DIS Deltagare i samverkan

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning Helena Johansson Hisingen februari 2008 Rapport

2 DIS-uppföljningen DIS (Deltagare I Samverkan) är DELTAs egen uppföljning och ger en bra överblick av flöden av deltagare i verksamheterna. Utgångspunkten för uppföljningen är att mäta hur många Hisingsbor som varit aktuella i våra samverkansaktiviteter. Det är en enkel databas där antalet individer mäts utifrån samma bakgrundsfaktorer och jämförelser kan göras mellan olika tidsperioder. De aktiviteterna som ingår i uppföljningen är indelade i verksamheter med socialmedicinskt inriktad rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. De socialmedicinska aktiviteterna är de tvärprofessionella team, som finns på vårdcentralerna i Backa, Biskopsgården, Brämaregården, Kärra, Torslanda och Tuve, och som går under namnet Tidig och Samordnad Rehabilitering (ToSR). Torslanda är med från och med De arbetslivsinriktade aktiviteterna består av SANNA-teamet samt vuxen- och ungdomsteam på Arbetsmarknadstorget. DIS har använts sedan 2005 vilket innebär att det nu finns resultat från tre år samlat. Nedan görs en kortfattad redovisning av resultat från 2007 och en del jämförelser mellan åren. Jämförelser har gjorts där det skett någon förändring och där man kan ana sig till en viss trend. Resultat Diagram 1. Antal aktuella Hisingsbor år år 2005 år 2006 år 2007 Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Totalt antal aktuella har ökat i de socialmedicinska aktiviteterna och minskat i de arbetslivsinriktade aktiviteterna. Ökningen i de socialmedicinska förklaras framförallt av att Torslanda vårdcentral tillkommit år 2007, vilket gör jämförelsen inte helt rättvis. Torslanda hade totalt 294 aktuella deltagare år Räknar man bort dem så är det totala antalet deltagare nästan konstant över åren. 2

3 Diagram 2. Antal avslutade Hisingsbor år år 2005 år 2006 år 2007 Socialmedicinska Arbetslivsinriktade Totalt Antalet avslutade har ökat i de socialmedicinska aktiviteterna, men även här får man ta hänsyn till att Torslanda tillkommit år 2007, med 182 avslutade deltagare. Av diagrammet framgår att det är en hög genomströmning i verksamheterna. I diagrammen som följer är det antalet avslutade deltagare respektive år som redovisas. Diagram 3. Andel per stadsdel 2007, deltagare Kärra-Rödbo 14% Torslanda 7% Backa 20% Biskopsgården 33% Tuve-Säve 6% Lundby 20% Diagrammet ovan visar alla deltagare i socialmedicinska och arbetslivsinriktade aktivteter som avslutats under år 2007 fördelat per stadsdel. Som framgår av diagram 4 och 5 nedan skiljer sig andelen deltagare fördelat per stadsdel/vårdcentral åt mellan respektive typ av aktivitet. 3

4 Diagram 4. Andel per stadsdel arbetslivsinriktade år 2007 Kärra-Rödbo Backa 2% 16% Tuve-Säve Torslanda 2% 3% Biskopsgården 46% Lundby 31% Deltagare från Biskopsgården utgör 46 % av totala antalet avslutade deltagare, en minskning från år 2006 då de utgjorde 50 % av det totala antalet avslutade deltagare. Andelen från Lundby har ökat från 28 % år 2006 till 31 % år Diagram 5. Andel per vårdcentral socialmedicinska år 2007 Torslanda 10% Tuve 8% Backa 22% Kärra 20% Brämaregården 14% Biskopsgården 26% Teamet på vårdcentralen i Tuve är det som har ökat mest i antal deltagare. År 2005 och 2006 hade man totalt 74 deltagare respektive år och 2007 hade man 184 deltagare. 4

5 Diagram 6. Åldersfördelning år år 31% Socialmedicinska deltagare 18-25år 16% år 53% år 43% Arbetslivsinriktade 921 deltagare år 10% år 47% Inga stora förändringar över åren när det gäller åldersfördelning. Dock har andelen ungdomar i de arbetslivsinriktade aktiviteterna ökat från att utgöra 42 % år 2005, 50 % år 2006 till 47 % år Även i de socialmedicinska aktiviteterna har andelen ungdomar ökat något. År 2005 och 2006 utgjorde andelen ungdomar 13 % av det totala antalet, att jämföra med 16 % år Diagram 7. Könsfördelning år 2007 Socialmedicinska deltagare Arbetslivsinriktade 921 deltagare Män 33% Kvinnor 67% män 56% kvinnor 44% Som framgår av diagrammet ovan skiljer sig fördelningen mellan män och kvinnor åt mellan de olika typerna av aktiviteter. I de socialmedicinska aktiviteterna är 67 % av deltagarna kvinnor och 33 % män. I de arbetslivsinriktade är det omvänt, där är antalet män fler, 56 % mot 44 % kvinnor. Inga stora förändringar över åren, dock en liten utjämning i de arbetslivsinriktade aktiviteterna; år 2005 var 41 % av deltagarna kvinnor och 59 % män. 5

6 Diagram 8. Arbetsförhållande år 2007 socialmedicinska, deltagare Studerande Arbetslös 9% 18% Anställd/ egen företagare 73% Diagrammet ovan visar arbetsförhållande för deltagarna i socialmedicinska aktiviteter år % är anställda eller egna företagare. Den gruppen har ökat i antalet över åren, år 2005 utgjorde anställda 68 %. Andelen arbetslösa har däremot minskat; från 22 % år 2005 och 2006 till som diagrammet visar 18 % år Diagram 9. Tid i aktivitet arbetslivsinriktade år 2007, 921 deltagare längre än 12mån 22% 6-12 mån 24% kortare än 6 mån 54% Tid i aktivitet för deltagarna i de arbetslivsinriktade aktiviteterna har över tid blivit kortare även om skillnaderna inte är så stora. År 2005 var 51 % aktuella i samverkan kortare än 6 månader och 26 % aktuella mer än 12 månader. 6

7 Diagram 10. Tid i aktivitet socialmedicinska % 12% 9% 30% 29% 26% Längre än 10 mån 4-9 mån Kortare än 3 mån 58% 59% 64% År 2007 var 64 % av Hisingsborna som haft kontakt med DELTA-teamen aktuella i teamen kortare tid än 3 månader, att jämföra med år 2005 då motsvarande var 58 %. Ett annat tidsintervall visar att 81 % är aktuella mindre än 6 månader år 2007, att jämföra med 77 % år Diagram 11. Försörjning vid start och avslut 2007, arbetslivsinriktade 921 deltagare 95% 78% Egen (lön, CSN) SDF Fk Af 15% 2% 1% 3% 5% Start Avslut De allra flesta deltagare i arbetslivsinriktade aktiviteter har försörjningsstöd (95 %) då man aktualiseras via socialtjänsten. Vid avslut är det 78 % som har egen 7

8 försörjning i form av lön eller studiestöd via CSN. 15 % har fortsatt försörjningsstöd (SDF) och 5 % har a-kassa. Diagram 12. Status vid avslut , arbetslivsinriktade 23% 24% 22% 14% 11% 12% 7% 7% 5% 12% 11% 9% Annan orsak Ej rehab mot arbete Aktuell hos af Utbildning Arbete 45% 47% 51% Antalet deltagare som avslutats på grund av att de fått arbete har ökat från 45 % år 2005 till att utgöra 51 % år Deltagare aktuella hos Af, dvs. när personen är fortsatt arbetssökande men nu med a-kassa som försörjningskälla är 5 % år 2007, att jämföra med 7 % 2005 och Ej rehab mot arbete i dagsläget utgörs år 2007 av 12 % och var år %. Kategorin annan orsak består sedan år 2006 av underrubrikerna flyttat, ej avhörts och övrigt. År 2007 är gruppen 22 %, fördelat på: flyttat 4 %, ej avhörts 13 % och övrigt 5 %. 8

9 Diagram 13. Försörjning start och avslut år 2007, socialmedicinska deltagare 1% 1% 14% 14% 41% 4% 6% 35% 57% 4% 6% 18% Uppgift saknas Annan offentl. försörjn Ej sjukpenning "0-klassad" Sjukersättning hel/partiell Sjukpenning hel/partiell Start Avslut År 2007 hade 35 % sjukpenning, hel eller partiell, vid start i aktivitet och 18 % hade sjukpenning vid avslut. Andelen ej sjukpenning (dvs. lön) vid start var 41 % och vid avslut 57 %. Andelen deltagare med sjukersättning vid start och avslut är konstant. I kategorin Annan offentlig försörjning ingår deltagare med a-kassa, föräldrapenning eller studiestöd från CSN. I diagram 14 och 15 som följer visas hur försörjningen ändrats i de socialmedicinska aktiviteterna över åren. Det man kan se är att teamen på vårdcentralerna tar emot fler och fler som inte är eller blir sjukskrivna. 9

10 Diagram 14. Försörjning vid start , socialmedicinska 1% 1% 16% 15% 14% 30% 34% 5% 3% 5% 7% 41% 4% 6% Uppgift saknas Annan offentl. försörjn. Ej sjukpenning "0-klassad" Sjukersättning hel/partiell Sjukpenning hel/partiell 44% 40% 35% År 2005 hade 44 % hel eller partiell sjukpenning vid start, att jämföra med år 2007 då 35 % hade hel eller partiell sjukpenning. Av de 44 % som hade sjukpenning vid start år 2005 hade 35 % hel sjukpenning och 9 % partiell sjukpenning. År 2007 hade 27 % hel sjukpenning vid start och 8 % partiell sjukpenning. När det gäller sjukersättning så har flest deltagare hel sjukersättning och endast ett fåtal partiell sjukersättning. Diagram 15. Försörjning vid avslut , socialmedicinska 2% 1% 1% 15% 16% 14% 47% 50% 57% 5% 3% 8% 9% 4% 6% Uppgift saknas Annan offentl. försörjn. Ej sjukpenning "0-klassad" Sjukersättning hel/partiell Sjukpenning hel/partiell 23% 20% 18% År 2005 hade 47 % Ej sjukpenning (dvs. lön) vid avslut medan motsvarande grupp år 2007 var 57 %. Andelen med sjukpenning vid avslut har minskat; år 2005 var 10

11 det 23 % och år %. Andelen med hel sjukpenning vid avslut år 2005 var 12 % och andelen med partiell sjukpenning var 12 %. När det gäller sjukersättning så har flest deltagare hel sjukersättning och endast ett fåtal partiell sjukersättning, liksom vid start i aktivitet. 11