Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Transkript

1 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet HjoTiBorg Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS NAMN: Ökad hälsa för unga kvinnor år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. Mål och målgrupp En omfattande kartläggning av ohälsotalet för unga kvinnor år gjordes under 2006 och 2007 av folkhälsoplanerarna i Tibro och Karlsborg. Jämfört med landet är ohälsotalet för denna grupp en av de högsta i landet och ett antal konferenser för att belysa problemet har genomförts. Se bilagor till detta avtal. Målgrupp: Unga kvinnor med psykisk ohälsa i de tre kommunerna Hjo, Tibro och Karlsborg i åldrarna år. I första hand skall en prioritering ske i målgruppen med bedömd psykisk ohälsa enligt följande kriterier: - åldersintervallet år - bedöms ha psykiska problem/ohälsa som hindrar möjligheten till arbete/studier. Bedömningen kan vara gjord av arbetsförmedling/socialkontor/försäkringskassan eller att det finns ett läkarintyg - bedöms ha psykiska problem/ohälsa som inte behöver vara dokumenterad psykisk sjukdom - uppbär försörjningsstöd/sjukpenning/aktivitetsersättning eller a- kassa. Undantag kan göras från denna regel, t.ex. där någon saknar arbete/skolgång och försörjs av föräldrar

2 2 - är i behov av stöd från mer än en myndighet De unga kvinnor som bedöms ha en psykisk sjukdom som kräver insats från psykiatri skall hänvisas dit. Mål: - C:a 50 unga kvinnor mottas i projektet - C:a 30 av dessa går ut i arbete eller utbildning Plan för aktiviteten Inriktning Ohälsotalet i gruppen unga kvinnor år för Tibro och Karlsborg är idag bland de högsta i landet. Det har sedan 2002 ökat jämfört med riket och länet där ohälsotalen sjunkit under samma period. Vad är det som gör att vissa kvinnor i början av sitt yrkesliv, eller innan de ens kommit in i yrkeslivet sjukskrivs? Handlar det om unga kvinnor som på grund av arbetslöshet fått försvagade sociala nätverk som medfört deras ohälsa? Vilka förutsättningar och behov finns för att skapa en god hälsa och goda livsvillkor för Karlsborgs och Tibros unga kvinnor? Behövs ändrade rutiner inom skolan för att än mer belysa sambandet mellan hälsa och utbildning och krävs särskilda insatser inom försäkringskassa, arbetsförmedling och inom sjukvården för att möta unga kvinnor? Har samhället råd att inte arbeta för att dessa kvinnor ska må bra och kunna vara i arbete? Efter att förstudien ökad hälsa nu genomförts tar nedanstående projekt vid. Projektet berör inte enbart Tibro och Karlsborgs kommuner utan inbegriper även Hjo kommun. En coach tar vid för att för att konkret möta målgruppen ute på fältet. Coachen är länken mellan ingående myndigheter i samordningsförbundet och tar tidigt vid när en individ har identifierats tillhörande målgruppen. Coachens arbetsuppgifter är att praktiskt följa individen på dennes resa mot sitt individuella mål arbete eller utbildning. Coachen skall ha förmågan att möta berörda individer i samtal liksom att kunna ställa relevanta krav på individen. Insatserna kan vara av skiftande karaktär beroende på behovet för den enskilde. Det genomgående temat är coachens förmåga att kunna praktiskt närvara som ett stöd ex. den första dagen på ett praktikarbete, att kunna följa med fram till dess att individen vågar själv. Ge stöd och ge mod. I coachens arbetsuppgifter ingår även att bygga nätverk mellan de ingående myndigheterna, att kartlägga hur stor gruppen och i vilka försörjningssystem individen är representerad. Uppsökande

3 3 verksamhet förekommer som ex. besök i kommunernas familjevårdscentraler som idag kan vara en naturlig mötesplats för målgruppen. I varje individuellt ärende skall en handlingsplan upprättas. Om det inte anses nödvändigt så ska det kunna motiveras. Anledningen till det är att få en struktur i arbetet men även för att kunna uppfylla kraven på uppföljning bl. a i SUS (se under rubriken Uppföljning ). Personal En coach engageras på heltid så snart som möjligt. Viktigt är att den person som anställs både har vana att samverka med olika myndigheter, förstår rehabiliterings-/behandlingsprocesser, förstår arbetsmarknadens mekanismer, är en god lyssnare, är en nätverksbyggare som är användbart för arbetsplacering av en individ. Coachen huvudsakliga arbetsuppgift är direkt klientarbete. Utformning av verksamheten Coachen ansvarar att tillsammans med uppdragstagaren att ta fram en konkret plan för det kommande arbetet. Planen presenteras för styrelsen den 5 oktober och för beredningsgruppen den 30 november Den slutgiltiga projektbeskrivningen inklusive budget presenteras för styrelsen den 7 december Organisation Tibro kommuns arbetsmarknadsenhet är uppdragsmottagare. Projektet är tvåårigt med start den 1 oktober Kostnader, budget En budget tas fram av uppdragsägaren. I den skall specificeras insatserna och kostnaderna för de samma. Budgetramen för år 2007 beräknas till 150 tkr och därefter årligen på maximalt 500 tkr. Samordningsförbundet prioriterar insatsen och är beredd att svara för ovan nämnda ekonomiska insats. Övriga myndigheters normala ansvarsområde övertas inte kostnadsmässigt av samordningsförbundet i HjoTiBorg. En budget presenteras i samband med att den slutgiltiga projektbeskrivningen presenteras för styrelsen den 7 december Uppdragsägaren fakturerar samordningsförbundet en gång kvartal

4 4 för upplupna, godkända kostnader i enlighet med den slutgiltiga projektbeskrivningen som tagits fram. Uppföljning Från start av projektet skall en strategi för uppföljningen och utvärderingen göras. Det syfte, de mål och den målgrupp som tidigare beskrivits i detta avtal skall följas upp och dokumenteras.. Samordningsförbundets basdatafil och sammanställningsfiler i Excel, DIS, används för att få en likartad uppföljning jämfört med övriga projekt inom Samordningsförbundens regi. I DIS uppföljning av deltagare i samverkan mäts de data som individen har med sig in i projektet som ex. försörjning, boendeort, tid i aktivitet och därefter vad som har hänt när individen skrivs ut ifrån projektet. Uppföljningssystemet skall därefter kunna kopplas till det gemensamma systemet SUS. SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet) är ett obligatoriskt instrument som skall användas. SUS är ett webbaserat system för att följa upp resultat av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. SUS har utvecklats gemensamt av Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen. Personalens erfarenheter, processutvärdering, individernas erfarenheter, individens egenskattning skall finnas med i den slutrapport som ges efter projektets slut. En utvärdering av utomstående konsult skall göras av mål och resultat, processutvärdering samt effektutvärdering. Den sist nämnda gäller effekterna för deltagare/samhälle, metod och samverkan. Implementering En diskussion ska påbörjas vid projektets start om hur implementering ska ske år tre. En förutsättning är att de ingående parterna tycker att en fortsättning är av yttersta vikt och att man anser att man nått de uppsatta målen. Den utvärdering som görs får visa detta. Återkoppling till styrelsen Återkoppling till styrelsen sker i samband med delårsrapporter och årsredovisning.

5 5 Ort och datum: Tibro den Namn Namn Claes Jägevall Uppdragsgivare Ordf. Samordningsförbundet Kungälv Per Garenius Uppdragstagare Arbetsmarknadsenheten Tibro Kommun