan län

24 Skillnader som förklaras enbart av olika prognosfaktorer hos pa.enterna?? 15 april

25 Organisa.on 15 april

26 Organisa.on av riktlinjearbetet Projekt lungcancer Medicinsk faktagrupp Socialstyrelsens styrgrupp Projektledningsgrupp Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp

27 Projektledning Projektledare Helena Brändström Projektsekreterare Arvid Widenlou Nordmark Kommunika.on David Svärd Delprojektledare indikatorer Björn Nilsson Faktagruppsansvarig Sverre Sörenson, Linköping Prioriteringsordförande Hans Starkhammar, Linköping Medicinskt sakkunnig Lars Holmberg, Uppsala Medicinskt sakkunnig, onkologi Jan Nyman, Göteborg Sakkunnig Hälsoekonomi Ola Ghatnekar, IHE E.sk rådgivare Lars Sandman, Borås

28 Diagnos.k Kirurgi Radioterapi Läkemedel Pallia.on Omvårdnad 15 april

29 Exempel på frågeställningar 15 april

30 PET CT Diagnos.k av rundhärdar Definiera strålfält inför kura.v kemoradioterapi Kartläggning av spridning inför kura.vt sytande terapi 15 april

31 EUS EBUS 15 april

32 Opera.on: sampling eller dissek.on av lymjörtlar 15 april

33 NSCLC Kemoterapi SCLC 15 april

34 NSCLC Bevacizumab Topotekan vid recidiv Pemetrexed i första linjen och vid recidiv SCLC Återupptagen primärbehandling vid recidiv 15 april

35 Nutri.onsstöd.digt i förloppet Nutri.onsstöd sent i förloppet Användning av symtomskazningsinstrument 15 april

36 Stereotak.sk strålbehandling vid medicinskt inoperabel NSCLC stadium I Profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC som svarat på kemoterapi Pallia.v strålbehandling vid obotlig lungcancer och torakala symtom 15 april

37 Mul.disciplinär terapikonferens 15 april

38 Faktagrupp Ordförande Sverre Sörenson, Linköping Områdesansvariga Onkologi Jan Nyman, Göteborg Ber-l Axelsson, Östersund Omvårdnad Carol Tishelman, Stockholm Toraxkirurgi Per Jönsson, Lund Karl Kölbeck, Stockholm Läkemedel Sverre Sörenson, Linköping Hälsoekonomi Ola Ghatnekar, IHE Lund 25 vetenskapliga förfa9are

39 Grundbegrepp: -llstånd och åtgärd EZ antal -llstånds och åtgärdspar väljs ut Mer selek.vt i deza riktlinjearbete än i.digare cancerriktlinjer Frågor som är kontroversiella, åtgärder som har höga kostnader, områden där praxisskillnader föreligger En -llstånds och åtgärdslista skapas Total ca 70 rader (200 per diagnos i.digare cancerriktlinjer) 15 april

40 Huvud i.llstånd/åtgärdslistan Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår alt. QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Ickegöra FoU 1 2 a 2 b 3 1 och 2 a Medicinska faktagruppen 2 b Hälsoekonomiska faktagruppen 3 Prioriteringsgruppen 40

41 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 41

42 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 42

43 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 43

44 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 44

45 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 45

46 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 46

47 Exempel Hälsotillstånd/ Åtgärd Tillstån dets svårigh etsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Evidens för kostnadseffektivitet Rangordning Typ 2 diabetes med högt blodtryck Behandling med ARB som förstahandsval Hög risk för förtida död eller permanent skada ARB förebygger utveckling av hjärtkärlsjukdom Hög Mycket hög kostnad per QUALY att behandla med ARB jämfört med ACEhämmare Skattad 9 (prel) 47

48 Faktaarbete FörfaZare 1 FörfaZare 2 Områdesansvarig FörfaZare 3 FörfaZare 4 etc EZ arbetsdokument för varje -llstånds och åtgärdspar 15 april

49 Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Arbetsdokumentet Systema.sk lizeratursökning Sökningen dokumenteras 15 april

50 Arbetsdokumentet Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Systema.sk lizeratursökning Gallring, granskning av den vetenskapliga förfazaren Sökningen dokumenteras 15 april

51 Arbetsdokumentet Bibliotekarie på SoS och vetenskaplig förfazare Systema.sk lizeratursökning Gallring, granskning av den vetenskapliga förfazaren Material som beskrivs i dokumentet Sökningen dokumenteras 15 april

52 Studietyp och effektmåz Prospek.va randomiserade studier Publicerade i.dskrit med refereesystem Enbart abstrakt från kongress duger inte Andra studier har lägre evidensvärde 15 april

53 Studietyp och effektmåz Prospek.va randomiserade studier Publicerade i.dskrit med refereesystem Enbart abstrakt från kongress duger inte Andra studier har lägre evidensvärde Vid diagnos.k otast andra effektmåz Pa.entnära effektmåz: Överlevnad Livskvalitet 15 april

54 Arbetsdokumentets utseende Tillstånd och åtgärd, svårighetsgrad, effekt av åtgärd, evidensgrad, hälsoekonomi, prioritering Det vetenskapliga underlaget presenteras i text Underliggande arbeten tabelleras EffektmåQ gås igenom var för sig och evidensen granskas kri.skt och graderas Sökvägar Referenser 15 april

55 Evidensgradering Enligt GRADE Fyrgradig skala ErsäZer äldre system 15 april

56 Kategorisering av evidensstyrka enligt GRADE Evidensstyrka Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om Hög (++++) RCT Studiekvalitet: Allvarliga begränsningar (- 1) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Observationsstudie Mycket allvarliga begränsningar (-2) Påtaglig heterogenitet (-1) Överförbarhet Viss osäkerhet (- 1) Påtaglig osäkerhet (-2) Osäkra data (-1) Hög sannolikhet för publikationsbias (-1) Starka samband och inga sannolika confounders (+1) Mycket starka samband, inga allvarliga hot mot validiteten (+2) 15 april

57 Kategorisering av evidensstyrka enligt GRADE Evidensstyrka Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om Hög (++++) RCT Studiekvalitet: Allvarliga begränsningar (- 1) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Observationsstudie Mycket allvarliga begränsningar (-2) Påtaglig heterogenitet (-1) Överförbarhet Viss osäkerhet (- 1) Påtaglig osäkerhet (-2) Osäkra data (-1) Hög sannolikhet för publikationsbias (-1) Starka samband och inga sannolika confounders (+1) Mycket starka samband, inga allvarliga hot mot validiteten (+2) 15 april

58 Vad är svårt i faktaarbetet? Evidens är inte enkelt I vilken mån kan data generaliseras? Relevanta och irrelevanta effektmåz Okri.sk läsning Gömda sanningar Sta-s-ska analyser som ger olika konklusioner i samma studie Tröga leveranser 15 april

59 74 studier av an.depressiva läkemedel, registrerade av FDA 38 posi-va studier 36 nega-va studier Sakligt publicerade Opubl Publicerade Opubl Publ Posi.vt Publicerade Opublicerade Publ "posi.vt" Publ sakligt 15 april

60 LACE, Metaanalys av adjuvant kemoterapi frågeställning stadium IB Separat subgruppsanalys IB Ingen sta.s.skt signifikant överlevnadsvinst med adjuvant kemoterapi Slutsats: Behandlingen skall inte ges Vad är sanning? Test av interak-on mellan stadium och effekt Inga tecken.ll az stadium (möjligen bortsez från IA) interagerar med effekten, som är posi.v Slutsats: Behandlingen skall ges 15 april

61 LACE, metaanalys av adjuvant kemoterapi, frågeställning stadium IB Separat subgruppsanalys IB Test av interak-on mellan stadium och effekt Inga tecken.ll az stadium (möjligen bortsez från IA) interagerar med effekten, som är posi.v Slutsats: Behandlingen skall ges 15 april

62 Prioritering Urörs av en oberoende grupp med utgångspunkt i arbetsdokumenten Mer kliniskt profilerad sammansäzning på prioriteringsgruppen Prioritering i skala från icke göra och FoU 1 är högsta prioritet, 10 lägsta FoU betyder az åtgärden bör uröras endast inom ramen för vetenskapliga studier 15 april

63 Urvalsprocessen för prioriteringsgruppen Urvalskriterier Kompetens och legi.mitet Relevant sakkunskap Aktuell klinisk erfarenhet GoZ förtroende i den egna professionen Representa-vitet Adekvat representa.on av de som ingår i hela vårdprocessen Aktuella vårdnivåer (primär/närsjukvård, länssjukvård, regionsjukvård) Rimlig geografisk spridning Rimlig könsfördelning

64 Lungmedicin: Prioriteringsgrupp Eva Brandén, Gävle Magnus Kentson, Jönköping Christer Sederholm, Linköping Onkologi: Gunnar Adell, Stockholm Per Bergström, Umeå Sven Börje Ewers, Lund Kirurgi: Göran Rådberg, Göteborg Primärvård: Karin Rignér, Göteborg Richard Skinner, Hässleholm Per Anders Heedman, Linköping Pallia-on: Omvårdnad: Monica Bergendorf, Lund Gunilla Kaldenberg, Linköping Carina Nuse, Stockholm Eva Quant, Göteborg

65 På bordet inför prioriteringen Tillstånds och åtgärdslistan Medicinska faktaunderlag: Arbetsdokument från vetenskapliga förfazare Resultat från konsensusgruppen Hälsoekonomiska faktaunderlag Arbetsdokument från hälsoekonomer E.ska aspekter

66 Prioriteringsprocess Evidensstyrka Hög Måttlig Låg Konsensus Prioritering Andra faktorer: Svårighetsgrad/lidande Effektens storlek Kostnadseffektivitet

67 Vad är svårt i prioriteringarna? Alla i gruppen har ansvar för alla frågor Kompetens az bedöma kan variera Internat föregås av webbenkäter (2 omgångar) som kan visa stora diskrepanser Förstå az utgångspunkten är arbetsdokumentet, inte det finns andra studier 15 april

68 Personlig kommentar Lungcancer den cancer som tar flest liv Häpnadsväckande dålig evidens i många sammanhang Remarkabel brist på fas III studier Exempel profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC (Slotman 2007) 15 april

69 Profylak.sk hjärnbestrålning vid spridd SCLC Incidens av hjärnmetastaser Linköping 14 april

70 Ingång: Svar (läkarens bedömning) på kemoterapi Överlevnad Linköping 14 april

71 Slotman 2007 Vik.g europeisk studie, 286 pa.enter, 5 års inklusion har ändrat praxis nya fall av lungcancer per år i Europa Minst kandidater för studien per år i Europa Av dessa inkluderades ca 60 i studien (¼ %) Ta in pa-enter i kliniska studier, framförallt randomiserade fas III studier! Linköping 14 april

72 Andra mål med arbetet Kvalitetsindikatorer som speglar olika aspekter och är möjliga az kon.nuerligt registrera och följa upp Analys av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 15 april

73 Hur ska riktlinjerna användas? Stöd för systema.ska och öppna beslut om resursfördelning inom och mellan verksamheter Underlag för beslut om vårdens organisa-on Underlag för regionala och lokala vårdprogram Stöd för övergripande beslut på verksamhetsnivå Stöd för individuella kliniska beslut Stöd för pa-enter vid beslut om alterna.va behandlingar 15 april

74 Dokument Huvuddokument med rekommenda.oner som stöd för beslut om prioriteringar Målgrupp: beslutsfazare och hälso och sjukvårdspersonal Faktadokument, som innehåller medicinska och hälsoekonomiska faktaunderlag Målgrupp: hälso och sjukvårdspersonal Poli-kerversion Populärversion med läzläst informa.on Målgrupp: framförallt pa.enter och närstående 15 april

75 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

76 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

77 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

78 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

79 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

80 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

81 Tidsplan Uppföljning indikatorer för cancervård 2010/2011 Slutversion årsski<et 2010/2011 Regionala seminarier juni sept 2010 Preliminär version juni 2010 Prioritering hösten 2009, färdig mars/april 2010 Arbetsdokument, bearbetning och återkoppling Start hösten 2007 våren 2008 seminarium sakkunniga.llstånd/åtgärdslista metodfrågor, start faktagrupp vetenskapliga förfazare, utbildning EBM och GRADE

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Behandling av SCLC Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping Mediastinalt oat-cellsarkom Oat-cellcancer Småcellig anaplastisk cancer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Modell för nationella riktlinjer för tandvården. Rapport till regeringen 1 september 2007

Modell för nationella riktlinjer för tandvården. Rapport till regeringen 1 september 2007 Modell för nationella riktlinjer för tandvården Rapport till regeringen 1 september 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer Lungcancer Figur och tabellverk för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Lungcancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro SE-751 85 UPPSALA LUNGCANCER - FIGUR OCH TABELLVERK FÖR DIAGNOSÅR

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi har tagit fram nationella riktlinjer för

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvården Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvården. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvården Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Förord Detta dokument är en bilaga och ingår i Nationella riktlinjer för vård och stöd

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)

Nej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman) Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 5 Varför vi tar fram nationella

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår 2009-2013. Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår 2009-2013. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Feb 215 Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen

Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen Histologi Molekylär diagnostik Funktionsstatus Första linjens behandling CT (thorax & övre buk) efter 4:e kuren eller

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Specialistexamen i allmänmedicin 2013-2014. Instruktion för examinator och medexaminator.

Specialistexamen i allmänmedicin 2013-2014. Instruktion för examinator och medexaminator. Specialistexamen i allmänmedicin 2013-2014. Instruktion för examinator och medexaminator. Läs instruktionen för examinanderna! Där framgår även det mesta om vad examinator ska göra. Läs den här instruktionen

Läs mer

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Nya nationella riktlinjer för tandvård Nya nationella riktlinjer för tandvård Svensk samhällsodontologisk förening Agenda Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för tandvård Inför gruppdiskussionerna Agenda Socialstyrelsens

Läs mer

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS Vad får det kosta? UPP TILL 3 X BNP PER CAPITA Källa: WHO, Lancet Oncology 2007 REKOMMENDATIONEN FÖR RIMLIGA KOSTNADER INOM SJUKVÅRDEN

Läs mer

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Ökad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid endometrios Metodbeskrivning Bilaga Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Anders Wimo, familjeläkare, HC Bergsjö, Hälsingland Adj Professor, NVS, Karolinska Institutet Läget: 160 000 demenssjuka Ca 25 000 insjuknar

Läs mer

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Patient 1 lokalt avancerad NSCLC Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC Utredning med PET CT och CT/MR hjärna Stråldos > 66 Gy Konkomitant cisplatin baserad kemoterapi Vilka kriterier skall vi ha för

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Metodbeskrivning Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Metodbeskrivning Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Metodbeskrivning Bilaga Remissversion Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala

Läs mer

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013 Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013 Workshop om säkerhetskultur 2013-02-07 1 Upplägg Arbetsmiljöverket och säkerhetskultur Vilket

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44 PROTOKOLL 1(7) Plats: Konferensrum Fallet, Huskvarna vårdcentrum Närvarande: Beslutande: Urban Blomberg, ordförande (M) 35-41 Eva Lundemo (C) ordf 42-44 Annika Nordin (S) Kjell Ekelund ersätter Magnus

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer