STATISTIK JANUARI DECEMBER 2017

Transkript

1 STATISTIK JANUARI DECEMBER 2017 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Deltagare i samverkan under året 4 Stadsdel 5 Åldersfördelning 6 Utbildningsnivå 6 Deltagare som avslutats under året 7 Tid i offentlig försörjning 7 Tid i insats 8 Försörjning 9 Sysselsättning vid avslut 10 Förbundets aktiviteter 11 AR-steget 11 Columbus 11 En väg in 12 DISA+ 12 DISC 13 Aktiv i Centrum 13 Övriga verksamheter 14 Särskild analys för perioden 15 Inledning 15 Resultat per variabel 17 Sammanfattning 21 2

3 Statistik januari-december 2017 GÖTEBORG CENTRUM Sammanfattning I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig till deltagare är AR-steget, Columbus, En väg in, Aktiv, DISA+ samt DISC. Statistiken omfattar perioden januari december Statistiken är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. SUS kräver ett särskilt samtycke från deltagaren för att få registrera personuppgifter i systemet. Det är en frivillig registrering och de deltagare som ej samtycker kan registreras anonymt och registreras enbart som antal män och kvinnor som varit aktuella under året. Deltagare med skyddad identitet registreras också anonymt. Totalt har förbundet nått 989 personer med någon form av samverkansaktivitet under året var motsvarande siffra 899 st. I SUS kategoriseras insatser som strukturövergripande insatser alternativt individinriktade insatser. 535 personer har deltagit i Samordningsförbundet Göteborg Centrum stukturövergripande insatser under Under året har ett utvecklingsarbete bedrivits för denna form av samverkansarbete. I jämförelse med föregående år är detta en ökning med 34 % eller 132 personer. En sammanfattning beskrivs under övriga verksamheter/strukturövergripande insatser. 3

4 Deltagare i samverkan under året 454 personer har varit aktuella i någon av förbundets individinriktade aktiviteter under perioden januari - december Motsvarande siffra för föregående år var 506, minskningen är kopplad till antal volymärenden. I volyminsatser registreras inte kön, men i övriga insatser är könsfördelningen 53 % kvinnor och 47 % män, vilket är 2% förändring jämfört med 2016 då fördelningen var 55% kvinnor o 45% män. 246 st nya deltagare har börjat under året vilket är 52 personer fler än föregående år. 226 deltagare har avslutat vilket är en ökning med 38% jämfört med 2016 då 164 deltagare avslutades. Deltagare i samverkan 2017 SoF Centrum Totalt aktuella Deltagare som startat Deltagare som avslutat Deltagare i volyminsats med personuppgifter anonyma/endast antal Antal aktuella deltagare med personuppgifter, fördelat på kön per insats: Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män AR-steget % 25% Columbus % 50% En väg in % 41% DISA % 51% Aktiv % 46% DISC % 0% Totalt % 43% Av de 454 deltagare som varit aktuella i insatserna har 15 %, 71 ärenden, varit olika former av konsultationer, vilket är en minskning med hela 65% jämfört med Den kraftiga minskningen av volymregistreringar bedöms vara en kombination av att SGI 0 avslutades förra året samt att ett medvetet arbete har bedrivits för att få in så många registreringar som 4

5 möjligt med personuppgifter. Flertalet av konsultationerna innebär att klarlägga vilken typ av stöd individen är i behov av och hänvisa ärendet vidare till annan part i välfärdssystemet. Jämförelse med föregående år Totalt har antalet aktuella deltagare minskat med 13 personer från 506 personer 2016 till 493 personer 2017, vilket bedöms vara kopplat till färre ärenden registrerade som volymärenden. När det gäller strukturövergripande insatser har antalet personer ökat i jämförelse med föregående år till 535 personer Antalet deltagare i individinriktade insatser har ökat med 42 deltagare till 236 inregistrerade deltagare med personuppgifter. vilket är 22 % fler än Det är andra året i rad som en ökning skett kring volymer samtidigt som register kvaliteten förbättrats. Samordningsförbundet Göteborg Centrum arbetar aktivt med att jämställdhetsintegrera förbundets verksamhet. En del i den handlingsplan som styrelsen tagit fram är att presentera all statistik könsuppdelad. Ambitionen är också att analysera statistiken ur ett könsperspektiv. En mindre förändring kan ses i könsfördelningen, där andelen kvinnor ökat i jämförelse med föregående år. Förändringen av könsfördelningen ligger inom den normalvariation som brukar ses vid de årliga uppföljningarna. Stadsdel 373 deltagare, registrerade under året med personnummer vilket är en ökning med 39% i jämförelse med föregående år. har varit aktuella under året. I diagrammet nedan visas var de 373 deltagarna är folkbokförda. Stadsdel Totalt Kvinna Man Centrum Majorna-Linné Örgryte-Härlanda Annan Totalt Andelarna per stadsdel är i stort sett oförändrade i förhållande till föregående år. En marginell minskning har skett avseende andelen deltagare som bor i andra stadsdelar eller kommuner än de som tillhör förbundets område. Flest deltagare är boende i Majorna-Linné 5

6 följt av Örgryte-Härlanda, därefter Centrum. Annan stadsdel har ökat något vilket beror på en öppenhet att ta emot deltagare från andra områden i mån av plats. Åldersfördelning Diagrammet nedan visar åldersfördelning för det totala antalet aktuella deltagare som registrerats med personuppgifter. Förbundet har unga vuxna, år, som prioriterad målgrupp och Columbus och DISA+ arbetar enbart med denna åldersgruppen. 48,8% utgörs av deltagare upp till 29 år, motsvarande andel föregående år var 57,4%. En ökning har skett för ålderskategorin år som 2016 uppgick till 24,4% men som uppgår till 31,9% För de äldre målgrupperna är förändringen marginell. Under året har särskilda medel riktats till DISA+ vilket bidragit till att andelen deltagare upp till 29 år ökat med 8 % jämfört med Åldersfördelning per kön, 373 deltagare 2017 Kvinna Man upp till 29 år år år 60 år - Utbildningsnivå I SUS registreras vilken utbildningsnivå deltagaren har slutfört vid start i aktivitet. Saknas/okänd innebär att deltagaren inte har fullgjort grundskola. Utbildning Totalt Kvinna Man Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Annan eftergymnasial utbildn Saknas/okänd Totalt

7 I jämförelse med föregående år har andelen som har grundskola som högsta avslutade utbildning minskat från 31% till 28 %. Skillnaden mellan könen vad gäller utbildningsnivå kvarstår, kvinnor är överrepresenterade bland deltagare som har eftergymnasial utbildning och männen är överrepresenterade bland deltagare som inte har gymnasieutbildning. Deltagare som avslutats under året I diagram och tabeller som följer redovisas de 216 deltagare, 119 kvinnor och 97 män, som har avslutats under året. Fördelning per aktivitet är följande: Totalt Kvinnor Män AR-steget Columbus En väg in DISA Aktiv DISC Totalt Tid i offentlig försörjning Här redovisas hur länge deltagaren har uppburit offentlig försörjning före insats. Med offentlig försörjning menas att man inte kan försörja sig genom arbete eller studier, utan får ersättning från a-kassan, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunen. Det är år i obruten följd som redovisas. Ej tillämpligt innebär att deltagaren inte har haft offentlig försörjning och innebär att deltagaren har försörjts av anhörig eller liknande. Tid i offentlig försörjning Totalt Kvinna Man Upp till 1 år Upp till 3 år Upp till 6 år Upp till 9 år Mer än 9 år Ej tillämpligt Totalt

8 Av de 216 avslutade deltagarna har 63% haft försörjning i 3 år eller mer, motsvarande siffra 2016 var 53%. Ökningen tros bero på att andelen äldre deltagare ökat i förbundens aktiviteter. Andelen deltagare i kategorin ej tillämpligt (som ej har haft offentlig försörjning vid inskrivning i aktiviteten) har ökat marginellt i jämförelse med föregående år. Tid i offentlig försörjning skiljer sig mellan aktiviteterna. Av deltagarna i Columbus har 35 % av deltagarna haft offentlig försörjning i upp till 1 år och i DISA+ är andelen 29 %. I andra änden av skalan har 23 % av Aktivs deltagare haft offentlig försörjning i mer än 9 år och motsvarande andel i AR-steget är 19 %, och i En Väg In 17%. Motsvarande siffra för Columbus är 2 % och för DISA+ 6 %. I jämförelse med föregående år har andelen som haft offentlig försörjning i upp till 1 år minskat från 30% till 21%. Andelen som haft offentlig försörjning i upp till tre år har ökat med 7 %, de som haft offentlig försörjning i upp till 6 år har ökat med 6 %. Ovanstående överensstämmer med förbundets prioriterade områden att arbeta med personer i långvarigt utanförskap/offentlig försörjning. Tid i insats I genomsnitt har de 216 avslutade deltagarna varit aktuella i knappt 7,8 månader i någon av aktiviteterna. Det skiljer sig åt mellan aktiviteterna, i AR-steget är den genomsnittliga tiden 10,2 månader, i Columbus 11,6 månader, DISA+ 9,6 månader och i En Väg In 6,8 månader. Den genomsnittliga tiden i insats har minskat med 2,2 månader i jämförelse med Tid i insats Totalt Kvinna Man Upp till 6 mån mån mån mån mån Totalt För att förklara den stora skillnaden i tid i jämförelse med föregående år, är nedanstående tabell uppdelad efter inriktning mot arbete/studier och förberedande arbete. Snitt-tiden för det deltagarinriktade arbetet med deltagare är ca 10,5 månader och snitt-tiden för det förberedande arbetet är 3,4 månader. En tänkbar förklaring till den stora skillnaden mot föregående år är att andelen förberedande insatser ökat. 8

9 Inriktning arbete/studier AR Steget 10,2 Columbus 11,6 DISA Centrum 9,6 Inriktning förberedande IR En Väg In 6,8 AKTIV i Centrum 1,9 Columbus - Bedömning 1,3 Försörjning Diagrammet visar försörjningsförändring för de 216 deltagare som avslutat insats under Observera att i SUS registreras samtliga försörjningskällor deltagaren har, därav redovisas endast den procentuella förändringen. Alternativet Ingen offentlig försörjning kan både betyda att deltagaren han/hon saknar försörjning (normalt i början av insats) eller har egen försörjning (normalt efter insats). Försörjning före respektive efter insats, 216 deltagare 34% 28% 26% 21% 23% Andel före Andel efter 17% 12% 11% 9% 7% 5% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 3% 9

10 Som tidigare år är försörjningsstöd vanligaste försörjningskällan och där är störst skillnad mellan start och avslut. Noteras bör dock att det inte återspeglas i rapporten om personen gått från hel ersättning före insats till delvis ersättning efter insats. Det är 6% färre som uppbär sjuk-/rehabpenning efter insats, andelen med aktivitetsstöd har minskat med 2% och andelen försörjningsstöd har minskat med 5%. 59 deltagare har gått till arbete eller studier medan 50 deltagare ej uppbär offentlig försörjning vid avslut, vilket innebär att cirka 15 % av de som avslutats till arbete eller studier gör detta med offentlig ersättning som komplement. En del av deltagarna har utvecklats i rehabilitering, och därmed gjort en stegförflyttning mot arbete, men som inte inom tiden i verksamheten leder till för försörjningsförändring. När det gäller försörjningsförändring är det inga större skillnader mellan könen. Något fler män än kvinnor har försörjningstöd både vid start och avslut medan fler kvinnor än män har sjukpenning. Sysselsättning vid avslut Totalt har 27% (59 st) av de 216 deltagarna gått till arbete eller studier och ytterligare 8% är aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen efter avslutad aktivitet. 39% har gått vidare till fortsatt rehabilitering och övriga har avslutat på grund av sjukdom, flytt eller annan anledning. Skillnaden i jämförelse med föregående år bedöms vara att andelen förberedande aktiviteter ökat vilket påverkar medelvärdet för verksamheterna totalt. De verksamheter som har inriktningen arbete/studier; AR-steget, Columbus och DISA+, har avslutat 127 deltagare under året och andelen av dessa som har avslutats mot arbete studier är 42 %. Något fler deltagare är avslutade och en något högre andel har gått till arbete, studier eller är aktivt arbetssökande. Av samtliga deltagare i verksamheterna har 35 % gått till egen försörjning eller är arbetssökande på Arbetsförmedlingen, 39 % har närmat sig arbetsmarknaden genom fortsatt rehabilitering och 26 har avslutats av hälsoskäl eller av andra orsaker. En förenklad jämförelse är att 2016 avslutades 66 % till att nå eller närma sig arbetsmarknaden, 2017 är andelen 75 %. Nedan redovisas sysselsättning vid avslut i antal uppdelat på kön. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Aktivt arbetssökande Forsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt

11 Förbundets aktiviteter AR-steget AR-steget har avslutat 41 deltagare under året, 29 kvinnor och 12 män. 10 av deltagarna har avslutats till arbete, 3 till studier och 8 som aktivt arbetssökande. Samtliga som avslutats till fortsatt rehabilitering gick vidare till arbetslivsinriktade insatser inom Arbetsförmedlingen. 58 % fler har avslutats under året i jämförelse med föregående år. Andelen som avslutats mot arbete eller studier har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Detta innebär att verksamheten utvecklats både kvantitativt och kvalitativt. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Arbetssökande på Af Fortsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt Not. Antal aktuella arbetssökande på Af är reducerat med de som avslutats som fortsatt rehab och aktivt arbetssökande, därav siffran (7) i diagrammet. Columbus På Columbus har 51 deltagare avslutats under året, 24 kvinnor och 27 män. 18 deltagare (47%) har avslutats till arbete eller studier, vilket är jämförbart med föregående år. 42 % fler har avslutats under året i jämförelse med föregående år. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Arbetssökande på Af Fortsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt Not. Antal aktuella arbetssökande på Af är reducerat med de som avslutats som fortsatt rehab och aktivt arbetssökande, därav siffran (+6) i diagrammet. 11

12 En väg in 65 deltagare har avslutats (55 % kvinnor, 45 % män) vilket nästan exakt motsvarar siffrorna för Verksamhetens syfte är att genom kartläggning och planering skapa förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering i annan insats. Efter avslut är 8 % (3 kvinnor, 2 män) i arbete, studier eller arbetssökande (5 % 2016). 42 % (16 kvinnor, 10 män) har påbörjat arbetslivsinriktade insatser (42 % 2016). 48% (17 kvinnor, 14män) har avslutats p.g.a. sjukdom, d.v.s. de insatser som samordnas för dessa deltagare ligger främst inom sjukvårdens och kommunens ansvarsområde (44 % 2016). Två deltagare, båda män, har skrivits ut utan mätning. Resultatet är i stora delar identiskt resultatet för motsvarande period Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Arbetssökande på Af Fortsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt DISA+ DISA+ har under året avslutat 35 deltagare, varav 15 kvinnor och 20 män, vilket är en ökning med 12 st (52 %) jämfört med föregående år. Av dessa har 18 deltagare avslutats till arbete eller studier vilket motsvarar 51 %. Då verksamheten tar in i princip samtliga deltagare och stöttar dem så länge utvecklingsprocess mot arbete pågår, varierar inskrivningstiden stort. Ett fåtal är inskrivna 1-3 månader och ett fåtal är inskrivna månader. Snittinskrivningstiden är 9,6 månader. 12

13 Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Arbetssökande på Af Fortsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt DISC DISC, för deltagare med behov av individuellt stöd med IPS-inriktning, har startat under året. Två IPS-specialister arbetar med personer med psykiatriska/neuropsykiatriska tillstånd i åldern år. Under året har inga deltagare avslutats, vilket innebär att inga resultat redovisas. Under året har 13 deltagare startat varav 4 anonyma. Av de 9 deltagarna med personuppgifter är 1 kvinna och 8 män. Aktiv i Centrum Aktiv syftar till att öka/vidmakthålla arbetsförmåga eller förhindra/förkorta sjukskrivning. I aktiviteten erbjuds personer i yrkesverksam ålder kostnadsfri fysisk aktivitet på gym tillsammans med en fysioterapeut under 8 veckor. Verksamheten har startat under året. 28 deltagare har startat, varav 15 kvinnor och 13 män. Av dessa har 24 deltagare med personuppgifter avslutats, 13 kvinnor och 11 män. Vid avslut Totalt Kvinna Man Arbete Studier Arbetssökande på Af Fortsatt rehab Avslut pga sjukdom Övrigt Totalt

14 Övriga verksamheter Strukturövergripande insatser Strukturövergripande insatser 2017 Antal deltagare Kunskapsdialog 358 Utbildning/information 64 Psykiatri nod 8 Ungdoms nod 20 Metodnätverk 39 AG kontakt 46 Totalt 535 En fördelning av det strukturövergripande arbetet har gjorts, i syfte att särskilja vilka frågor som det behandlar. Fördelningen har sin utgångspunkt i de frågor som förbundet har att arbeta med, utifrån behoven i upptagningsområdet. Hos förbundets parter sammantaget finns en hög grad av förändring och aktörerna är många. I området bor också en stor del av stadens unga vuxna och individer med funktionsnedsättning identifierade förbundets styrelse och beredningsgrupp ett behov att skapa sammanhang för olika aktörer och motverka glapp mellan olika aktiviteter och synsätt. En grund för god samverkan är att mötas och att dela kunskap. För att skapa förutsättningar för detta har förbundet arbetat fokuserat med kunskapsdialoger dit medarbetare och chefer från parterna bjuds in för gemensamt lärande och nätverkande. Under året har en kraftig ökning av antalet deltagare på kunskapsdialogerna skett. En faktor som tros spela in är att förbundets flytt till nya, mer centrala lokaler, har underlättat tillgängligheten. Registrerade deltagare vid kunskapsdialoger Max Utfall Antal

15 Personer med psykiatriska/neuropsykiatriska funktionsvariationer har länge varit prioriterade grupper inom förbundet. Samverkansutmaningar p.g.a. de många aktörerna på psykiatri-området inom hälso- och sjukvården har också varit en viktig fråga under lång tid. För att förbättra och förtydliga möjligheterna till samverkan kring dessa frågor har förbundet under året påbörjat arbetet med att skapa en psykiatrinod samt ungdomsnod. Under året har 28 personer medverkat vid träffar inom dessa noder. En aktuell fråga för förbundet är arbetslivsrehabilitering för individer med allvarligare psykisk ohälsa. IPS (Individual Placement and Support) är en evidensbaserad metod som rekommenderas för målgruppen. I samverkan med psykiatrisamordningen i Göteborg har förbundet blivit en arena för möten mellan medarbetare i olika organisationer som arbetar med IPS-metoden. 39 personer har medverkat vid dessa nätverksmöten under året. För att öka medvetenheten kring hur vi arbetar tillsammans med arbetsgivare kring de deltagare som är i förbundets aktiviteter har 46 arbetsgivare sökts upp under året. På sikt är tanken att utveckla en lokal mötesplats i syfte att förbättra samverkan med företag som vill öka sina möjligheter att ta ett socialt ansvar genom att erbjuda arbetsträning/praktik/anställning till personer med olika typer av svårigheter i förhållande till arbete. Förbundet har under året särskilt satsat på kompetensutveckling i evidensbaserade arbetsmetoder. Gemensamma verksamhetsdagar för alla medarbetare har också genomförts, för att skapa en gemensam bild av samverkansuppdraget. Samtliga medarbetare erbjuds grundutbildning i jämställdhet. Sammantaget har 64 personer medverkat vid dessa aktiviteter. Långsiktigt syftar detta arbete till att samordningsförbundet ska bli en naturlig arena för samverkansfrågor, där förbundets resurser ska ge större effekt genom en sammantagen strategi för individinriktat och strukturellt arbete. Särskild analys för perioden Inledning Ovanstående statistik är hämtad från SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. Även om man i SUS kan mäta en mängd olika variabler så ligger tyngdpunkten på kvantitativa data; försörjningsförändring. Under året har 84 deltagare med personuppgifter, 48 kvinnor och 36 män, fortsatt sin arbetsinriktade rehabilitering hos annan aktör efter avslut i förbundets aktiviteter. Svårigheten att mäta förflyttning i individens process mot arbete har lyfts på nationell nivå genom det så kallade indikatorsprojektet som syftar till att ta fram indikatorer på förbättring som sker genom samverkan. AR-steget, DISA+ och En väg in mäter, i väntan på ett nationellt vedertaget system, individens skattade förändring med hjälp av en lokalt framtagen enkät. Den ligger till grund för nedanstående tabeller och diagram. 15

16 Totalt har 215 st deltagare (130 kvinnor, 85 män) i förbundets aktiviteter fyllt i enkäten vid både start och avslut sedan Frågorna relaterar till faktorer som bedöms viktiga i det arbetslivsinriktade rehabiliteringsarbetet. Deltagaren skattar sin hälsa (fysisk och psykisk), självförtroende samt arbets- och aktivitetsförmåga (kapacitet). I medeltal har deltagarnas uppfattning om sitt hälsoläge förbättrats med 32 %, spridningen i utgångsläget är mellan lägst 0 och högst 100 på en 100-gradig skala. Oavsett om man skattat sig högt eller lågt vid start har generellt en hälsoförbättrande effekt uppmätts vid avslut och detta gäller både kvinnor och män. De som har nått arbete eller studier vid avslut, skattade sitt hälsoläge något högre vid start och klart högre vid avslut. För att göra en generell jämförelse har medelvärdet för respektive fråga jämförts vid start och avslut. Förändringen har omvandlats till procentuell förändring för jämförbarhetens skull. Frågeområde Procentuell förändring Hälsa 32 Fysisk Hälsa 14 Psykisk Hälsa 32 Självförtroende 32 Arbets-/aktivitets förmåga 21 Kapacitet 18 I tabellen framgår att förbättring har skett inom samtliga frågeområden, med störst uppmätt förbättring på deltagarnas skattade arbets- och aktivitetsförmåga (kapacitet) och självförtroende. Hälsa vid start o avslut 2017 för 215 deltagare Hälsa Fysisk hälsa Psykisk hälsa Självförtroende Arbets/aktivitets förmåga Kapacitet 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00% 70,00% Start Avslut Diagrammet beskriver medelvärden vid start och avslut. 16

17 Resultat per variabel Nedan beskrivs resultatet för varje variabel för de 215 deltagarna, 130 kvinnor och 85 män. Variabel Alla Kvinnor Män Hälsa vid start 41,4 39,9 43,8 Hälsa vid avslut 54,8 53,3 57, Hälsa vid start o avslut Kvinnor Hälsa vid start Män Hälsa vid avslut Enligt ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnor skattar sin hälsa något lägre än männen vid start. Kvinnornas upplevda förbättring är jämförbar med männens, vilket skiljer sig från tidigare mätningar (då kvinnorna uppvisade en större förbättring än männen). Generellt förbättrades den upplevda hälsan med 32% för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin hälsa något lägre än männen vid start, och vid avslut är skillnaderna proportionerliga mellan könen. Kvinnornas skattade förbättring var 34 % och männens var 30%. Den största förbättringen av den upplevda hälsan uppmäts hos deltagare i AR-steget, där medeltalet är en förbättring på 33 %. Deltagarna i En Väg In skattar vid start sin hälsa lägre än deltagare i övriga verksamheter, och av dem skattar sig kvinnorna ännu lägre än männen. Kvinnorna anger sedan en lika stor förbättring vid avslut som i övriga verksamheter. 17

18 Variabel Kvinnor Män Fys hälsa start 3,4 3,9 Fys hälsa avslut 4 4,5 Fysisk hälsa vid start o avslut ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinnor Fys hälsa start Män Fys hälsa avslut För att kunna arbeta eller ha sysselsättning krävs att man har en tillräckligt god fysisk hälsa. Kvinnorna skattar sig något lägre vid både start och avslut än männen. Den upplevda förändringen är något bättre för män än för kvinnor. Generellt förbättrades den fysiska hälsan med 49 % för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin fysiska hälsa något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden oförändrad. Den största förbättringen av den fysiska hälsan uppmäts hos manliga deltagare i AR-steget där medeltalet är en förbättring på 26 %. Den lägsta förbättringen av fysisk hälsa återfinns bland kvinnorna i En väg in, som skattar den till 6 %. Variabel Kvinnor Män Psyk hälsa start 3,2 3,2 Psyk hälsa avslut 4,1 4,3 6,0 4,0 2,0 Psykisk hälsa vid start o avslut ,0 Kvinnor Psyk hälsa start Män Psyk hälsa avslut 18

19 I ovanstående diagram och tabell framgår hur den psykiska hälsan upplevs vid start och avslut. Här kan noteras att männen skattar sig lika lågt som kvinnorna vid start och har en något högre förbättring vid avslut. Generellt förbättrades den psykiska hälsan med 32 % för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin psykiska hälsa något högre än männen vid start, vid avslut var skillnaden i stort sett utjämnad. Kvinnornas skattade förbättring var 31 % och männens var 34 %. Störst förbättring hade männen i AR-steget som uppgår till 47 % och lägst förändring återfanns hos männen i DISA+ som ej uppfattade någon skillnad mellan start och avslut. Variabel Kvinnor Män Självförtroende start 3,1 3,4 Självförtroende avslut 4,2 4,4 5,0 Självförtroende vid start o avslut ,0 Kvinnor Självförtroende start Män Självförtroende avslut Ett ökat självförtroende är en del i möjligheten till empowerment/ökad egenmakt. Generellt förbättrades självförtroendet med 32 % för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sitt självförtroende något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden minskad mellan kvinnor och män. Kvinnornas skattade förbättring var 36 % och männens var 29%. Det är stor variation mellan verksamheterna. Lägst förbättring uppmättes för deltagarna i DISA+ där förbättringen uppgick till 12 %. Detta kan jämföras med kvinnorna i AR-steget som uppgår till hela 55 % upplevd förbättring. 19

20 Variabel Kvinnor Män Aktivitetsnivå start 4,9 5,6 Aktivitetsnivå avslut 6 6,8 10,0 5,0 Aktivitetsnivå vid start o avslut ,0 Kvinnor Aktivititetsnivå start Män Aktivitetsnivå avslut Upplevelsen av den egna aktivitetsnivån är en del i motivationen och påverkar möjligheterna till förändring. I ovanstående tabell och diagram framgår att kvinnorna skattar sig lägre än männen, både vid start och avslut. Generellt ökade deltagarnas upplevelse av aktivitetsförmåga med 21 % för de båda grupperna. Kvinnorna skattade sin förmåga något lägre än männen vid start, vid avslut var skillnaden utjämnad. Kvinnornas skattade förbättring var 22 % och männens var 21%. Variabel Kvinnor Män Arbetsförmåga start 29 41,1 Arbetsförmåga avslut 41 53,5 100,0 Arbetsförmåga vid start o avslut ,0 Kvinnor Arbetsförmåga start Män Arbetsförmåga avslut Upplevd arbetsförmåga är uttryckt som kapacitet och mäts i variablerna <25%, 25%, 50%, 75% eller 100 %. Generellt förbättrades den upplevda kapaciteten med 36 % för de båda grupperna. Kvinnornas ökade kapacitet skattades till 41 % och männens till 30 %. Kvinnorna skattar sig lägre vid både start och avslut. 20

21 Sammanfattning Deltagarnas självskattningar tyder på att de kan tillgodogöra sig de aktiviteter som erbjuds dem och att de upplevs som stärkande oavsett status vid avslut. Inom samtliga variabler ses en förbättring. I takt med att underlaget ökar, skapas nya möjligheter att jämföra mot tidigare år. I år kan vi se att den upplevda förbättringen hos deltagarna har sjunkit jämfört med tidigare år, trots att andelen som går ut i arbete eller studier har ökat. Detta kan delvis bero på en större självkännedom och acceptans om nedsatta funktioner i förhållande till arbete. Materialet ligger till grund för fortsatt analys i dialog med verksamheterna. 21