Delårsbokslut. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)s. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)s Delårsbokslut för januari - augusti

2 Inledning DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov av rehabilitering utifrån en helhetssyn. En helhetssyn som innebär att vi som myndigheter tar ett samlat ansvar för de insatser som individen behöver. En helhetssyn som också innebär att vi eftersträvar att sätta in resurser så att vi arbetar mest effektivt och till de insatser som ger bäst resultat. Delårsbokslut för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) skall ge en lägesbestämning av förbundets verksamhet och ekonomiska ställning. Det åligger ett samordningsförbund att ha en god intern kontroll på sin verksamhet. God intern kontroll inom offentlig verksamhet omfattar inte bara ekonomi utan framförallt själva verksamheten. Delårsbokslutet avser att tillgodose kravet på en god intern kontroll samt redovisa gjorda insatser utifrån en helhetssyn på Hisingsbons behov. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen tilldelades 25,0 Mkr i samverkansmedel för Budgeten har fastställts till 29,9 Mkr. I budgeten för år 2008 avsattes 1,0 Mkr för nya satsningar. Dessa medel har under perioden inte tagits i anspråk. Det råder fortfarande osäkerhet angående Försäkringskassans utfall för perioden eftersom faktureringen är schablonmässig. Resultatet i förhållande till tilldelade medel (25 mkr) är för perioden 1 mkr. Utfall i förhållande till en beräknad budget för perioden är 3,2 mkr. Prognosen för år 2008 i förhållande till beslutad budget på 29,9 mkr är ett positivt utfall motsvarande 2,0 mkr. Detta förklaras med att insatserna till start av nya satsningar skjuts framåt till år 2008 samt att kostnaderna för Navigator och CoM Center inte har helårseffekt. Belopp i tkr Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Avvikelse jan -aug Prognos helår (aktuell) Prognos helår (föregående uppf tillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad Bidrag Resultat Utgående EK Tabell 1 Bidrag Bidrag i tkr Försäkringskassa Länsarbetsnämnd Kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd Totalt Tabell 2 2

3 Uppföljning av verksamhet eller projekt Resultat i tkr per område (ord verksamhet resp. projekt) Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Resultatavvikelse jan aug Prognos helår (aktuell) Aktuell Budget helår Samordningsförbund/sekretariat Kunskaps-DELTA Aktiviteter Totalt Tabell 3 Kunskaps-DELTA Av budgeten för 2008 framgår Under begreppet Kunskaps-DELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Ytterligare aktiviteter inom Kunskaps-DELTA är kunskapsutveckling kring ledarskap, uppföljning och utvärdering samt strukturella hinder för implementering av goda erfarenheter. Den bärande tanken i Kunskaps-DELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Tillgången till processtöd i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. Processtöd Samtliga team på vårdcentralerna erbjuds processtöd från DELTA vid start, personalomsättning med omstart samt under pågående process för teamutveckling och verksamhetsutveckling. I processtödet ingår också information till chefer. I processtödet ingår uppföljningen via DIS. Det finns en processtödjare på 50 % och en på 75 %. En av uppgifterna är att arbetar med DIS-filen, såväl framtagande av manualer som aktiv support till registrerarna och sammanställning och analys av resultat. Samarbetet sker också med processledare för den s.k. Miljardsatsningen som handlar om att förbättra sjukskrivningsprocessen. Kvalitetsutveckling av DELTA aktiviteterna Under våren har en översyn påbörjats av verksamheternas målformuleringar. Härutöver finns också ett behov av att dokumentera verksamheternas organisering, arbete och arbetssätt i processbeskrivningar. Under början av hösten har en mall tagits fram som stöd för dessa processbeskrivningar. 3

4 Processen i aktiviteten ska beskrivas både utifrån medarbetarperspektiv och utifrån Hisingsbons perspektiv. Denna dokumentation är en del i aktiviteternas utvecklingsprocess - att konkret formulera vad som faktiskt görs och i vilket sammanhang det görs. Det är också en dokumentation för överföring av kunskap till kommande medarbetare, för styrelsen, beredningsgrupp m fl. Detta arbete kommer vara ett tema under hösten. DELTA-dagen Den 11 april anordnades DELTA-dagen som en viktig del i Kunskaps- DELTA. Syftet med dagen var dels att öka kännedomen om verksamheten och dess olika aktiviteter och dels öka förankringen i de respektive organisationerna. DELTA-dagen var en mycket uppskattad mötesplats för politiker, chefer och medarbetare för erfarenhetsutbyte och reflektion kring DELTA-samverkans möjligheter. Under dagen erbjöds seminarier kring samordningsförbundet som företeelse, erfarenheter och rekommendationer inför samverkan samt reflektion kring samverkan som vår tids nya organisationsform. De olika DELTA-aktiviteterna presenterade sina verksamheter med bemannade posterutställningar. Under Kunskaps DELTA presenterades bland annat aktuellt material om hur Hisingsborna upplever DELTA-samverkan, löpande uppföljningsmaterial från aktiviteterna samt arbetet med begreppet arbetsförmåga som skett i DELTAs regi. Arbetsförmågebedömning och rehabilitering mot arbete Den maj anordnades en gemensam aktivitet på Arken för alla 19 samordningsförbunden i Västra Götaland i form av föreläsningar kring arbetsförmågebedömning och rehabilitering mot arbete. Totalt deltog ca 600 personer och från DELTA deltog ett 60-tal medarbetare. SUS och DIS Under perioden har arbetet fortsatt med att följa och utveckla uppföljningen av våra verksamheter. Detta sker såväl genom lokal uppföljning (DIS) som genom det nationella systemet för uppföljning (SUS). DIS har under perioden presenterats på Bjurslätt och Kyrkbyns vårdcentraler, via den s.k. Miljardsatsningen. På dessa vårdcentraler har tvärprofessionell och tvärsektoriell samverkan i team startats upp under året och det följs upp via DIS. En del förändringar har gjorts i SUS från och med 2008, framförallt har nya förenklade blanketter börjat användas. Under våren har även en ny medgivandeblankett distribuerats som är nedkortad och språkligt förenklad. SUS har introducerats och börjat användas på Navigator- och CoM Center. Med anledning av den kritik SUS fått i Statskontorets rapport har Samordningsförbundet i en kortare sammanfattning redogjort för sina erfarenheter av SUS-systemet, SUS rapport augusti Rapporten finns att ta del av på DELTAs hemsida. 4

5 DELTAs arbete kring begreppet arbetsförmåga Under januari augusti 2008 har en arbetsgrupp fortsatt att arbeta med begreppet arbetsförmåga tillsammans med en bred referensgrupp bestående av representanter från socialtjänsten, primärvården, försäkringskassan, försäkringsläkare, arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Bruk för alla, Socialstyrelsen och olika DELTA-aktiviteter. En del av detta arbete har varit att identifiera de svårigheter som uppstår, både för individen och för tjänstemän i de olika myndigheterna, då en samsyn vad gäller detta saknas. Det är uppenbart att det idag existerar ett mellanrum där insatser och rehabiliteringsansvar saknas för den enskilde. Även om myndigheterna i de flesta fall fungerar ändamålsenligt så finns, som det förefaller, ett ökande mellanrum där individer faller emellan och ingen tar ansvar eller att ansvaret är otydligt. Det är viktigt att stödja de individer som hamnar i det så kallade mellanrummet och detta sker inte på rätt sätt idag. Vilken hjälp skall individen få? Vem har ansvaret? Hur ska finansieringen se ut, både av insatser och av individens försörjning? Arbetsgruppen har också, tillsammans med referensgruppen, undersökt om det behövs ett gemensamt bedömningsinstrument för bedömning av arbetsförmåga. Under arbetets gång har det blivit allt tydligare att det inte behövs ett nytt bedömningsinstrument som ersätter de som respektive myndighet använder sig av. Det finns redan många bedömningsinstrument som används av de olika myndigheterna och som fyller viktiga funktioner. Inriktningen bör därför inte vara att hitta ett nytt gemensamt instrument, utan att istället använda de som redan finns på ett mer ändamålsenligt sätt. De olika instrumenten i varje myndighet behöver kompletteras med varandra i tvärprofessionella team med en gemensam helhetssyn på individens behov. Styrelsen genomförde ett studiebesök i Trondheim april för att ta del av de norska erfarenheterna kring NAV-reformen som är en ny arbets- och välfärdsförvaltning i Norge. Staten har slagit samman Arbetsmarknadsdepartementet och socialdepartement som blivit ett nytt Arbeids- och inkluderingsdepartement. En tydlig uppifrån reform med ganska stor frihet att organisera sig efter lokala förutsättningar. NAV är på lokal nivå en partnerskapsorganisation mellan staten och respektive kommun. Syftet är att få fler människor i arbete och undvika att människor hänvisas fram och tillbaka mellan myndigheter. Det var ett intressant och givande studiebesök där det med stor sannolikhet kommer att utbytas erfarenheter framöver. Sekretariatet är aktivt i nätverk på såväl Hisingsnivå, Göteborgsnivå, Regional nivå och även nationell nivå. Intresset av erfarenheter från DELTA sprids runt om i landet. Det finns en stor efterfrågan på besök och inbjudningar till samordningsförbund. Sammantaget är erfarenheterna från DELTA-samverkan mycket intressanta för samordningsförbund runt om i landet och vi har därför ofta olika former av erfarenhetsutbyte. 5

6 Aktiviteter I budgeten för 2007 fastställs kriterier för hur medel till samverkansinsatser skall användas. Vid utarbetande av förslag till budget har de principer för finansiering av samordningsförbundet som diskuterats i beredningsgruppen varit vägledande: 1. När viss typ av uppdrag inte finns inom ordinarie verksamhet. 2. När det finns uppdrag som för närvarande inte prioriteras inom ordinarie verksamhet. 3. När det finns extra kostnader för uppdrag som ligger utöver det ordinarie arbetet 4. När det finns övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, ex lokal, samordnare, administration osv. Nedan sammanfattas respektive verksamhets utfall vad gäller erfarenheter under perioden. Hälsodisken & Värkstaden Hälsodisken har som mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Hälsodiskens gruppverksamheter är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa samt långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Förutom gruppverksamheterna erbjuder vi enskilda kognitiva samtal. Tre vårdcentraler (Bjurslätt, Brämaregården och Kyrkbyn) vägleder patienter till Hälsodisken. Det gäller patienter med ångest, depression och stress/utbrändhetstillstånd. En absolut förutsättning för att driva Hälsodisken med den höga kvalitet den har idag, är den breda samverkan med myndigheter, föreningar, organisationer, studieförbund, andra projekt och enskilda frivilliga. Besöksstatistik Antal träffar Antal besök Nya besökare Besök/samtal Hälsodisken 400 Värkstaden Stresskola/sömnskola Öppna depressionsskolan Leva vidaregrupper Överviktsgrupp Qigongkurs Avspänningskurs Livscafé

7 Walk and talk Kognitiva samtal Studiebesök mm Totalt Tabell 4 Antal besök ligger i nivå med motsvarande period Antal besök jan - aug Tabell 5 Tidig och Samordnad Rehabilitering Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. Grundidén för Tidig och samordnad rehabilitering är att så tidigt som möjligt kunna erbjuda de insatser som krävs. Ofta kan insatserna bli mer begränsade ju tidigare de sätts in. Möjligheterna att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning har visat sig vara störst ju tidigare rätt instans eller profession får kontakt med den enskilde. Utan väntetid erbjuds adekvata insatser för att bibehålla och öka individers hälsa och funktion, förhindra och förkorta sjukskrivning och undvika att myndigheterna medverkar till långa sjukskrivningar som försvårar individens rehabilitering. Arbetet med att implementera team och samverkan pågår kontinuerligt på Hisingens vårdcentraler. Befintliga team utvecklar sina samverkansformer och sin behandlingsrepertoar och nya team startar. Ett nära samarbete förekommer mellan Hälsodisken och vårdcentralsteamen. Arbetssättet med teamarbete och samverkan mellan myndigheter bedrivs på Hisingens samtliga åtta offentligt drivna vårdcentraler. Teamen är lokalmässigt integrerade i vårdcentralen. Backa I Backa har teamet under året arbetat intensivt tillsamman med processtödjarna för att utveckla robusta modeller och rutiner för arbetet. Man har bland annat arbetat med att ta fram checklistor för att förbättra och kvalitetssäkra rehabmötena. För ökad tillgänglighet har man prövat öppna tider hos sjukgymnast som bokas direkt av sjuksköterska. Detta leder till att man använder adekvata resurser och frigör läkartider. Man noterar att många 7

8 patienter inte behöver träffa läkare och man har nått goda resultat med begränsade sjukgymnastinsatser. Man kommer att gå vidare med tider för öppen mottagning till sjukgymnast där patienten själv kan söka. Man har med goda resultat provat ett nytt instrument för bedömning av arbetsförmåga (TIPPA). Man noterar ett minskat antal sjukskrivna. Man upplever att de nya reglerna inom Försäkringskassan ställer ökade krav på samverkan mellan framför allt AF och FK. Teamet har tillgång till en kontaktperson från AF och det pågår nu ett förberedelsearbete för att få en kontaktperson från socialtjänsten knuten till teamet. Biskopsgården I Biskopsgården har man arbetat med att utveckla tillgängligheten till adekvat profession enligt ett särskilt system. Patienten kan vid första kontakt med vårdcentralen bokas direkt till rätt yrkeskategori. Varje yrkeskategori har öppna tider för bokning varje dag. Teamet har i sin tur tillgång till läkartider där de kan boka in sina patienter. Tillgängligheten ökar, patienten får hjälp hos rätt profession och läkartider frigörs. Brämaregården Vid Brämaregårdens vårdcentral har man utvecklat en del av statistiken för DIS genom att lägga till egna variabler. Bland annat mäter man patienternas upplevda hälsa med EuroQol, ett etablerat instrument som användes i den första stora utvärderingen av DELTA-projekten. Man skattar alla patienter vid start och avslut för att se om patienterna upplever någon förändring i upplevd hälsa. Medelvärdet för skattningen när patienterna kommer in i teamet är 32/100. Vid avslut är medelvärdet 70/100, alltså en klart förbättrad upplevd hälsa. Teamet har utvecklat sin samverkan genom att man har en kontaktperson från AF som deltagit i teamets arbete vid några tillfällen under våren. Diskussionerna med socialtjänsten och Försäkringskassan har fördjupats när det gäller samverkansfrågor och vid större möten en gång per termin medverkar representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, läkare på vårdcentralen och det psykosociala teamet. Under våren har man i detta forum arbetat med Västra Götalands Regionens nya vårdprogram för utmattningssyndrom. Man för en diskussion kring den grupp av patienter som behöver en långvarig stödkontakt för att klara sin vardag och sitt arbete. Risken är att tillgängligheten minskar för nya patienter om man erbjuder ett långvarigt stöd till dessa patienter. Man diskuterar också om det är primärvårdens uppgift att erbjuda detta stöd. Försäkringskassan förändrade organisation och regelverk liksom förändringar hos flera av de samverkande myndigheterna innebär att man måste söka nya lösningar i samverkan. Man ägnar mer tid åt att utreda och bedöma arbetsförmåga som underlag för FK:s bedömning av sjukpenningrätt. Man ser svårigheter i samverkan med FK när handläggarna finns på andra kontor. Det ger inte samma möjlighet till samverkan i rehabiliteringsprocessen och man har svårare att komma fram till gemensamma beslut och handlingsalternativ. I 8

9 vissa fall köper FK externa arbetsförmågebedömningar trots att patienten är ordentligt utredd i teamet. Lokalbristen på vårdcentralen försvårar den interna logistiken i arbetet och hindrar utvecklingen av arbete med gruppbehandling. Kärra I Kärra arbetar man med utveckling av teamarbetet. Man kommer att pröva nya former för teamkonferensen för att både vara rationell med tidsanvändningen och samtidigt skapa tillfälle till gemensam reflektion kring samverkan och patientarbete. Psykiaterkonsult och en välfungerande samverkan med psykiatrin framhålls som viktig, inte minst med tanke på förändringarna i sjukförsäkringen. Arbetsgivarinriktningen inom Fk försvårar och förlänger i vissa fall samverkan och rehabiliteringsprocess. Man uttrycker oro för hur villkoren för samverkan kan komma att förändras i och med det fria vårdvalet (Medborgarnas Primärvård) som planeras för Primärvården inom Västra Götalandsregionen. Flera av teamets medlemmar har varit engagerat i DELTAS utvecklingsarbete kring arbetsförmågebedömning. Torslanda I Torslanda har man prövat och utvecklat formerna för teamarbetet. Man har samverkansmöten varannan vecka där man börjar med en intern diskussion kring aktuella patienter och avslutar med en gemensam diskussion med FKhandläggaren kring de patienter som är aktuella för samverkan med FK. Varannan vecka finns tid avsatt för möte mellan FK-handläggare och läkare. Teamet träffas en halvtimme varje vecka för remissfördelning och patientdiskussion. Man har haft möte med socialtjänsten och man kommer att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan och utse kontaktpersoner från socialtjänsten. Man arbetar för att på sikt även få en kontaktperson från arbetsförmedlingen knuten till teamet. Lokalfrågan medför även här en hel del logistiska problem i patientbedömning och behandling. Tuve-Säve I Tuve-Säve noterar man ett ökande patientflöde sannolikt till följd av det stora arbete man lagt ner för att hitta former att tidigt nå patienterna. Samtidigt konstaterar man att många patienter inte blir aktuella för samverkan när de tidigt får kontakt med adekvat profession. Trenden har varit ett minskat behov av teamsamverkan, eftersom man inte alltid behöver koppla in andra i teamet för patientens rehabilitering eller återhämtning. Man konstaterar att det är en trygghet att etablerade rutiner för teamsamverkan finns så att man vid behov snabbt kan få en tidig samverkan i teamet. I DIS-filen kan man se att antalet individer som kommer i kontakt med en eller flera i teamen har ökat markant jämfört med samma period förra året. Biskopsgården visar på en stor ökning. Den totala andelen individer med kontakt kortare tid än tre månader har ökat från 64 % 2007 till 76 % under samma period Andelen helt arbetsföra vid avslutad kontakt med teamet har för perioden ökat från 46 % 2005 till 61 % 2007 och 70 %

10 De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under perioden Hisingsbor vilket visar på en stark ökning av antalet i förhållande till tidigare år. Det är framförallt i Biskopsgården, Backa och Tuve som det sker en kraftig ökning. Antal Hisingsbor i samverkan Total 2005:2 Total 2006:2 Total 2007:2 Total 2008:2 Aktuella vid periodens start Nya under perioden Avslutade under perioden Aktuella vid periodens slut Totalt aktuella under perioden Tabell 6 Av tabellen nedan framgår att det är stor skillnad mellan de olika vårdcentralerna Antal Hisingsbor i samverkan Backa Biskg Brämg Kärra Torsl Tuve Total Aktuella vid periodens start Nya under perioden Avslutade under perioden Aktuella vid periodens slut Totalt aktuella under perioden Tabell 7 Unga Vuxna Målet för Unga Vuxnas insatser är att Erbjuda psykologsamtal till unga vuxna med identitetsproblematik. Antal Hisingsbor i Unga Vuxna Pågående psykologkontakter 1 januari personer (22) Påbörjade psykologkontakter jan aug personer (24) Avslutade psykologkontakter jan aug personer (24) Pågående psykologkontakter 31 augusti personer (21) Tabell 8 Totalt antal besök under perioden var 485 jämfört med 430 besök samma period föregående år. Antal från respektive stadsdel Biskopsgården Lundby Kärra Backa Tuve/Säve Torslanda Tabell 9 25 personer 31 personer 2 personer 6 personer 3 personer 1 person 10

11 Antalet psykologkontakter är större än motsvarande period förra året. Detta trots att vi möter ungdomar med en annan och kanske svårare problematik än tidigare. Vi fortsätter utveckla samarbetet i olika nätverk. Psykologerna blir oftare involverade i motivationsskapande samtal. I dessa presenterar de sig för de ungdomar som t ex handläggarna på A-torget bedömer kan bli hjälpta av en psykologkontakt. Den unge får veta vad psykologsamtalen innebär, och kan lättare avgöra om han/hon vill ta emot den hjälp som Unga Vuxna erbjuder. Unga Vuxna har som mål att erbjuda psykologsamtal till ungdomar med identitetsproblem, där målet är att hjälpa den unge att identifiera sina inre svårigheter och ge denne redskap att hantera dessa. Målet är också att ge den unge förmågan att styra och ta ansvar för sin egen situation. Man upplever att man genom det utvecklade arbetssättet når de ungdomar som beskrivs i målformuleringen och att man kan ge dem det redskap de behöver för att kunna fortsätta utvecklas positivt. Arbetsmarknadstorget Målet för verksamheten på Arbetsmarknadstorget är att Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60 % gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Tiden i samverkan på Arbetsmarknadstorget skall uppgå till högst 12 månader och endast i undantagsfall under längre tid. Av tabellen nedan framgår att antalet Hisingsbor som varit aktuella under perioden är i stort den samma som förra perioden. Antal Hisingsbor i samverkan Arbetsmarknadstorget jan-aug Aktuella vid periodens start Nya under perioden Avslutade under perioden Aktuella vid periodens slut Totalt aktuella under perioden Tabell 10 Under 2008 fokuseras arbetet på att matcha sökande mot lediga jobb och att stötta arbetssökande för att bli mer anställningsbara och komma tillbaka till arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden har under denna period varit god och de som står nära arbetsmarknaden har snabbare kommit ut i arbete. En avmattning på arbetsmarknaden har inte märkts av ännu. En utvidgad målgrupp med fler som står långt ifrån arbetsmarknaden, med lång arbetslöshet och liten eller ingen förankring på arbetsmarknaden innebär att många är i behov av utredning för att se om de står till arbetsmarknadens 11

12 förfogande. Handläggarna köper fler arbetsförmågebedömningar och remitterar fler till ViCan för utredning. Det kan också vara aktuellt med arbetsträning som första insats. Det finns ett ökat behov av insatser från arbetspsykolog. CoM Center, Navigator Center och Äpplet är viktiga kompletterande aktörer för denna grupp. Arbetet med att minska antalet långa ärenden fortsätter. Antalet personer som varit aktuella på Arbetsmarknadstorget mer än tolv månader har under perioden minskat från 20 % till 16 %. Det är viktigt att aktivera ungdomarna så snabbt som möjligt när de blir aktuella på Arbetsmarknadstorget. Nya metoder för hur man kan arbeta med gruppaktiviteter i samverkan före en arbetsmarknadsåtgärd som jobbgarantin för ungdomar håller på att arbetas fram. Lundbykajen Målet med verksamheten vid Lundbykajen är att Långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Förkorta tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Under perioden har ViCan och ViCan+ haft 122 deltagare (118). Sdf ViCan ViCan+ Summa Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Totalt Tabell 11 Resultat nedan gäller personer som har deltagit i gruppverksamhet under år 2008 samt en del av personerna som började i verksamheten under år 2007 men fått arbete eller beviljades åtgärder under år

13 ViCan teamen Arbete, startat eget 16 Fått arbete/startat eget i samband med 1 gruppstart* Tackar nej till åtgärd = bidrag 1 Föreslagits/fått sjukersättning/sjukskriven 6 Utbildning 4 Arbetsprövning 23 Arbetsträning/arbetsrehabilitering 24 Fortsatt utredning/behandling 17 Avbrutit 24 Vill ej delta i planeringen 0 Totalt 116 Tabell 12 Resultatet ovan skall ses i ljuset av att deltagarna ofta har flera behov med en komplex problematik och där de som ingår i ViCan+ har varit borta från arbetsmarkanden i genomsnitt 10 år. Frågor som har varit av betydelse för resultat och ekonomiskt utfall i ViCanteamen under perioden är: Kvalitetshöjning i utredningsarbete Ökat antal deltagare Förändring av åldersfördelning Platsfördelning Andra faktorer som har påverkat resultat Erbjudande om arbetsprövning/arbetsträning i reell arbetsmiljö har varit en framgångsfaktor för ViCan-teamen. Detta möjliggör för deltagare en etablering på arbetsmarknaden. Många av deltagare behöver arbetsträning för att förbättra rutiner i arbetslivet och andra behöver arbetsprövning för att visa sin kompetens, skapa kontaktnät eller få referenser. Tyvärr har hittills i år, pga. sjukskrivning, tidvis saknats resurser och arbetet med att få fram lämpliga praktikplatser har inte varit så effektivt som önskvärt. Vid samma tidpunkt förra året fick fler av ViCan-teamets deltagare arbete beroende på att det då fanns introduktionsanställningar som underlättade för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden. Den målgrupp, som ViCan vänder sig till, med bristande erfarenheter både kunskap- och arbetslivsmässigt, gav dessa anställningar en språngbräda som skapade förutsättningar för etablering i samhället, förhindrade passivitet och ökade ungdomars delaktighet. En annan faktor som har varit av betydelse när det gäller resultatet gällande antal personer som kommer ut i arbete är uppdragsgivarnas tydlighet att inte förlänga praktiktiden efter 3 månader. Målgruppen är i behov av längre tids förankring på arbetsplatsen för att anställning skall kunna vara aktuellt. 13

14 Efterfrågan på Lundbykajens verksamhet är stort och visar att dessa insatser inte är konjunkturkänsliga och man vänder sig till personer som är i behov av en mer omfattande rehabilitering. SANNA Målet med verksamheten i SANNA är att Rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning till arbete. Sammanlagt har 104 deltagare varit aktuella under perioden. 19 deltagare har påbörjat aktiviteten och 27 deltagare har avslutat densamma. Av de 27 personer som avslutat sitt deltagande har 12 fått egen försörjning i form av lön från arbete. Detta motsvarar 44 % av dem som avslutats. Den genomsnittliga tiden för deltagande i aktiviteten för de som fått arbete är cirka 4 år. Försörjning för 27 deltagare som avslutat SANNA jan-aug % % 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övrigt Egen (lön, CSN) " SDF " Fk Försörjning via Af 20% 10% 0% Försörjning start och avslut i aktivitet Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra Målet för verksamheten är att Öka målgruppens hälsa och livskvalitet Att förbereda för annan arbetsrehabilitering Att personer kommer ut i egen försörjning Minska målgruppen långtidsberoende med 10 personer/år 14

15 Aktiviteten vänder sig till de personer som är långtidsberoende av socialbidrag och har en psykisk ohälsa som hinder för att få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. De är i behov av arbetsförberedande sysselsättning med mycket stöd för att komma vidare i sin rehabilitering. Under perioden april till augusti har 7 nya deltagare blivit inskrivna i projektet, 1 deltagare är ute i arbetsträning inom stadsdelen. 4 deltagare har kontakt med livsstödjare/coach 1 deltagare är ute i arbetsträning inom stadsdelen samt har kontakt med livsstödjare/coach 1 deltagare planeras för kontakt med livsstödjare/coach Under projekttiden har man uppmärksammat att steget från sysslolöshet och isolering till arbetsträning har varit för stort för flertalet av deltagarna. Grundläggande behov av dagliga rutiner såsom mat, sömn, att komma ut från bostaden och komma igång med fysisk aktivitet på en låg nivå är något som vi märkt att deltagarna behöver stöd och coachning kring. Denna kunskap gjorde att man under våren 2008 började utöka samverkan med hälsopedagog på vårdcentralen. Syftet/tanken var att ge deltagarna möjlighet till att göra en hälsoprofil som skulle identifiera och öka medvetenheten kring hälsa och livsstil och vilka livsområden som deltagarna behöver förändra. Samtidigt knöt vi kontakt med en livsstödjare/coach som startade sitt arbete from juni För att kunna pröva detta nya arbetssätt och samverkan kring det hade det behövts förutsättningar att fortsätta projektet ytterligare en period. Locus-teamet Målet med verksamheten är att utveckla ett tvärsektoriellt arbete samt att utveckla nya arbetsmetoder för att på ett bättre sätt möta den enskildes behov för att han/hon skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Locus-teamet startade hösten Syfte med denna verksamhetsutveckling är att permanenta och sprida erfarenheterna till hela Hisingen. Aktiviteten är redan från början hälftenfinansierad av stadsdelen Lundby. Inom Locus-teamet arbetar man med personer som ofta blir omhändertagna med stöd av lagen om vård av missbrukare eller lagen om omhändertagande av berusade personer. Dessa insatser är mycket kostnadskrävande och personernas behov berör många myndigheter och blir därför komplexa att hantera. Locus-teamet arbetar med klienternas framgångsfaktorer och anser att den mest basala är ett adekvat boende. Om boendet stabiliseras undviks dubbla kostnader som det blir vid ständiga byten av bostad med korta intervaller. Inriktningen är att ett stabilt boende innebär ett minskat drogintag som i sin tur genererar färre vårddygn inom sjukvården samt färre polisingripanden. Trots att verksamheten är relativt ny anser man att arbetssättet, att samverka, har inneburit att deltagarna har färre omhändertagande och fått ett stabilare boende. Beräkningar visar på positiva ekonomiska effekter men dessa beräkningar behöver kvalitetssäkras ytterligare. 15

16 Livsstödjare Livsstödjarens uppgift är att motivera, ge praktisk handledning i vardagen, tydliggöra resurser och hinder, söka individuella okonventionella lösningar och samverka med andra för att nå förändring. I praktiken kan detta innebära att följa med på besök, söka bostad, visa på hur man sköter sin ekonomi, delta i vardagliga sysslor, allt i syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Under perioden har 12 deltagare varit aktuella för insatser inom ramen Livsstödjare. De områden som har kunnat urskiljas i insatserna har varit, Boendefrågor, Aktivitetsersättning/Arbete, Utredning/struktur/sysselsättning. Önskan om att få ta del av livsstödjarinsatser har under perioden ökat. Det har inneburit att det periodvis uppstått kö. De personer som avslutats har haft för svår och omfattande problematik som livsstödjaruppdrag och en diskussion har förts kring vilka personer som kan bli aktuella för livsstödjarinsatser och vilka ärende som bör aktualiseras inom vår ordinarie verksamhet. Navigator och CoM Center Från juni månad har Navigator och CoM center startat sin verksamhet. Initialt har detta varit förenat med vissa uppstartsproblem som rekrytering, IT-stöd och remittering till verksamheten. I början har man inriktat verksamheten mot att sprida information och lösa praktiska problem. Verksamheten planeras att vara fullt utvecklad under hösten 2008 varför en mer fyllig rapport kommer i samband med årsbokslutet. Förslag till nya aktiviteter Under perioden har inga nya aktiviteter påbörjats. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. Under perioden har inga medel använts. Samordningsförbund/Sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. Revision av delårsbokslutet Revisionen lämnar en ren revisionsberättelse. 16

17 Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till delårsbokslut januari-augusti 2008 för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat att översända delårsbokslutet till respektive huvudman för kännedom Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 17

18 Resultaträkning Bilaga 1 Intäkter Samverkansmedel ,00 Övriga intäkter ,00 Summa intäkter ,00 Kostnader Personalkostnader Arvoden ,00 Löner ,00 Sociala avgifter ,00 Summa personalkostnader ,00 Övriga kostnader Lokalkostnader ,05 Övriga kostnader ,71 Samverkansinsatser ,10 Summa övriga kostnader ,86 Summa kostnader ,86 Periodens resultat ,86 18

19 Balansräkning Bilaga 2 Omsättningstillgångar Ingående moms ,19 Övriga fordringar ,00 Förutbetalda kostnader ,00 Övriga likvida medel 4 000,00 Postgiro ,50 Summa omsättningstillgångar ,69 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital ,55 Periodens resultat ,86 Summa eget kapital ,69 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ,40 Övriga upplupna kostnader ,60 Summa kortfristiga skulder ,00 Summa skulder och eget kapital ,69 19