Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Transkript

1 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem som har utarbetats av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Systemet utvecklades under 2004 och DELTA påbörjade registrering Sedan 2007 följer samtliga 19 samordningsförbund i Västra Götaland upp sin samverkan med hjälp av DIS. Man har valt att fortsätta med uppföljningen i DIS parallellt med SUS på grund av de problem som SUS haft initialt. Även några samordningsförbund utanför Västra Götalandsregionen har valt DIS som uppföljningssystem. Syftet med DIS är att göra en systematisk uppföljning där samma variabler för deltagare gör att förbunden får en överblick över verksamhetens resultat. Det ger även möjlighet att aggregera resultat för hela länet. I DIS registreras inte kostnader. DIS är ett rent uppföljningssystem. För att värdera samverkansinsatserna lokalt behövs insamling även av andra variabler vilket många förbund gör med fokus på samhällsekonomiska effekter, brukarvärde, arbetsmetoder etc. DIS består av en excelfil där uppgifter om deltagare i samverkan registreras med bakgrundsfakta: Ålder Kön Bostadsort Startdatum i samverkan Avslutsdatum,0 Försörjning vid start Försörjning vid avslut Status vid avslut Registrering görs kontinuerligt och flöden kan mätas utifrån valda tidsperioder. Samordningsförbunden gör sammanställning vid delårsrapporter och verksamhetsberättelser, minst två gånger per år. Samverkan i Västra Götaland Efter sammanslagning av några mindre förbund fanns under samordningsförbund i Västra Götaland och från och med 2011 finns 16 förbund. Endast en kommun, Öckerö, av länets 49 kommuner finns utanför något samordningsförbund. Göteborgs kommun är uppdelad i fyra förbund medan de

2 2 (7) övriga förbunden har upptill åtta kommuner som medlemmar. Som stöd för uppföljningen finansieras en resursperson gemensamt av förbunden i länet. Utifrån de lokala behoven driver förbunden i länet cirka 130 olika samverkansaktiviteter för deltagare. En del av aktiviteterna finansieras helt av förbunden medan andra verksamheter delfinansieras, ofta för att ge ordinarie verksamhet mer tid till samverkan och metodutveckling. Några aktiviteter har ESF-finansiering och en av aktiviteterna inom grön rehabilitering ingår i den speciella satsning från regeringen i syfte att minska sjukfrånvaron och öka återgången i arbete bland kvinnor. Samverkansaktiviteterna finns inom ett brett spektra av rehabilitering. Syfte, målgrupp, arbetssätt, organisering och metoder har stora variationer och åskådliggör att förbunden utgår från de lokala förutsättningar och behov som identifierats lokalt. 17 förbund driver aktiviteter som riktar sig enbart till ungdomar. Sammanlagt är det 25 olika verksamheter, där de flesta riktar sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och har olika former av psykisk ohälsa. Verksamheterna bygger på individuella handlingsplaner och erbjuder ofta samtalsstöd, jobbcoachning och praktik. Ungdomarna har oftast försörjningsstöd från kommunen. Sammanlagt har cirka unga vuxna under 30 år varit aktuella i någon samverkansinsats. Flera förbund har gjort kartläggning/genomgång av samtliga ärenden med sjuk- eller aktivitetsersättning. Några förbund har särskilda aktiviteter för de personer, som har behov av rehabilitering i samverkan medan andra förbund lotsar vidare till lämpliga insatser. 10 förbund har aktiviteter med den lokala vårdcentralen som central arena. På en del vårdcentraler finns tvärsektoriella team med representanter även från försäkringskassa, socialtjänst och arbetsförmedling. Som regel delfinansieras dessa aktiviteter genom Finsam. På andra vårdcentraler finns enbart försäkringskassans handläggare för att tidigt uppmärksamma behov av samordnad rehabilitering eller för konsultationer i olika försäkringsfrågor. Under hösten 2009 infördes vårdvalet i Västra Götaland, vilket inneburit en mängd nyetableringar av vårdcentraler. Framför allt i Göteborg har detta påverkat de sedan tidigare etablerade teamen. Nya arbetssätt prövas nu utifrån de förändrade förutsättningarna. Denna omställning har lett till förändrade förutsättningar för uppföljning, varför totalt antal deltagare i samverkan, som redovisas som nya, avslutade och aktuella deltagare, är betydligt mindre än tidigare år. 8 förbund i länet har verksamheter med fokus på grön rehabilitering. Här återfinns bland annat det projekt som drivs av förbunden i Göteborg med

3 3 (7) kranskommuner och som finansieras av pengar som beviljats av Försäkringskassan utifrån regeringens satsning riktat mot kvinnor som nämnts ovan. 5 förbund driver verksamheter med inriktning på fysisk aktivitet i kombination med föreläsningar inom livsstilsområdet. Rehabiliteringsinsatserna har stor variation, vilket innebär bland annat att graden av samverkan varierar. Det rör sig ibland om informationsutbyte och gemensamma överenskommelser om rehabiliteringsinsatser medan andra verksamheter har gränsöverskridande team, som sitter samlokaliserade och har gemensamma arbetsmetoder. Samtliga aktiviteter i länet följer upp sin verksamhet med hjälp av DIS, så i de samlade resultatet ingår bedömnings- och stödverksamheter, team som jobbar med delar av eller hela rehabprocessen samt jobbcoaching. Sammanställningen speglar därför olika arbetssätt och kvalitativa/värderande aspekter kan inte läggas på aktiviteterna utifrån siffrorna. I DIS mäts hur länge individen varit i samverkansaktiviteten, försörjningsförändring och hur situationen såg ut för individen vid avslut. En del verksamheter gör egna uppföljningar en tid efter avslut för att fånga stabiliteten i resultatet. Resultaten är aggregerade för hela länet oavsett syfte med insatsen. För vissa verksamheter är syftet att individen skall uppnå egen försörjning genom arbete eller studier. Andra verksamheter syftar till att förbättra förmågan och förbereda deltagaren för till exempel handlingsplansamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingens Arbetslivsintroduktion. En del aktiviteter ger stöd eller gör samsynta bedömningar av rehabiliteringsbehov för att få bättre underlag till fortsatta insatser. Deltagare i Västra Götaland, som varit aktuella för samverkan 2010 Nedan visas resultat från Västra Götaland under I resultatet ingår alla förbundens samlade aktiviteter oavsett vilket syfte verksamheten har. Under året har individer deltagit i samverkansaktiviteter i länet nya deltagare startade och avslutade någon aktivitet under perioden. Dessutom har 1043 konsultationer gjorts av försäkringskassehandläggare på vårdcentral och ytterligare 1035 konsultationer eller kortare stödinsatser av olika slag har förekommit. Sedan den systematiska uppföljningen startade har deltagarantalet stadigt ökat. För 2010 syns nu ett trendbrott där främst förbunden i Göteborg minskat sitt deltagarantal i aktiviteterna. Orsakerna till minskningen är flera. Vårdvalet med ny organisering av vårdcentraler har haft stor påverkan på de etablerade teamen. I några av förbunden har inte dessa insatser följts upp i avvaktan på pågående diskussioner om nyorganisering. Det har under året inte funnits samma

4 4 (7) förutsättningar som tidigare att ha ett gemensamt uppföljningssystem på vårdcentralerna. Andra anledningar är att några aktiviteter är implementerade i ordinarie verksamhet och även den minskade budget som några förbund har, har haft en viss påverkan på verksamhetens omfattning. Deltagare i Västra Götaland, som avslutat samverkansaktivitet under 2010 Nedanstående resultat är för deltagare som avslutat samverkansaktivitet inom Västra Götaland, vilket är 200 färre än året innan. Några verksamheter (cirka 500 deltagare) finns inte medräknade här då de är stödinsatser eller tidig aktivering, som inte mäter försörjning och status vid avslut. 39 % av deltagarna är under 25 år och 21 % är över 45 år. Andelen ungdomar har under åren ökat, se nedanstående diagram. 51 % är kvinnor och 49 % män, vilket inte är någon förändring sedan förra året. 54 % av deltagarna kommer från Göteborg, som är en klar minskning jämfört med förra året. En konsekvens av att antalet göteborgare som följts upp med DIS i samverkansinsatser på vårdcentral minskat, verksamheter implementerats i Göteborg och samtidigt har övriga kommuner i länet ökat sitt deltagarantalet. Åldersfördelning under åren % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 25% 22% 21% 43% 40% 49% 26% 35% 39% år och äldre år Upp till 25 år Antal deltagare Tid i samverkansinsats Av de deltagare, som avslutade sin samverkansaktivitet under 2010, hade 58 % varit 6 månader eller kortare tid i insatsen medan 18 % varit längre än ett år. Vid jämförelse med förra året har tiden i samverkan förlängts och kan kopplas till att

5 5 (7) förbundens målgrupper står initialt allt längre från arbetsmarknaden vid inträde till insatsen samt det rådande konjukturläget. Tid i samverkansinsats 13 mån eller längre 18% Upptill 6 mån 58% 7-12 mån 24% Bild som visar tid i samverkansaktivitet för personer som avslutat samverkan Vad hände för deltagarna? Situationen vid avslut för dessa individer beskrivs i nedanstående bild. 26 % har gått till arbete, varav 5 % har fått anställning i lönesubventionerat arbete. Ytterligare 12 % studerar. 15 % är arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Dessa personer har förbättrat sin arbetsförmåga så att de kan ta del av förmedlingens ordinarie tjänsteutbud. Till rehabiliteringsinsatser, både arbetsförberedande eller mer grundinriktade med medicinsk eller social inriktning, har 20 % rekommenderats eller slussats vidare. Samverkansaktiviteten har här gjort en gemensam bedömning och planering för fortsatta insatser för att öka och förbättra arbetsförmågan. Denna grupp består bland annat av personer som efter förbundens förberedande insats kan gå vidare till handlingsplansamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller det nya introduktionsprogrammet inom Arbetsförmedlingen. För 9 % av individerna har den gemensamma bedömningen visat att det inte finns förmåga att fortsätta rehabinsatser mot arbete i dagsläget. Bedömningen ger underlag för att ta beslut om fortsatt offentlig försörjning. Flyttat eller avbrutit av andra skäl har 17 % gjort. Av erfarenhet vet vi att en del av dessa individer har börjat arbeta eller studera men inte hörts av till aktiviteten. Ofta avslutas i dessa fall inte deltagaren förrän man följt upp om individerna tagit förnyad kontakt med myndighet för att söka försörjningshjälp.

6 6 (7) Status vid avslut Annan orsak 17% Uppgift saknas 1% Arbete 21% Ej rehab mot arbete 9% Rehabilitering 20% Arbete m afstöd 5% Utbildning 12% Aktuell hos af 15% Bild som visar status vid avslut för personer som avslutat samverkan I jämförelse med förra året noteras en ökning av andelen personer, som efter samverkansinsatser fått arbete eller börjat utbildning. Framför allt har det förbättrade arbetsmarknadsläget under hösten påverkat resultatet. Dessutom finns en stor ökning av andelen som blir arbetssökande på arbetsförmedlingen. Försörjningförändring I DIS mäts huvudsaklig försörjning vid start och avslut. Offentlig försörjning av intresse är försörjning som ges till individen på grund av arbetslöshet eller ohälsa. Som egen försörjning räknas lön samt studiestöd från CSN. Som tidigare nämnts ingår i detta material i stort sett alla aktiviteter inom länets samordningsförbund, oavsett om det är bedömning och enbart en första del av rehabprocessen, dvs alla verksamheter syftar inte till att förändra försörjningen. Liksom tidigare år hade de flesta deltagarna (61 %) vid start sin huvudsakliga försörjning genom kommunen. 20 % hade huvudsaklig försörjning från försäkringskassan samt 11 % via arbetsförmedlingen. Vid jämförelse mellan försörjningsförändring vid start och avslut står gruppen med försörjningstöd från kommun för den största minskningen, 35 %. Andelen deltagare, som vid avslut uppbär ersättning från Försäkringskassan har minskat med 6 % i förhållande till situationen vid start. I denna grupp återfinns bland annat de personer som går vidare till handlingsplansamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Andelen med försörjning via Arbetsförmedlingen (a-kassa och aktivitetsstöd) vid avslut har ökat med 4 %. Dessa personer står nu närmare arbetsmarknaden.

7 7 (7) Andelen personer som vid avslut har egen försörjning har ökat med några procent i jämförelse med förra året, nu 41 %. Totala ökningen för gruppen är 38 %, då 3 % hade egen försörjning vid start i samverkansaktivitet. Försörjningsförändring 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3% 41% 61% 26% 20% 14% 11% 15% start avslut Uppgift saknas Saknar inkomst/bidrag Egen (lön, CSN) Försörjning kommun Försörjning FK Försörjning Af Bild som visar försörjningförändring för personer som avslutat samverkan Viktigt att följa upp samverkan I Västra Götaland har vi i fyra år med hjälp av DIS följt upp vad vi gör inom samordningsförbunden. Vi kan med siffror och bilder visa för politiker, myndigheter och kolleger vad vi gemensamt åstadkommer. *****