Ökad hälsa. för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Transkript

1 Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i Karlsborg

2 Innehåll INNEHÅLL... 1 INLEDNING... 2 Karlsborgs och Tibros unga kvinnor... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 Fokusgrupper... 3 PROJEKTANSVARIG... 3 Styrgrupp... 3 Projektledare... 3 MÅLGRUPP... 3 SAMARBETSPARTER... 4 ETIK... 4 TIDSPLAN... 4 KOSTNADER UPPFÖLJNING... 5 BILAGA BILAGA

3 Inledning Ohälsotalet 1 i gruppen unga kvinnor år för Tibro och Karlsborg är idag bland de högsta i landet. Det har sedan 2002 ökat jämfört med riket och länet där ohälsotalen sjunkit under samma period. Se bilaga 1 Vad är det som gör att vissa kvinnor i början av sitt yrkesliv, eller innan de ens kommit in i yrkeslivet sjukskrivs? Handlar det om unga kvinnor som på grund av arbetslöshet fått försvagade sociala nätverk som medfört deras ohälsa? Vilka förutsättningar och behov finns för att skapa en god hälsa och goda livsvillkor för Karlsborgs och Tibros unga kvinnor? Behövs ändrade rutiner inom skolan för att än mer belysa sambandet mellan hälsa och utbildning och krävs särskilda insatser inom försäkringskassa, arbetsförmedling och inom sjukvården för att möta unga kvinnor? Har samhället råd att inte arbeta för att dessa kvinnor ska må bra och kunna vara i arbete? I projektet kommer det att tas reda på vilka faktorer de unga kvinnorna i Tibro och Karlsborg själva uppger påverkar deras hälsa. Det ska sedan redovisas för dem som i sin profession möter unga kvinnor. Genom ett rådslag med berörda aktörer bearbetas sedan resultatet där vår förhoppning är att samarbetet mellan aktörerna utvecklas och att förslag på åtgärder tas fram som kommer att leda till att färre unga kvinnor är sjukskrivna. Karlsborgs och Tibros unga kvinnor Sedan 2002 har ohälsotalet för Karlsborgs och Tibros unga kvinnor, i åldern 20 till 29 år, legat högt över genomsnittet för länet och riket. Rikets ohälsotal från december 2002 till juni 2006 sjönk från 15,1 till 14,1 dagar per person och år. Samtidigt ökade ohälsotalet för Karlsborg från 22,6 till 33,6 dagar vilket 2006 var det högst i landet. Även Tibro visar en tydlig ökning av de unga kvinnornas ohälsotal, med en ökning från 20,8 till 30,8 dagar under samma period (Försäkringskassan, 2006). (Bilaga 1) Att ohälsotalen för Karlsborg och Tibro skiljer sig markant från läns- och riksgenomsnittet är oroväckande och en djupare analys är nödvändig. Syfte Syftet med projektet är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, med hjälp av Tibros och Karlsborgs unga kvinnor samt berörda samarbetsparter, få en djupare kunskap om vad som ligger bakom de höga ohälsotalen, samt under ett rådslag arbeta fram förslag på åtgärder som tydliggör ansvar. 1 Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen (från 2003 sjuk- och aktivitetsersättning). Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Måttet ohälsotal redovisas på årsnivå för en rullande tolvmånadersperiod. (Försäkringskassan, 2006). 2

4 Metod Inledningsvis sker planering och projektskrivning parallellt. Då detta är klart startar arbetet med att förankra och utveckla samverkan mellan berörda aktörer samt därefter ansöka om projektmedel. Kartläggningen av unga kvinnors hälsa kommer att göras med hjälp av datainsamling och genom att ta del av tidigare studier som presenteras separat. En viktig del är de kvalitativa intervjuer, vilka kommer att utföras i fokusgrupper, eller andra lämpliga former, med unga kvinnor från Karlsborg och Tibro. Fokusgrupper är en metod för ökad förståelse genom dialog i en särskilt sammansatt grupp. När gruppdeltagarna möts fördjupas dialogen och resultatet blir mer nyanserat än om människor intervjuas individuellt. Materialet från fokusgrupperna samlas in, bearbetas och analyseras. Under processen kommer vikt att läggas vid att skapa samverkan mellan berörda samarbetsparter. Projektredovisning om bakomliggande orsaker till den höga ohälsan hos unga kvinnor i Tibro och Karlsborg kommer att erbjudas projektets samarbetsparter samt politiker från de båda kommunerna. Slutligen kommer ett rådslag att genomföras för att ta fram ett dokument över insatser och ansvarsfördelning för berörda samarbetsparter. Fokusgrupper Kvinnor i åldersgruppen år i Tibro och Karlsborg kommer att tillfrågas om att delta i studien. Urvalet av intervjupersoner väljs med jämn spridning över fyra områden. Områdena är gymnasiets årskurs tre, långtidssjukskrivna, arbetslösa och unga mammor. Studenter på det folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs Universitet kommer att tillfrågas att hålla i intervjuerna samt redovisa resultatet vid ett dialogmöte. Projektansvarig Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg Styrgrupp En styrgrupp kommer att tillsättas efter beslut i folkhälsoråden Projektledare Folkhälsoplanerare Gunnie Axelsson, Tibro och Lena Johansson, Karlsborg Målgrupp Kvinnor år boende i Tibro och Karlsborg 3

5 Samarbetsparter Samarbetsparter kommer att vara Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Arbetsmarknadsenheterna i Tibro och Karlsborg, Familjecentralen i Tibro, Barn- och utbildningsnämnderna i Tibro och Karlsborg, Primärvården i Tibro och Karlsborg samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Östra Skaraborg. Etik Etik grundas på respekten för människan. Insatser för att främja folkhälsan kommer nära människors sätt att leva, deras livsvillkor och attityder. Under projektets gång är det därför viktigt att respektera den enskilda individens rätt till eget val och ha ett etiskt förhållningssätt i de val som görs både avseende prioriteringar och metod. Målgruppen ska även respekteras och få god information om projektets syfte och resultat. Tidsplan Fas I: Planering, projektskrivning och ansökan av medel Under projektskrivningen sker förankring för att undersöka samverkansmöjligheter. Fas II: Kartläggning Kartläggning genom datainsamling och tidigare studier genomfördes våren Fas III: Fokusgrupper, eller andra lämpliga former, samt bearbetning och analys Kartläggning genom kvalitativa intervjuer kommer under hösten att ske med målgruppen i fokusgrupper. Bearbetning och analys sker under senhösten Fas IV: Dialogmöte med intervjuredovisning För projektets samarbetsparter kommer redovisning av intervjuerna att ske under ett dialogmöte våren Fas V: Rådslag Rådslag med berörda samarbetsparter för att ta fram förslag på åtgärder beräknas ske våren Fas VI: Uppföljning Kontinuerligt under processens gång kommer folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg samt övriga berörda att få en lägesrapport samt vid projektets slut en sammanställning av resultatet. 4

6 Kostnader Projektmedel söks från försäkringskassan och respektive kommunstyrelse i Karlsborg och Tibro Fokusgrupper Studenter från Göteborgs Universitet som genomför och analyserar intervjuerna Summa: 2007 Projektredovisning i samband med ett dialogmöte Rådslag Dokumentation av vad projektet ledde fram till Oförutsedda utgifter Summa: kr kr kr kr kr kr kr kr Uppföljning Kontinuerligt under processens gång kommer folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg samt övriga berörda att få en lägesrapport samt vid projektets slut en sammanställning av resultatet. 5

7 Bilaga 1 Ohälsotal för unga kvinnor år, antal dagar Riket VG-län Karlsborg Tibro Ohälsotal för unga män år, antal dagar Riket VG-län Karlsborg Tibro Källa: Försäkringskassan

8 Bilaga 2 Projekt: Ökad hälsa för unga kvinnor i Tibro och Karlsborg VISION Ett gott liv för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg HUVUDMÅL Fler friska unga kvinnor i åldern år i Tibro och Karlsborg DELMÅL Fler unga kvinnor i arbete, utbildning och/eller i arbetsmarknadsåtgärder VERKSAMHETSMÅL Skapa samverkan med berörda verksamheter Kartlägga unga kvinnors hälsa och vad de uppger påverkar deras hälsa Redovisa intervjuer Skapa förändring nuläge och framåt över insatser och ansvarsfördelning för berörda samarbetsparter PROCESS PRESTATION UTFALL 1 Planering, samverkan, projektskrivning, ansökan Kartläggning genom datainsamling samt fokusgrupper som klargör pos/neg påverkan på kvinnornas hälsa Dialogmöte med intervjuredovisning Rådslag för att i samverkan ta fram ett styrkort över insatser och ansvarsfördelning Projektsammanställning Ekonomiska resurser och hälsofrämjande konkreta åtgärder sätts in av berörda samarbetsparter Högre andel unga kvinnor i arbete, i utbildning eller i arbetsmarknadsåtgärder UTFALL 2 Lägre ohälsotal för kvinnor år Minskad korttidsfrånvaro UTFALL 3 God livskvalitet för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg 7