Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015 Delredovisning för 2015

2 Sida 2

3 Sida 3 Af-2015/244653, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015 Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska utveckla sitt samarbete vad gäller att vidta insatser som bidrar till att den som är sjukskriven återfår arbetsförmågan och kan återgå i arbete. Samverkan ska innefatta aktiva insatser som sker så tidigt som möjligt för de personer som bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig aktiva rehabiliteringsinsatser. Insatserna ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för övergång till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Stödet till unga med aktivitetsersättning, som har behov av arbetsförberedande insatser, arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att kunna inträda eller återgå till arbetsmarknaden, behöver utvecklas. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska, bl.a. genom samverkan med andra relevanta aktörer och inom ramen för samordningsförbundens verksamhet, verka för att unga med aktivitetsersättning ska uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Myndigheterna ska gemensamt redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. Myndigheterna ska även redovisa hur deras samarbete har utvecklats. En delredovisning ska lämnas senast den 18 juni 2015 och uppdraget ska slutredovisas senast den 29 februari 2016 till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). I slutredovisningen ska myndigheterna dessutom lämna förslag hur arbetet inom samverkan kan utvecklas så att tiderna inom sjukförsäkringen förkortas och fler personer övergår till arbetsmarknaden.

4 Sida 4

5 Sida 5 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Gemensam kartläggning Aktiva insatser Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Genomförda gemensamma kartläggningar När genomförs gemensamma kartläggningar Insats efter gemensam kartläggning Andra deltagande parter vid gemensam kartläggning Genomförda aktiva insatser Inflöde till aktiva insatser Aktuella i aktiva insatser Resultat efter arbetslivsinriktad insats Resultat efter arbetsförberedande insats Antal dagar i aktiva insatser Medelsfördelning och förbrukning Arbetsförmedlingens förbrukning av medel Försäkringskassans förbrukning av medel Nationella samverkansgruppen Utvecklingsarbete Arbetet kring deltagarersättning Urval Översyn av mål och mått för uppdraget Andra aktörer Utveckling av samarbetet Bilaga... 25

6 Sida 6

7 Sida 7 Sammanfattning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. Antal personer som fått stöd av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under januari maj 2015: Under januari maj 2015 har gemensamma kartläggningar genomförts. Det kan jämföras med januari - juni 2014 då kartläggningar genomfördes. Under januari maj 2015 var det personer som startade i aktiva insatser vid Arbetsförmedlingen. I jämförelse med första halvåret 2014 var det cirka fler nya personer som startade i det förstärkta samarbetet under januari maj personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober februari 2015 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 846 personer, 50 procent av de 1 676, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 324 personer, 19 procent av de 1 676, deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är öppet arbetslösa 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats personer som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober 2014 februari 2015 efter avslutad arbetsförberedande insats. 218 personer, tolv procent av de 1 876, har lämnat samarbetet och är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. 207 unga med aktivitetsersättning som startat i samarbetet efter 1 februari 2012 har lämnat samarbetet under oktober 2014 februari 2015 efter avslutad arbetslivsinriktad insats. 115 unga med aktivitetsersättning, 56 procent av de 207, är i arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats. Att 50 procent av deltagarna är i arbete eller utbildning ser myndigheterna som något positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre aktivitetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Den enskildes försörjning är en mycket viktig fråga som tar stor del av uppmärksamheten i det förstärkta samarbetet. Enligt gällande regelverk kan personer i rehabiliteringssamverkan göra anspråk på två ersättningsformer, den ena från sjukförsäkringen och den andra från arbetsmarknadspolitiken. Myndigheterna lämnade i december 2014 ett gemensamt förslag till regeringen om ändring i aktivitetsstödsförordningen, där begränsningar i möjligheten att få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning föreslås om den enskilde samtidigt har rätt till rehabiliteringspenning. Myndigheterna förväntar sig att en stor del av oklarheterna för deltagarna och komplexiteten kring samordning av olika ersättningar som idag stör kundens rehabilitering begränsas om de förslag till förordningsändring som myndigheterna lämnat träder i kraft.

8 Sida 8

9 Sida 9 1. Inledning Syftet med det förstärkta samarbetet är att öka individens förutsättningar att identifiera och utveckla sin arbetsförmåga och att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar och bistår med det stöd som respektive verksamhet kan ge. De enskildas delaktighet är en central förutsättning för att insatserna ska ha framgång. Vårdgivarens medverkan är angelägen. Andra viktiga aktörer är arbetsgivare och kommun. Samarbetet kring deltagaren pågår så länge han eller hon har behov av stöd från både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Myndigheternas respektive uppdrag och gällande lagstiftning formar ett ramverk för samarbetet och anger såväl möjligheter som bortre gräns för respektive myndighets ansvar och uppdrag. Det förstärkta samarbetet består av två delar, gemensam kartläggning och aktiva insatser. 2. Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är ett arbetssätt som syftar till att identifiera individens förutsättningar och behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Tillsammans med den enskilde kan både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan initiera en gemensam kartläggning. Vid en gemensam kartläggning träffar den enskilde arbetsförmedlare och personlig handläggare från Försäkringskassan i ett eller flera möten. Där kan även andra aktörer som vårdgivare, arbetsgivare och till exempel boendestödjare eller LSS-handläggare från kommunen delta. En viktig utgångspunkt är att individen ska vara delaktig i planering och genomförande av alla insatser och att myndigheterna ska arbeta för att stimulera och motivera till detta. Kartläggningen avslutas med att den enskilde tillsammans med arbetsförmedlare och personlig handläggare formulerar en plan för vilka insatser som behövs för att han eller hon ska närma sig arbetslivet. För en del personer är det efter gemensam kartläggning aktuellt med aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen. I andra fall visar kartläggningen att de lämpligaste insatserna för den enskilde till exempel finns genom finansiering från ett lokalt samordningsförbund. Det som är avgörande är vilka förutsättningar individen har samt vilket stöd denne behöver för att utveckla arbetsförmågan. Vid gemensam kartläggning kan myndigheterna identifiera behov av att stödja arbetsgivare så att kundens arbetsförmåga kan tillvaratas på arbetsplatsen. Målet med stödet är att öka individens möjligheter att fortsätta sin anställning hos arbetsgivaren. Stödet kan resultera i att arbetsgivaren

10 Sida 10 påbörjar anpassnings- eller rehabiliteringsinsatser med eller utan stöd av företagshälsovård eller annan aktör. 3. Aktiva insatser Efter den gemensamma kartläggningen kan aktiva insatser påbörjas för personer som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Den enskilde blir erbjuden gemensamt stöd under aktiva insatser på Arbetsförmedlingen. Merparten av de insatser som Arbetsförmedlingens ger ryms inom ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsförmedlingens egen personal tar fram andra insatser som arbetsplatsförlagda aktiviteter hos arbetsgivare eller insatser hos upphandlade leverantörer. Den enskilde, arbetsförmedlaren och den personliga handläggaren formulerar tillsammans målen för insatserna och anpassar dem efter respektive individs behov. De båda myndigheterna följer upp individens utveckling och resultatet av insatserna vid gemensamma uppföljningar. Vid behov reviderar man den aktuella planen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för helhet, planering och måluppfyllelse. Det är Försäkringskassans uppgift att bedöma individens nedsättning av arbetsförmåga och behov av samordnad rehabilitering. Arbetsförmedlingens uppdrag är att i samarbete med Försäkringskassan ge det stöd personen behöver för att utveckla sin arbetsförmåga och att hitta insatser som passar de olika individerna. Arbetsförmedlingen ansvarar ytterst för att deltagaren får del av insatser genom aktiviteter som erbjuds på det lokala arbetsförmedlingskontoret, genom kontakter med externa leverantörer av exempelvis rehabiliteringstjänster och andra upphandlade insatser samt genom Arbetsförmedlingens specialistresurser. Försäkringskassan ansvarar ytterst för att samordna de insatser som behövs, följa upp att rehabiliteringsplanen följs och ha kontakt med vården och andra aktörer. Under tid i aktiva insatser är det ofta nödvändigt att samarbeta med vården, kommunen och andra aktörer. Vid behov bedrivs insatserna parallellt med insatser hos andra aktörer. 3.1 Arbetsförberedande insatser vid Arbetsförmedlingen Efter gemensam kartläggning kan Arbetsförmedlingen erbjuda arbetsförberedande insatser för personer som har en instabil eller låg aktivitetsnivå. De syftar till att förbereda och stärka personen för att kunna delta i arbetslivsinriktade insatser. Exempel på aktiviteter som är arbetsförberedande är datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister. Det kan också handla om stödjande insatser för personer som har svårt att hantera omställningssituationen. 3.2 Arbetslivsinriktade insatser vid Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktade insatser kan erbjudas direkt efter gemensam kartläggning eller efter arbetsförberedande insatser. Insatserna förutsätter att individen har en relativt stabil aktivitetsnivå. Insatserna är ofta arbetsplatsförlagda som arbetspraktik, men det kan även handla om yrkesvägledning eller olika jobbsökaraktiviteter, eller en kombination av flera aktiviteter.

11 Sida Samordningsförbund 1 Samordningsförbunden kan i vissa fall vara ett alternativ efter gemensam kartläggning. De kan ge en möjlighet att skapa flexibla och lokalt anpassade samverkanslösningar som ett komplement till Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie verksamhet. För samordningsförbunden är yngre personer en tydlig målgrupp. Den verksamhet som de finansierar har ett stort fokus på deltagare i åldern år. Det överensstämmer bra med det särskilda uppdrag som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har att särskilt stödja unga med aktivitetsersättning. 4. Genomförda gemensamma kartläggningar Under januari maj 2015 har gemensamma kartläggningar genomförts. Det kan jämföras med januari - juni 2014 då kartläggningar genomfördes. Cirka 64 procent av deltagarna är kvinnor. Cirka 77 procent av personerna hade sjukpenning innan kartläggningen och cirka 13 procent hade aktivitetsersättning. Ungefär tio procent av kartläggningarna initierades av Arbetsförmedlingen för arbetssökande med hälsoproblem. 4.1 När genomförs gemensamma kartläggningar Försäkringskassan hämtar statistik om det förstärkta samarbetet från det gemensamma uppföljningssystemet; Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS). För att utöver de uppgifter som där kan registreras också kunna se när i sjukfall och tid med aktivitetsersättning som gemensamma kartläggningar genomförs så har en samkörning med övriga interna system på Försäkringskassan gjorts i maj De resultat som presenteras i avsnitt och kommer från denna samkörning, och gäller perioden januari april Personer med sjukpenning Utvecklingstrenden gällande sena kartläggningar är fortsatt negativ. Tolv procent av kartläggningarna genomförs innan dag 180. Ytterligare 19 procent genomförs innan sjukfallet är ett år. Motsvarande resultat för 2014 var 14 och 22 procent. Av kartläggningarna genomförs 31 procent således under första årets sjukskrivning. År 2014 genomfördes 36 procent under första årets sjukskrivning. Av kartläggningarna genomförs 29 procent när sjukfallet är dagar. Resterande kartläggningar genomförs sent i sjukfallen, som en delförberedelse för programmet arbetslivsintroduktion. Mellan dag 730 och 914 genomförs 38 procent. Motsvarande resultat för 2014 var 37 procent. 1 Se återrapport De nationella aktörernas stöd för utveckling av samordningsförbund.

12 Sida 12 Tabell 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har sjukpenning fördelat på kön, ålder och tid i sjukfall Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % > % % Tid i sjukfall under 90 dgr 161 4% dgr 319 8% dgr % dgr % dgr % dgr % dgr 98 2% Källa: Försäkringskassan Diagram 1 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har sjukpenning fördelat på tid i sjukfall Tid i sjukfall 40% 38% 35% 30% 25% 20% 19% 18% 15% 10% 5% 4% 8% 11% 2% 0% under 90 dgr dgr dgr dgr dgr dgr dgr Källa: Försäkringskassan

13 Sida Unga med aktivitetsersättning Av kartläggningarna med personer som har aktivitetsersättning genomförs 18 procent under personens första år med aktivitetsersättning. År 2014 var motsvarande resultat 20 procent. Tabell 2 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har aktivitetsersättning fördelat på kön, ålder och tid med aktivitetsersättning Antal Andel Totalt % Kvinnor % Män % Ålder % % % Tid i AE Upp till 1 år % Upp till 2 år % Upp till 3 år % Upp till 4 år 86 12% Upp till 5 år 68 10% Upp till 6 år 36 5% Upp till 7 år 42 6% 7 år eller mer % Källa: Försäkringskassan

14 Sida 14 Diagram 2 Antal genomförda gemensamma kartläggningar januari april 2015 för personer som har aktivitetsersättning fördelat på tid med aktivitetsersättning 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Tid i AE 18% 18% 15% 16% 12% 10% 5% 6% Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år 7 år eller mer Källa: Försäkringskassan 4.2 Insats efter gemensam kartläggning I 83 procent av genomförda kartläggningar med personer med sjukpenning går individen vidare till aktiva insatser, under perioden januari maj. För samma period 2014 var motsvarande resultat 78 procent. Motsvarande resultat för unga med aktivitetsersättning är 81 procent (80 procent för samma period 2014) och för hela urvalet 78 procent. De som kommer från sjukförsäkringen och inte går vidare till insatser vid Arbetsförmedlingen efter kartläggning har antingen visat sig inte vara redo för insatser för närvarande eller så går de vidare till andra insatser, till exempel inom ramen för samordningsförbundens verksamhet. Av genomförda gemensamma kartläggningar har tio procent initierats av Arbetsförmedlingen för arbetssökande med hälsoproblem. Ofta går inte dessa personer vidare till aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen, utan söker i stället ersättning från sjukförsäkringen. Den vanligaste insatsen efter gemensam kartläggning är arbetsförberedande insatser som väljs i 66 procent av de kartläggningar där personen går vidare till aktiva insatser. 4.3 Andra deltagande parter vid gemensam kartläggning I genomsnitt genomfördes 1,37 möten per gemensam kartläggning under januari maj Det kan jämföras med 1,35 möten per gemensam kartläggning under samma period För unga med aktivitetsersättning är antalet möten per kartläggning något högre än genomsnittet med 1,49 möten per kartläggning. Den vanligast förekommande deltagande parten utöver Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är hälso- och sjukvården som deltar i cirka 13 procent av kartläggningarna.

15 Sida 15 Vid kartläggningar för personer med sjukpenning är den vanligast förekommande deltagande parten hälso- och sjukvården som deltar i cirka tolv procent av kartläggningarna, följt av arbetsgivare (cirka fyra procent) och kommun (cirka två procent). Vid kartläggningar för unga med aktivitetsersättning är kommunen den vanligast förekommande parten (cirka 14 procent), följt av hälso- och sjukvården (cirka nio procent). 5. Genomförda aktiva insatser 5.1 Inflöde till aktiva insatser Under januari maj 2015 var det personer som startade i aktiva insatser (se tabell 3 nedan). Den största gruppen utgörs av arbetslösa sjukskrivna, som utgör 57 procent av alla i aktiva insatser. Detta kan jämföras med första halvåret 2014 då andelen var 52 procent. Den näst största gruppen är anställda sjukskrivna/anställda med sjukersättning vilken utgör 23 procent av totalen (26 procent första halvåret 2014). Unga med aktivitetsersättning utgör 14 procent (16 procent första halvåret 2014) och lägst andel av inflödet utgörs av arbetslösa med aktivitetsstöd. I jämförelse med första halvåret 2014 var det cirka fler nya personer som startade i det förstärkta samarbetet under januari maj Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är exkluderade i denna återrapportering.

16 Sida 16 Tabell 3 Personer som startat i aktiva insatser under januari maj 2015 Anställd sjukskriven/se Arbetslös med sjukersättning Arbetslös med aktivitetsstöd Arbetslös sjukskriven Ung med aktivitetsersättning Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % 171 3% 141 2% % % % Kvinnor % 87 2% 89 2% % % % Män % 84 4% 52 2% % % % Ålder år 110 7% 17 1% 27 2% % % % år % 35 3% 32 2% % % % år % 63 4% 37 2% % 1 3 0% % år % 53 4% 34 3% % 0% % år % 3 1% 11 3% % 0% % Födelseland Inrikes födda % 141 3% 107 2% % % % Utrikes födda % 30 3% 34 3% % 82 8% % Funktionsnedsättning 4 Ja % 133 3% 89 2% % % % Nej % 38 2% 52 3% % 115 6% % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 49 3% 33 2% % % % Gymnasial utb % 85 3% 63 2% % % % Eftergymnasial utb % 37 2% 45 3% % 50 3% % Källa: Arbetsförmedlingen 5.2 Aktuella i aktiva insatser I maj 2015 befann sig personer i aktiva insatser (även här är deltagare i arbetslivsintroduktion exkluderade). Detta kan jämföras med maj 2014 då personer var i aktiva insatser. I genomsnitt under 2015 befann sig personer i aktiva insatser i slutet av varje månad. Majoriteten av deltagarna i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen är inskrivna i program. I hela gruppen är elva procent registrerade som arbetssökande med förhinder. Individer i denna kategori bedöms i nuläget inte ha förutsättningar att ta del av insatser hos Arbetsförmedlingen. Merparten av deltagarna återfinns i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering (55 procent). Det näst vanligaste programmet är aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (17 procent). Andra förekommande program är fördjupad kartläggning och vägledning. Myndigheterna har även valt att analysera när i processen (efter inskrivning i det förstärkta samarbetet hos Arbetsförmedlingen) beslut tas om insats eller program för den arbetssökande. Data 2 Felregistrering. 3 Felregistrering. 4 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

17 Sida 17 visar att de flesta beslut om insats eller program fattas under perioden 0-29 dagar efter inskrivning i det förstärkta samarbetet. Tabell 4 Antal personer i aktiva insatser under 2015, genomsnitt per månad Månad Antal januari februari mars april maj Genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 5.3 Resultat efter arbetslivsinriktad insats Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har beslutat att målet för det förstärkta samarbetet är att 45 procent efter avslutad arbetslivsinriktad insats ska vara i arbete eller utbildning. Målet mäts 90 dagar efter att förstärkta samarbetet i arbetslivsinriktad insats avslutats. Myndigheterna följer upp status efter aktiva insatser hos dem som deltagit i arbetslivsinriktade insatser, där aktivitetsförmågan är högre, mer stabil och aktiviteterna ofta är arbetsplatsförlagda. Som beskrevs ovan är deltagare i programmet arbetslivsintroduktion inte heller inkluderade i gruppen som redovisas under avsnitt 5.3. Av de personer som startat i aktiva insatser efter 1 februari 2012 och som lämnat det förstärkta samarbetet oktober februari 2015 efter arbetslivsinriktad insats är 50 procent (846 personer) i arbete eller utbildning (se tabell 5 nedan). Detta är en förbättring jämfört med delredovisningen för 2014, då 43 procent (497 personer) var i arbete eller utbildning. Resultatet efter arbetslivsinriktad insats uppvisar emellertid stora regionala skillnader. Även om det förstärkta samarbetet är avslutat för individen kan personen kvarstå i andra program eller insatser hos Arbetsförmedlingen. Av alla personer som lämnat samarbetet är elva procent i en utvecklingsanställning och tio procent i en anställning med lönebidrag (för att erhålla sökandekategorier utifrån tabell 5, se tabell 9 i bilaga). Myndigheterna har även valt att undersöka i vilken sökandekategori individerna befann sig i månaden innan avslut i det förstärkta samarbetet (se tabell 10 i bilaga). Den vanligaste sökandekategorin utgörs av 71 (programmet arbetslivsinriktad rehabilitering). Utöver de 50 procent som är i arbete eller utbildning är det 19 procent (324 personer) som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program (det vanligaste programmet utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering) eller är öppet arbetslösa. Att 50 procent av deltagarna är i arbete eller utbildning ser myndigheterna som något positivt. Även det faktum att ytterligare 19 procent av deltagarna har uppnått en högre aktivitetsförmåga och kommit närmare ett deltagande på arbetsmarknaden trots en i många fall långvarig omfattande ohälsa, är något att bygga vidare på inom ramen för samarbetet. Gruppen övriga 5 utgör 30 procent (506 personer), varav 72 procent av dem återgår till Försäkringskassan och sjukförsäkringen. Det är på grund av omfattande ohälsa inte möjligt för dessa personer att fortsätta i aktiva insatser. Vad gäller status efter arbetslivsinriktad insats är män i högre grad än kvinnor i arbete eller utbildning efter arbetslivsinriktad insats. Kvinnor deltar i arbetsmarknadspolitiska program i större utsträckning 5 Personer som avaktualiserats från Arbetsförmedlingen samt arbetssökande med förhinder.

18 Sida 18 än män och kvinnor har en högre andel än män som lämnar till gruppen övriga. En klar majoritet av gruppen övriga går tillbaka till sjukförsäkringen. I åldersintervallet år är det en större andel som är i arbete eller utbildning (53 procent) än deltagare i de andra åldersgrupperna. Myndigheterna har valt att undersöka gruppen unga med aktivitetsersättning specifikt, då detta är en viktig grupp i det förstärkta samarbetet. Resultatet visar att 56 procent av de unga med aktivitetsersättning (115 av 207 personer) är i arbete eller utbildning, vilket är bättre jämfört med hela gruppen. Bland unga med aktivitetsersättning är fler män än kvinnor i arbete eller utbildning (56 respektive 55 procent). Gruppen inrikes födda har en högre andel i arbete eller utbildning än gruppen utrikes födda (51 respektive 48 procent). Deltagare med eftergymnasial utbildning är i arbete eller utbildning i större utsträckning än deltagare med lägre utbildningsnivå. Andelen personer med registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är i arbete eller utbildning i högre grad än personer utan registrerad funktionsnedsättning. 6 Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning medför inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Registreringen kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete, och dessa personer har därför inte registrerats med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Av denna anledning kan deltagare utan registrering av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga paradoxalt nog ha en mer omfattande ohälsa jämfört med dem som har registreringen. 6 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

19 Sida 19 Tabell 5 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet oktober 2014 februari 2015 efter arbetslivsinriktad insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetslivsinriktad insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 108 6% % % Kvinnor % % 56 6% % % Män % 68 10% 52 8% % % Ålder år % 38 11% 12 3% % % år % 53 15% 23 6% % % år % 61 13% 28 6% % % år % 53 14% 35 9% % % år 56 53% 11 10% 10 10% 28 27% % Födelseland Inrikes födda % % 90 6% % % Utrikes födda % 25 11% 18 8% 76 33% % Funktionsnedsättning 7 Ja % % 90 6% % % Nej 93 37% 30 12% 18 7% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 41 11% 25 7% % % Gymnasial utb % % 42 5% % % Eftergymnasial utb % 58 13% 41 9% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.4 Resultat efter arbetsförberedande insats Arbetsförberedande insatser kan utgöras av aktiviteter så som datorträning, friskvårdsaktiviteter och utredning via Arbetsförmedlingens specialister samt stödjande insatser som erbjuds personer som har svårt att hantera omställningssituationen. Även om aktivitetsnivån är låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser utgör denna grupp en betydande andel av alla deltagare i aktiva insatser. Av denna anledning kan det ändå vara intressant att se resultatet för dessa deltagare efter avslutade aktiva insatser. Som förväntat är det en lägre andel i denna grupp som är i arbete eller utbildning (se tabell 6 nedan). Som beskrevs ovan är aktivitetsnivån låg hos deltagarna i arbetsförberedande insatser, och 71 procent tillhör gruppen övriga vilket är betydligt högre jämfört med dem som lämnat arbetslivsinriktad insats. Detta tyder på en mer omfattande ohälsa hos deltagarna i arbetsförberedande insatser och visas även av det faktum att i stort sett alla av dem i gruppen övriga återgår till sjukförsäkringen. Vissa deltagare (tolv procent) befinner sig emellertid i andra program vid Arbetsförmedlingen efter arbetsförberedande insats. De vanligaste programmen utgörs av programmet arbetslivsintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering och jobb- och utvecklingsgarantin. Resultatet ska ses i ljuset av att det förstärkta samarbetet myndigheterna emellan är en process som syftar till att den arbetssökandes aktivitetsförmåga ska öka och på det sättet komma närmare ett 7 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.

20 Sida 20 deltagande på arbetsmarknaden. I fasen för arbetsförberedande insatser är det därför naturligt att myndigheterna, tillsammans med den arbetssökande, kommer fram till huruvida individen skulle kunna tillgodogöra sig mer jobbnära/arbetslivsinriktade aktiviteter vid Arbetsförmedlingen. Om ohälsan är så omfattande att aktiva insatser inte kan tillgodogöras av den arbetssökande, återvänder personen i stället till sjukförsäkringen. Utfallet (se tabell 6 nedan) indikerar detta förhållande. Med detta i åtanke ser myndigheterna det som något positivt att 24 procent av deltagarna i arbetsförberedande insatser är i arbete eller utbildning alternativt i andra program vid Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats. Tabell 6 Deltagare i aktiva insatser som startat efter 1 februari 2012 och som lämnat samarbetet oktober 2014 februari 2015 efter arbetsförberedande insats. Status mäts 90 dagar efter avslutad arbetsförberedande insats Till arbete och utbildning Arbetsmarknadspolitiska program Öppet arbetslösa Övriga Summa Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Totalt % % 87 5% % % Kvinnor % % 49 4% % % Män 90 13% 79 11% 38 5% % % Ålder år 64 16% 36 9% 13 3% % % år 52 13% 58 15% 18 5% % % år 49 10% 68 14% 29 6% % % år 46 11% 56 13% 21 5% % % år 7 5% 12 8% 6 4% % % Födelseland Inrikes födda % % 70 5% % % Utrikes födda 27 8% 40 12% 17 5% % % Funktionsnedsättning 8 Ja % % 60 4% % % Nej 40 9% 45 10% 27 6% % % Utbildningsnivå Förgymnasial utb % 45 9% 27 6% % % Gymnasial utb % % 46 5% % % Eftergymnasial utb % 64 14% 14 3% % % Källa: Arbetsförmedlingen 5.5 Antal dagar i aktiva insatser För att få ett grepp om hur lång tid det tar för deltagarna i det förstärkta samarbetet att komma till ett resultat har myndigheterna valt att analysera genomsnittstider i aktiva insatser, dels i arbetsförberedande och dels i arbetslivsinriktad insats. Sett till individer kvarstående i det förstärkta samarbetet (31 maj 2015) är den genomsnittliga tiden i arbetsförberedande insats 176 dagar, och 250 dagar i arbetslivsinriktad insats. Detta kan jämföras med 31 maj 2014 då tiden var 168 respektive 214 dagar. Detta innebär att personer som för tillfället är i aktiva insatser vid Arbetsförmedlingen har varit i insatserna i genomsnitt cirka sju månader. Vad gäller personliga karakteristika har män varit i aktiva insatser något längre än kvinnor, individer upp 8 Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enligt Arbetsförmedlingens definition.