Verksamhet/insatser

Transkript

1 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens behov och förmåga som styr samverkan och verksamheternas insatser snarare än organisationernas egen syn på sin roll, uppdrag och uppgift. Samverkan kräver därmed ett gemensamt ansvarstagande, stor flexibilitet i förhållande till traditionella arbetssätt, ramar och regelverk samt ett ömsesidigt givande och tagande för att åstadkomma de insatser som behövs. Sammantaget måste vi i myndigheterna klara av att sätta in vårt arbete i ett sammanhang, en helhet, till fördel för individ och samhälle (samhällsekonomi) kontra våra traditionella mål och ramar. De ekonomiska medlen som finns, är till för att bygga broar mellan myndigheterna och finansiera de insatser som ligger utanför myndigheternas ordinarie uppdrag. Beslutat av Samordningsförbundet Norra Bohuslän

2 Innehåll: 1. Utgångspunkter sida 2 2. Mål sida 2 3. Målgrupper sida 3 4. Team sida 3 5. Beredningsgrupp = styrgrupp sida 4 6. Rekrytering och anställningsform sida 4 7. Rekommendationer till samtliga chefer inom förbundet sida 4 8. Grundtankar om teamets arbetssätt sida 4 9. Avtal med Arbetslivs/marknadsenheterna om köp av prövnings/träningsplatser sida Budget sida Utvärdering/uppföljning sida Resultat sida 6 1. Utgångspunkter Behovet av utökad samordning mellan olika myndigheter inom rehabiliteringsområdet har under de senaste årtiondena blivit allt tydligare. Brist på samordning kan medföra att de enskilda hamnar i en gråzon mellan olika myndigheter och inte får det stöd och den rehabilitering han/hon behöver för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Många behöver ett extra stöd för att komma vidare kanske kompletterad med funktionsbedömning som tydligare visar på vilka hinder och vilka möjligheter som finns och vad som är möjligt att utveckla trots en sjukdom eller ett socialt/fysiskt/medicinskt funktionshinder. Samverkan mellan myndigheter kan bättre tillgodose människors behov av gemensamma insatser och sänka samhällets totala kostnader för rehabilitering och försörjning inom de offentliga välfärdssystemen. 2. Mål 2:1 Mål för individen Att den enskilda personen ska förbättra sin funktions- och arbetsförmåga. Stödja, hjälpa, motivera och aktivera aktuella personer, till ökat självförtroende och självkänsla så att de känner att de har makt över sin situation. 2:2 Mål för myndigheterna/samhället Tidig och gemensam planering mellan berörda aktörer ska leda till snabbare rehabilitering och mindre kostnader för berörda myndigheter/organisationer och samhället. Handläggarna på de olika myndigheterna ska få samma synsätt, använda gemensamma metoder och ha gemensam planering för aktuella målgrupper. Att handläggare som arbetar med rehabilitering ska känna att samordningen mellan myndigheterna är bättre än tidigare. 30 % av deltagarna ska helt eller delvis ha egen försörjning efter 1 år 2

3 3. Målgrupper Personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd från flera myndigheter. Målgrupperna har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade problem. Insatserna ska koncentreras till de grupper som har ett tydligt behov av samordnade insatser och som har nära till arbetsmarknaden Unga vuxna (20-29 år) som är aktuella eller återkommer hos flera myndigheter, som behöver extra stöd för att få förankring på arbetsmarknaden och saknar egen försörjning. Kvinnor i års ålder, med oklara diagnoser och som saknar egen försörjning. Övriga personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd från flera myndigheter 4. Team 3 Coacher 1 psykolog 1 Arbetsförmedlare 1 Försäkringskassahandläggare 0,5 Socialsekreterare 0,5 Sjukgymnast Läkare vid behov Arbetsterapeut vid behov Coacherna har den centrala rollen runt de personer som är aktuella. Coacherna ska ha en högskoleutbildning med beteendevetenskaplig inriktning eller likvärdig utbildning, bred erfarenhet och personliga egenskaper. De ska vara spindeln i nätet, arbeta utredande, kartläggande, vägledande, ha stor förankring med arbetslivet och ansvar för att bygga upp Praktikbank i området. Se för övrigt längre fram i texten, teamets sätt att arbeta. Varje Coach kommer huvudsakligen att arbeta mot 2 kommuner och finnas nära deltagarna. 3

4 Psykologen, ½ utredande och ½ kortare kognitiva terapier Sjukgymnasten, ska göra funktionsbedömningar och ge råd och stöd som kan leda till ökad funktionsförmåga. Den kan vara uppdelad på 2 personer, nord/söder Arbetsförmedlaren, kan vara uppdelat på 2 eller 3 personer som arbetar mycket nära coacherna. Socialsekreterare, 10 % i varje kommun. Kan regelverket och har rätt till att fatta beslut i sin kommun. Försäkringskassahandläggaren, ½ i nära samarbete med coacherna, arbetsförmedlarna och socialsekreterarna och ½ med placering på Vårdcentralerna. Den senare för att i ett tidigt skede fånga upp personer som riskerar att bli långtidssjukskrivna. Det kan vara uppdelat på 2 eller 3 personer. Samtliga personal ska ha sin placering som de utgår ifrån och bestämt geografisk område som de arbetar i första hand emot, men vid behov ska de flesta kunna gå in och arbeta i varandras kommuner, ex. vid sjukdom eller ojämn arbetsbelastning. Samtidigt samarbetar hela teamet runt vissa gemensamma övergripande aktiviteter. 5. Beredningsgrupp = styrgrupp Beredningsgruppen är en styrgrupp för dem som arbetar med uppdrag för Samordningsförbundet. Den har till uppgift att leda och styra Samverkansteamet i enlighet med beskrivningen av verksamheten/insatserna och att medverka till att lösa de samverkansproblem som kan uppstå efterhand. Ansvarig tjänsteman ingår i beredningsgruppen och kommer att finnas nära teamet och ha processansvar. 6. Rekrytering och anställningsform Personalen ska internrekryteras via att intresseförfråga skickas ut bland personalen hos samliga parter inom Samordningsförbundet Norra Bohuslän. Personalen som rekryteras ska kvarstå med sin anställning hos den myndighet de är anställda, men befrias ifrån ordinarie arbetsuppgifter. Nuvarande chef har kvar arbetsgivaransvaret för dem som arbetar med uppdrag för förbundet, samt skyldighet att gör allt som går för att underlätta för den anställde att kunna fullfölja sitt uppdrag. Detta innebär att teamet har olika arbetsgivare men ska ses som en sammanhållen enhet och utveckla gemensamma rutiner och metoder. 7. Rekommendationer till samtliga chefer inom förbundet Att de prioriterar att deras personal kan avsätta tid till arbetet i handläggargrupperna Att de stödjer och uppmuntrar den personal som är intresserad. Att alla har med sig tanken på lokalfrågan och att vi hjälps åt att lösa den. Det är fördel för varje inblandad myndighet att ha teamet nära sig. 8. Grundtankar om teamets arbetssätt Någon av kommunernas handläggargrupper aktualiserar personen och någon myndighet är den anvisande Uppdragit rund varje individ ska vara definierad vad gäller innehåll och tid Inga väntetider för upp till max 40 deltagare Coachen har kartläggningssamtal (djupintervju) med den anvisade ang. personlig vård, boende, arbete/skola, fritid och socialt. Hur ser livet ut i dag, jämfört med tidigare? Hur vill vederbörande ha sitt liv? Vård, utredning, behandling och möjlighetsanalys kan gå in i vart annat och pågå samtidigt Teamet tar reda på vilka resurser den anvisade har, hur den kan själv påverka sitt liv och vad som är realistiska mål/delmål 4

5 Coachen coachar utifrån vilka värderingar, intressen, kompeterns, tänkbara yrke och hur arbetsmarknaden ser ut Verkställande av mål/delmål, jobb/praktik/studier Coachen är deltagarens koordinator, bollplank, lots och kontaktperson mot arbetsgivaren/praktikplatsen eller skolan Coachen är kontaktperson för arbetsgivaren eller andra där deltagare har arbetsprövning/träning, praktik eller liknande Coachen är ansvarig för avstämningsmöte med deltagare och arbets/praktikplatsen eller skolan Coacherna har stort kontaktnät bland arbetsgivarna i regionen Det finns en mentor för varje deltagare på arbetsplatsen eller i skolan Teamet kommer gemensamt att hålla i olika aktiviteter med gemensamma träffar för deltagarna 1 2 gånger i veckan Aktiviteterna kan vara: Anställningsteknik, kroppskännedom, kost, hälsa, friskvård, studieteknik, kroppsspråk, droginformation, individ och gruppdynamiska övningar mm. Teamet tittar på vad som händer sen Coacherna återrapporterar regelbundet vad som händer till anvisande handläggare Teamet ska i samband med årsredovisning och delårsrapport redovisa lägesrapport/resultat och budget, samt medverka vid utvärdering 9. Avtal med Arbetslivs/marknadsenheterna om köp av prövnings/träningsplatser Samordningsförbundet avsätter pengar till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och IFO, för att möjliggöra för dem att köpa platser för arbetsprövning/träning för de personer som är aktuella hos samverkansteamet och inte är klara för den öppna arbetsmarknaden och behöver eventuellt någon förträning. 10. Budget Finansiell ram för insatser/verksamhet Insatser: Personalkostnader (teamet) Totalt Övrigt ( lokaler, resor, data, utb. mm) = 20% av personalkostnaden Träningsplatser på Arbetslivs/marknadsenheterna kr/vecka x 35 veckor x 15 platser = kr/vecka x 44 veckor x 15 platser = Totalt Utfall

6 Målsättningen är att alla tjänster ska vara på plats 1 april 2007, det innebär att det kommer att bli större överskott för i år än Dessutom delade vi 2006 års överskott på 3 år, så vi har pengar för att täcka 2008 års budgeterade underskott. 11. Utvärdering/uppföljning Insatserna kommer kontinuerligt att avrapporteras till beredningsgruppen och styrelsen. Utvärdering kommer att göras och bifogas årsredovisningen för Resultatet kommer att ligga till grund för framtida budgetarbeten. Finansiell samordning ska följas upp och utvärderas ur olika perspektiv både på lokal och på regional nivå. Utvärderingar ska fokusera på effekter för individ, organisation och samhälle. Statskontoret har regeringens uppdrag att genomföra den nationella utvärderingen. De anvisande myndigheterna använder sig av sina egna uppföljningssystem, men rapporterar också in alla åtgärder i SUS (sektorsövergripande System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet). Det är ett webbaserat system för att följa upp resultat av samverkan, där minst två av de aktuella myndigheterna samverkar. 12. Resultat Vad ger samverkan för effekt för den enskilde? Ökar egenförsörjningen? Ökar livskvaliteten och hälsan? Vad ger samverkan för samhällsekonomiska vinster? Hur samspelar ersättningssystemen? Bollar vi individernas försörjning emellan myndigheterna? Motverkar regelverken varandra och finns hinder i regelverken? Hur påverkas de olika myndigheterna? Hur påverkas personalens arbetsmetoder, kompetens och yrkesroller? Hur påverkas cheferna i sitt ledarskap? Hur påverkas förtroendevalda i sin roll? Gudrun Emilsdottir Ansvarig tjänsteman 6