Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Transkript

1 Dnr: AF 2010/ Dnr: Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för (29)

2 Innehåll SAMMANFATTNING UPPDRAGET INLEDNING SAMVERKAN INOM REHABILITERINGSKEDJAN/KONTAKTMÖTEN SAMVERKAN KRING DE SOM UPPNÅTT MAXIMAL TID I SJUKFÖRSÄKRINGEN PROGRAMMET ARBETSLIVSINTRODUKTION UTVECKLINGSARBETE ANTAL DELTAGARE I PROGRAMMET ARBETSLIVSINTRODUKTION STATUS ÖVER TID FÖR DELTAGARE PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN INSATSER STUDIE AV DE SOM UPPNÅTT MAXIMAL TID I SJUKFÖRSÄKRINGEN TILLÄMPNING OCH RESULTAT AV DEN NATIONELLA HANDLINGSPLANEN MÅL OCH INDIKATORER MÅLGRUPPER ORGANISATION INSATSER OCH PROGRAM FÖR DELTAGARNA UPPFÖLJNING BUDGETERAT ANSLAG FÖR SAMVERKAN KRING MÅLGRUPPER INOM RAMEN FÖR DEN NATIONELLA HANDLINGSPLANEN BOKFÖRDA KOSTNADER RESULTAT INFLÖDE AKTUELLA DELTAGARPLATSER DELTAGARE MED EN REGISTRERAD FUNKTIONSNEDSÄTTNING MÅL OCH RESULTAT ALTERNATIVA INSATSER RESULTATUTVECKLING JANUARI TILL APRIL VERKSAMHETSUTVECKLING GEMENSAM PROCESSTYRNINGSMODELL COACHNINGSUTBILDNING CHEFSKONFERENSER JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING TEMADAGAR KRING UNGA (29)

3 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett uppdrag att underlätta övergång från sjukförsäkring till arbetssökande och nytt arbete. I denna rapport beskrivs insatser och/eller resultat för samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten, samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen samt handlingsplansamverkan. Insatser inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten: De personer som bedöms att inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180 i rehabiliteringskedjan och som kommer att bedömas gentemot den reguljära arbetsmarknaden, ska erbjudas kontakt med Arbetsförmedlingen via ett så kallat kontaktmöte under perioden dag Under perioden januari t o m april 2011 har personer erbjudits kontaktmöte. 645 personer (36 procent) har avböjt möte och 588 möten (33 procent)har genomförts. Tänkbara orsaker till att antalet kontaktmöten är lågt kan vara dels att resultatet av införandet av rehabiliteringskedjan framförallt inneburit en återgång till befintlig anställning, dels att Försäkringskassan inte alltid får in underlag från sjukvården och arbetsgivaren för att hinna göra bedömning i rätt tid. Möjliga effekter av kontaktmöten har inte kunnat undersökas i denna rapport. Insatser och resultat kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen: De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion med en omfattning av tre månader vid Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar kring personer inför ett deltagande i programmet arbetslivsintroduktion genom överlämningsmöten. För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen sker samverkan genom avstämningsmöten. Under hela 2010 fick personer, kvinnor och män, beslut om deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Under perioden januari till och med juni 2011 är motsvarande siffror personer, kvinnor och män. Av de totalt personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion fram till och med juni 2011 är 69 procent kvinnor och 31 procent män. För många deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte tillräckliga för att klargöra arbetsförutsättningar och därmed komma fram till en adekvat fortsatt planering. Insatser som påbörjats under programmet arbetslivsintroduktion fortsätter för många deltagare i andra program vid Arbetsförmedlingen. 3 (29)

4 Totalt personer har till och med juni 2011 uppnått 270 dagar efter det att de avslutat programmet arbetslivsintroduktion. Av dessa var personer (17 procent) i arbete. Av hela gruppen som uppnått 270 dagar efter avslutat program var personer (52 procent) i arbete, i utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett program med aktivitetsstöd. Andelen som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete ökar kontinuerligt över tid för att 270 dagar efter att programmet avslutats vara 35 procent. Till och med juni 2011 har personer lämnat av annan anledning än arbete. Insatser och resultat för handlingsplansamverkan: De personer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av insatser för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga erbjuds arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Totalt har personer under första halvåret 2011 antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Andelen av samtliga deltagare i handlingsplansamverkan som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår till 68 procent deltagare (26 procent) har fått arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats januari t o m juni Samma period 2010 var resultatet 27 procent. Målet är 35 procent. Målgruppen anställda har de bästa resultaten under januari t o m juni 2011 med 34 procent (276 personer) till arbete eller utbildning. Inflödet av nya deltagare till handlingsplansamverkan var personer januari t o m juni 2011 jämfört med det planerade antalet 5 746, vilket innebär en måluppfyllelse på 93 procent. Prioriteringen av unga återspeglas i en ökning av andelen unga i inflödet som var 20 procent av samtliga nya deltagare de sex första månaderna 2011 jämfört med 17 procent samma period Antalet nya unga var januari t o m juni personer. 4 (29)

5 1. Uppdraget Uppdraget i regleringsbrevet för 2011 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom gemensamt samarbete underlätta den enskildes övergång från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. För att främja en återgång i arbete med hjälp av rehabiliteringskedjans fasta tidpunkter är det särskilt viktigt att vid behov så tidigt som möjligt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser samt underlätta omställning till annat arbete. För personer som deltar i arbetslivsintroduktionen ska myndigheterna samarbeta för att ta tillvara individens arbetsförmåga. I de fall den försäkrade, trots vidtagna åtgärder, åter blir aktuell för ersättning från sjukförsäkringen ska myndigheterna samverka för att underlätta en sådan återgång. Följande grupper ska prioriteras: personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som kan behöva stöd för omställning till annat arbete. personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, personer med aktivitetsersättning personer med tidsbegränsad sjukersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning tagit slut, inklusive de personer som har uppburit sjukersättning i form av garantiersättning. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa de i uppdraget prioriterade grupperna med avseende på vidtagna åtgärder och resultaten av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2011, ska lämnas senast den 1 augusti En samlad redovisning för 2011 ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari (29)

6 2. Inledning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett väl etablerat samarbete med målet att återföra personer till arbetslivet. Denna återrapportering redovisar det samarbete som sedan 2003 bedrivs inom ramen för den nationella handlingsplanen kring de individer med ersättning från sjukförsäkringen som är i behov av rehabiliteringsinsatser i samverkan för att ta tillvara sin arbetsförmåga. Den redovisar även samarbetet kring de personer som varit sjukskrivna mellan dagar och som kan behöva stöd för omställning till annat arbete, samt samarbetet för de personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tagit slut och som erbjuds inskrivning i programmet arbetslivsintroduktion. För samarbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen har för miljoner kronor anslagits. Detta ska jämföras med 460 miljoner kronor som tilldelades denna verksamhet under För de som är i behov av arbetslivsinriktade insatser i samverkan under tid med ersättning från sjukförsäkringen erbjuder handlingsplansamverkan deltagaren en arbetslivsinriktad rehabilitering i nära samarbete mellan myndigheterna. Deltagaren kan därigenom komma tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet. Handlingsplansamverkan bygger på att det finns ett gemensamt uppdrag och gemensamma mål samt tydligt definierade målgrupper och en väl beprövad och inarbetad samarbetsprocess. Detta innebär att det över hela landet finns ett gemensamt och enhetligt arbetssätt med handläggare som är utbildade i processmetoden och att det finns ett stödjande och styrande ledarskap inbyggt i samverkansstrukturen mellan myndigheterna. De målgrupper som ska prioriteras inom ramen för den nationella handlingsplanen är personer som tidigt i sjukskrivningen bedöms behöva rehabilitering för att återkomma till arbetslivet, ungdomar med aktivitetsersättning och personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning är på väg att upphöra. Samarbetet för dem vars dagar och månader med ersättning från sjukförsäkringen tagit slut och samarbetet kring dem som behöver stöd mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan finansieras hos båda myndigheterna inom ramen för ordinarie förvaltningsanslag. För detta samarbete finns särskilt etablerade samarbetsformer och rutiner mellan myndigheterna i syfte att insatser ska erbjudas i rätt tid och att individen ska känna att stöd ges från båda myndigheter i omställningsprocessen. För dem vars ersättning från sjukförsäkringen upphört så finns det avsatta resurser hos Arbetsförmedlingen inom ordinarie förvaltningsanslag för att 6 (29)

7 bedriva insatser i och efter programmet arbetslivsintroduktion. Dessa avsatta resurser, som fördelas enligt särskild modell, uppgår för 2011 till 590 miljoner kronor. 3. Samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten De individer som bedöms inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180 och som kommer att bedömas gentemot den reguljära arbetsmarknaden, ska erbjudas kontakt med Arbetsförmedlingen under perioden dag Under perioden januari t o m april 2011 har personer erbjudits kontaktmöte. 645 personer har avböjt möte (36 procent) och 588 möten har genomförts. Tänkbara orsaker till att antalet kontaktmöten är lågt kan vara dels att resultatet av införandet av rehabiliteringskedjan framförallt inneburit återgång till befintlig anställning, dels att Försäkringskassan inte alltid får in underlag från sjukvården och arbetsgivaren för att hinna göra bedömning i rätt tid. Försäkringskassan bokar tid för kontaktmötet. Mötet äger företrädesvis rum hos Arbetsförmedlingen. Kontaktmötet ska äga rum så snabbt som möjligt så att den försäkrade kan utnyttja de 90 dagar då sjukpenning utbetalas samtidigt som stöd ges från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen säkerställer att tider finns i den omfattning som krävs. Försäkringskassan kan också välja att istället kalla till ett avstämningsmöte om det t ex finns behov av arbetsgivarens medverkan. Mötet har formen av ett första konsultativt samtal, som ska ge underlag för bedömning av behovet av fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen. Om behov finns har Arbetsförmedlingen möjlighet att utifrån en individuell bedömning erbjuda olika tjänster, som till exempel klargöra arbetsförutsättningar, vägledning till arbete och matchning till nytt arbete. Under återstående sjukskrivningstid (fram till dag 180) finns även möjlighet för individen att i samarbete med Arbetsförmedlingen arbetspröva på en ny arbetsplats. Till den samlade redovisningen för 2011 kommer en registerstudie att genomföras av vilka försäkrade som erbjuds, accepterar/ej accepterar och genomför kontaktmöten. Studien undersöker med hjälp av individdata vilka som genomför kontaktmöten, med hänsyn till skillnader i olika variabler såsom t ex ålder och kön. För att kunna redovisa de försäkrades uppfattning av kontaktmöten krävs en parallell studie som också genomförs under hösten. De försäkrades upplevelser kommer att undersökas genom ett tiotal djupintervjuer för att fånga de försäkrades bild av Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans stöd. 7 (29)

8 4. Samverkan kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen 4.1 Programmet arbetslivsintroduktion De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om maximalt tre månader. Programmet föregås av ett överlämningsmöte där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt medverkar för att informera och förbereda deltagaren inför övergång från sjukförsäkring till Arbetsförmedlingen. Programmet arbetslivsintroduktion anpassas efter deltagarens behov och förutsättningar och Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och metoder finns tillgängliga under programmet. Insatserna inleds alltid med kartläggande och utredande samtal. Kartläggningen genomförs med olika kvalitetssäkrade metoder som exempelvis fastställa tjänst, utredande samtal för bedömning av arbetsförmåga. Deltagarnas förmåga att medverka i olika aktiviteter varierar stort. Programmet arbetslivsintroduktion syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och möjligheter att ta del av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud. Insatser och aktiviteter anpassas efter deltagarens möjligheter till aktiv medverkan. Exempel på insatser kan vara arbetsträning, motiverande, bearbetande och aktiverande insatser, vägledning och arbetsprövning. Deltagaren ges insatser av såväl arbetsförmedlare som specialister (arbetspsykolog, arbetsterapeut/sjukgymnast, socialkonsulent) men även insatser i samverkan med externa leverantörer. För många deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte tillräckliga för att klargöra arbetsförutsättningar samt för att komma fram till en adekvat fortsatt planering. Deltagarens oro för sin ekonomi samt pågående medicinska behandlingar under tiden i arbetslivsintroduktion är vanliga exempel på faktorer som påverkar med vilken intensitet planeringen kan pågå under programmet. Insatser som påbörjats under programmet arbetslivsintroduktion fortsätter för många i andra program vid Arbetsförmedlingen, till exempel i programmet fördjupad kartläggning och vägledning. För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen, finns samarbetsrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Avstämningsmöte ska då hållas när det är oklart av medicinska skäl om personen kan delta i ytterligare åtgärder, eller om det framgår att fortsatta insatser inte är aktuella på grund av sjukdom. Det kan även genomföras om personen avser att begära sjukpenning eller ansöka om sjukersättning. Avstämningsmöte ska även hållas när personen själv vill. 8 (29)

9 4.2 Utvecklingsarbete Samverkan kring de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen behöver följas och utvecklas över tid. Detta för att deltagaren ska kunna ges ett så bra stöd som möjligt och för förberedelse inför samt erbjudande av relevanta insatser i övergången från sjukförsäkring till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har gemensamt förändrat informationsprocessen till de individer som riskerar att få slut på dagar eller månader i sjukförsäkringen. Informationsinnehållet i det brev som sänds ut från Försäkringskassan till berörda cirka fyra månader innan ersättningen upphör från sjukförsäkringen har därför kunnat minimeras. Ytterligare information får individen i samband med telefonsamtal med erbjudande om överlämningsmöte, i samband med ett bekräftelsebrev om tid och plats för överlämningsmöte och under överlämningsmötet. På så sätt får individen rätt information i rätt tid. Myndigheternas gemensamma ambition är att denna åtgärd ska öka individernas förmåga att ta till sig den omfattande information som han eller hon behöver känna till. Även den slutdokumentation som görs i samband med avslut i programmet arbetslivsintroduktion har utvecklats för att ge bättre underlag för såväl fortsatt planering av insatser på Arbetsförmedlingen som inför eventuell återgång till sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingen har i sitt handläggarstöd för programmet arbetslivsintroduktion förtydligat att såväl vid överlämningsmöte som vid insatserna i programmet ska samma arbetsförmedlare medverka och ansvara. En angelägen utvecklingsfråga i samverkan är behovet av medicinska underlag, i vissa situationer samarbete med behandlande läkare, inför start och under programmet arbetslivsintroduktion. Försäkringskassans möjligheter till att förkorta handläggningstider i samband med ansökan om ny förmån vid avslut i arbetsmarknadspolitiskt program är ett annat viktigt utvecklingsområde. 4.3 Antal deltagare i programmet arbetslivsintroduktion Under 2010 fick personer, kvinnor och män, programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. Under januari till och med juni 2011 är motsvarande siffror personer, kvinnor och män. Av de totalt personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion från januari 2010 fram till och med juni 2011 är 69 procent kvinnor och 31 procent män. 9 (29)

10 Tabell 1. Antal personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret 2011 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Status över tid för deltagare på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen följer programmet arbetslivsintroduktion bland annat genom ett styrkortsmått som bygger på status på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats. 90 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion var, av samtliga deltagare som genomgått programmet från januari 2010, det ackumulerade utfallet (senaste mättillfälle) 57 procent i arbete, öppet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd eller avaktualiserade från Arbetsförmedlingen till utbildning. Av dessa var fyra procent i arbete direkt efter programmet arbetslivsintroduktion. Målgruppens status förändras kontinuerligt varför förändringar av status nedan redovisas över en längre tidsperiod. 270 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion var av de personer som lämnat programmet arbetslivsintroduktion personer, (52 procent), i arbete, i utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett program med aktivitetsstöd. Av dessa var personer, (17 procent), i arbete. Av dem som är i arbete är huvuddelen i ett arbete med stöd. Efter programmet arbetslivsintroduktion är män och kvinnor i lika stor utsträckning i arbete, män är dock i högre omfattning än kvinnor i arbete med stöd. Andelen som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete ökar kontinuerligt. 270 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats hade personer, (35 procent), lämnat Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete. 10 (29)

11 Diagram 1. Status på Arbetsförmedlingen vid avslut av programmet arbetslivsintroduktion samt 90 och 270 dagar efter avslutat program. Samtliga personer som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt personer. 100% I arbete Tillfällig automatisk kod efter avslutat program Inskriven utan aktivitetsstöd Öppet arbetslös Program med aktivitetsstöd Lämnat Af av annan anledning än arbete 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Status vid programslut Status dag 90 Status dag 180 Status dag 270 Som kan utläsas av diagram 1 ovan fortsatte den största andelen av deltagarna, cirka 56 procent, efter arbetslivsintroduktion till ett annat program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Av dessa är majoriteten, 54 procent, inskrivna i programmet fördjupad kartläggning och vägledning, vilket är ett program som vanligen används för att fortsätta de kartläggande och utredande insatser som påbörjats i programmet arbetslivsintroduktion. 11 (29)

12 Andelen av dem i program med aktivitetsstöd som är inskrivna i programmet arbetslivsinriktad rehabilitering ökar till att 270 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats vara 51 procent. Andelen inskrivna i programmet jobb- och utvecklingsgarantin ökar till att 270 dagar efter programmet arbetslivsintroduktion vara cirka 12 procent av dem som är inskrivna i program med aktivitetsstöd. I Arbetsförmedlingens datasystem sätts en tillfällig automatisk kod när ett program avslutas under förutsättning att inget nytt programbeslut tagits. I Arbetsförmedlingens ordinarie statistik redovisas personer med en sådan tillfällig automatisk kod som öppet arbetslösa. I diagrammet ovan har dock denna redovisningsprincip frångåtts och andelen med en tillfällig automatisk kod redovisas separat. Detta för att tolkningen av statusförändringen för målgruppen annars riskerar att bli missvisande, då cirka 38 procent hade en automatisk kod direkt efter arbetslivsintroduktion. I diagram 2 nedan redovisas status för de personer som 270 dagar efter att de lämnat programmet arbetslivsintroduktion är i arbete, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Diagram 2. Andel personer över tid som är i arbete, öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Samtliga som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt personer 100% Totalt I arbete Öppet arbetslös Tillfällig automatisk kod efter avslutat program Program med aktivitetsstöd 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Status vid programslut Status dag 90 Status dag 180 Status dag (29)

13 4.5 Insatser Merparten av insatser till deltagare i programmet arbetslivsintroduktion ges av arbetsförmedlare. Det är insatser av kartläggande och utredande karaktär som syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och möjligheter för att ta del av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är en prioriterad målgrupp för insatser från Arbetsförmedlingens specialister. Specialisterna arbetar konsultativt på uppdrag av ansvariga arbetsförmedlare. I Arbetsförmedlingens system följs ärende till specialister i samband med att det är aktuellt att en deltagare ska träffa specialist för exempelvis insatser som utredning, anpassning av hjälpmedel eller stödsamtal. Av de personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion från januari 2010 till och med juni 2011 har personer (32 procent) blivit aktualiserade till specialist, varav påbörjat denna insats. Av de personer som blivit aktualiserade till specialist, har aktualiserats under tiden i programmet arbetslivsintroduktion medan aktualiserats efter att de lämnat programmet. Män och kvinnor har i lika stor utsträckning blivit aktualiserade till, samt fått ta del av, specialistinsats. Under tiden som deltagare är i programmet arbetslivsintroduktion finns möjlighet att följa olika programbeslut. Nedan, i tabell 2, redovisas antal beslut om förberedande utbildningar (FUB) och arbetsmarknadsutbildningar. Uppgifterna avser beslut om utbildning 0 till 90 dagar efter att personerna fick programbeslut om arbetslivsintroduktion, vilket motsvarar den tid som programmet maximalt kan pågå. Siffrorna anger antal fattade beslut och inte antal personer som fått beslut om förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning (samma person kan alltså ha fått beslut om flera utbildningar, vilket dock bedöms vara ovanligt). Det innebär att cirka 10 procent av målgruppen fått ett beslut om utbildning inom tiden för deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. I samband med införandet av programmet arbetslivsintroduktion upphandlades nya förberedande utbildningar i form av rehabiliteringstjänster hos externa aktörer. De nya tjänsterna var i vissa fall direkt anpassade för de förväntade behov som kan finnas hos de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Det är exempelvis arbetstränande, aktiverande, bearbetande och motiverande tjänster som i kombination med Arbetsförmedlingens tjänster och metoder kan användas för att klargöra deltagarens fortsatta förutsättningar och möjligheter. De nya rehabiliteringstjänsterna fanns tillgängliga från och med andra halvåret 2010, dessförinnan fanns vissa andra förberedande utbildningar att tillgå, vilket ger en förklaring till fördelningen av antal beslut i olika utbildningar, nedan i tabell (29)

14 Tabell 2: Antal beslut om förberedande utbildning (FUB) och arbetsmarknadsutbildning under programmet arbetslivsintroduktion 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt FUB; Rehabtjänster FUB; Flexibla anpassningsmoduler Övrig förberedande utbildning Arbetsmarknadsutbildning Totalt Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion De personer som fortsätter i program på Arbetsförmedlingen efter att de lämnar programmet arbetslivsintroduktion har fortsatt tillgång till Arbetsförmedlingens förberedande utbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Antalet beslut om utbildning ökar över tid. En viktig orsak till att vissa insatser startar först senare är att programmet arbetslivsintroduktion är en inledande kartläggande och utredande insats för deltagare, som kan vara i en svår omställningssituation och även parallellt delta i pågående medicinska behandlingar. Av de personer som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion första halvåret 2010, totalt personer, har personer (31 procent) till och med juni 2011fått beslut om förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Se tabell 3. Tabell 3: Antal beslut om förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning för de personer som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a halvåret Avser till och med juni 2011 Kvinnor Män Totalt Övrig förberedande utbildning Förberedande utbildning; Upphandlade rehabtjänster Förberedande utbildning; Flexibla anpassningsmoduler Arbetsmarknadsutbildning Totalt Antal personer med programbeslut med programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a halvåret (29)

15 I tabell 4 nedan redovisas antal beslut om stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, stöd till personligt biträde, beslut om kompletterande aktör, intern coach (Arbetsförmedlingen), särskilt introduktions- och uppföljningsstöd samt ersättning till anordnare av arbetsprövning. Siffrorna avser antal programbeslut som fattats inom tre månader efter beslut om programmet arbetslivsintroduktion. Notera att ersättning till anordnare av arbetsprövning (ABP) inte fanns förrän i slutet av andra halvåret Tabell 4: Antal beslut om stöd till hjälpmedel (SHA), stöd till personligt biträde (SPB), kompletterande aktör (EKA), intern coach (ICO) och särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och ersättning till anordnare av arbetsprövning (ABP) under arbetslivsintroduktion. 1:a halvåret :a halvåret :a halvåret 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt SHA SPB EKA ICO SIUS ABP Totalt Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion Även för dessa programbeslut ökar antalet beslut över tid efter det att programmet arbetslivsintroduktion avslutats. I tabell 5 nedan redovisas antalet fattade programbeslut fram till och med juni 2011 för dem som fick beslut om programmet arbetslivsintroduktion första halvåret Tabell 5: Antal beslut om stöd till hjälpmedel (SHA), stöd till personligt biträde (SPB), kompletterande aktör (EKA), intern coach (ICO) och särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och för de som fick programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a halvåret Avser fram till och med juni 2011 Kvinnor Män Totalt Stöd till hjälpmedel Stöd till personligt biträde Kompletterande aktör Intern coach Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Totalt Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a kvartalet (29)

16 4.6 Studie av dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen Som beskrivits ovan, fortsätter efter programmet arbetslivsintroduktion många deltagare vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket innebär att det dröjer innan man kan mäta effekter av olika programinsatser. De i gruppen som påbörjade arbetslivsintroduktion under 2011 befinner sig i stor omfattning i programmet arbetslivsintroduktion eller i andra förberedande insatser. Samtidigt återvänder ett antal till sjukförsäkringen. Av gruppen som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 har 65 procent blivit kvar i eller återvänt till sjukförsäkringen. Inför helårsrapporten kommer en registerstudie att genomföras av dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Gruppen följs ett år framåt från datumet för maximal tid fram till och med längst juni 2011, då datauttag sker. Flöden mellan fem olika grupper följs under tidsperioden. Dessa är följande: En grupp som har hel ersättning från sjukförsäkringen, En grupp som har ersättning från sjukförsäkringen samt är inskriven på Arbetsförmedlingen, En grupp som är inskriven enbart på Arbetsförmedlingen, En grupp med partiell ersättning från sjukförsäkringen och som inte är inskriven på Arbetsförmedlingen samt En grupp som vare sig är inskriven på Arbetsförmedlingen eller får ersättning från sjukförsäkringen. Syftet är att följa hur dessa grupper utvecklas över tid för att belysa hur förutsättningarna för samverkan kan påverkas och vilka behov av stöd olika grupper kan ha. Gruppernas status mäts var tredje månad från det att de lämnade sjukförsäkringen (för första gången) till och med ett år efter att de lämnade sjukförsäkringen (längst till och med juni 2011). Studien är deskriptiv och beskriver de försäkrades status (registrerad på Arbetsförmedlingen, återvänt till sjukförsäkringen eller annat) för de olika grupperna vid olika tidpunkter. Detta skiljer sig mot tidigare uppföljningar då flödena redovisas under en jämförbar period. 5. Tillämpning och resultat av den nationella handlingsplanen 5.1 Mål och indikatorer Den nationella handlingsplanen beskriver uppdrag, mål och metoder samt resurser för den samverkan som bedrivs kring de individer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta 16 (29)

17 tillvara sin arbetsförmåga. Den uppdateras årligen och ligger till grund för den planering som sker lokalt. Målet för 2011 är på nationell nivå att minst 35 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. En deltagare ska ha minst sex månader kvar med ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in och få insatser. Från och med 2011 har ett antal indikatorer fastställts i syfte att komplettera målen. Indikatorerna ska dels visa hur olika prioriteringar efterföljs, dels beskriva det antal deltagare som efter samverkan har lämnat sjukförsäkringen och har kommit närmare arbetsmarknaden eller är redo att söka arbete. De indikatorer som följs är; antal nya deltagare, antal aktuella deltagare, genomsnittstid i samverkan, antal deltagare som avslutas till arbetsmarknadspolitiskt program, andel deltagare som avslutas i samverkan och står som arbetssökande på Arbetsförmedlingen samt andel nya deltagare från gruppen unga. Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättning till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. 5.2 Målgrupper Målgrupper i handlingsplanen 2011 är: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Prioriterade grupper under 2011 är unga sjukskrivna till och med 29 år och unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller tid med sjukersättning närmar sig sitt slut. 5.3 Organisation Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden. Detta 17 (29)

18 innebär att Försäkringskassan inom respektive verksamhetsområde har att samarbeta med två eller tre marknadsområden. Samverkan kring individen bedrivs lokalt i 61 samverkansområden. Ett samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje samverkansområde upprättar en gemensam arbetsplan med volym- och resultatmål. Samverkan kring individen sker i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare. Även Arbetsförmedlingens specialister (psykolog, arbetsterapeut/sjukgymnast, socialkonsulent) finns som en konsultativ resurs vid behov. Till stöd för arbetet finns åtta samverkanssamordnare per myndighet. Samverkanssamordnarna utgör ett stöd till chefer och samverkansteam. Tillsammans med ansvariga chefer följer de verksamhet och resultat, verkar för enhetlighet, identifierar utvecklingsbehov, genomför kompetensutvecklingsinsatser samt föreslår åtgärder för att utveckla samverkan. På nationell nivå och på samverkansområdesnivå finns samverkansgrupper bestående av chefer från båda myndigheterna som ansvarar för och leder utvecklingen av samverkansarbetet. Samverkansgrupperna ska vara ett forum för generella samarbets- och utvecklingsfrågor inklusive ansvaret för handlingsplanen samt samarbetet kring överlämningsmöten, avstämningsmöten och kontaktmöten. 5.4 Insatser och program för deltagarna Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam arbetsmodell, kallad Faros processtyrningsmodell, där samarbetet kring individen sker i team med ett gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas i högst 12 månader för varje individ. De insatser som erbjuds är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar och coachning. Insatserna utgår från en individuell planering men gruppaktiviteter används bland annat för att göra deltagaren mer engagerad och delaktig i planeringen. En viktig utgångspunkt för samverkan är deltagarens eget ansvar och aktiva medverkan i planeringen. Men samtidigt är många av deltagarna i behov av stöd för att få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna har en viktig uppgift i att vägleda, coacha, ackvirera platser och medverka vid kontakt med arbetsgivare för att möjliggöra en praktik och anställning. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen vara en bra åtgärd för att underlätta en anställning. Externa leverantörer används som ett komplement till insatserna inom samverkan. Exempel på insatser från privata leverantörer är motiverande och 18 (29)

19 aktiverande insatser, kognitiv beteendeterapi samt vägledning och arbetsprövning. Arbetsgivare kan i vissa fall få en subvention av arbetsgivaravgiften eller lönebidrag i samband med en anställning. För en del deltagare är utbildning, i form av yrkesutbildning eller utbildningar inom reguljära skolväsendet, ett viktigt första steg mot arbete. 5.5 Uppföljning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Inflödet i samverkan kan också följas i detta system, vilket underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på alla nivåer. Även lokalt används gemensamma resultatdialoger för att följa och påverka resultatutvecklingen. En metod med en myndighetsgemensam avvikelserapportering har införts. Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomisystem. För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat från första halvåret 2010 och i något fall med resultat för helår Budgeterat anslag för samverkan kring målgrupper inom ramen för den nationella handlingsplanen För 2011 har medel för samverkan och finansiell samordning tilldelats genom ett regeringsbeslut. Enligt beslutet har 314 miljoner kronor anslagits avseende samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt den nationella handlingsplanen samt för försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Detta ska jämföras med 460 miljoner kronor som var det tilldelade totala beloppet under Alla kostnader för insatser till individer tas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en handläggare på Arbetsförmedlingen arbetar med 40 aktuella ärenden och en handläggare på Försäkringskassan arbetar med 70 aktuella ärenden i genomsnitt. Andelen av förvaltningsmedlen som fördelas till Försäkringskassan är 114,9 miljoner kronor vilket motsvarar 36 procent medan Arbetsförmedlingens andel blir 199,1 miljoner kronor vilket motsvarar 64 procent. Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan är hos Försäkringskassan cirka 126 och hos Arbetsförmedlingen cirka (29)

20 Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något ifrån den som lämnas i Försäkringskassans rapport Återrapportering samverkansmedel. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda rapporterna behandlar utfallen ur olika perspektiv. I denna rapport redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive myndighet vid halvårsskiftet medan Återrapportering samverkansmedel endast behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de kostnader som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand innebär det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även registreras i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Detta innebär att Arbetsförmedlingens kostnader för hela första halvåret finns med i denna rapport medan utfallet avseende Arbetsförmedlingens kostnader för juni månad kommer att rekvireras från Försäkringskassan först under juli och således inte finns med i Återrapportering samverkansmedel. Samtidigt bör noteras att denna eftersläpningseffekt samtidigt innebär att vissa delar av kostnader avseende det arbete som utfördes hos Arbetsförmedlingen under december 2010 registreras i Försäkringskassans ekonomiska redovisning först under januari Detta medför att Återrapportering samverkansmedel även inkluderar dessa poster. Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. 5.7 Bokförda kostnader Det totala utfallet för kostnaderna för handlingsplansamverkan januari t o m april 2011 är 160,4 miljoner kronor. Av denna summa har program till individen på 51,2 miljoner kronor bekostats av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Tabell 6. Det totala utfallet för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen januari t o m april 2011 Utfall januari-april 2011 Förvaltningskostnader AF Programkostnader AF Förvaltingskostnader FK Totalt Belopp tusental kronor 20 (29)

21 Tabell 7. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan inklusive programmedel. Bokförda kostnader januari t o m april Utfall Verksamhet januari-april 2011 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Arbetspraktik 1 Start av näringsverksamhet 18 Arbetslivsinriktad rehab 41 Förberedande utbildning Hjälpmedel på arbetsplatsen 459 Personligt biträde SIUS 0 Särskilt stöd SNV 0 Jobb- & utvecklingsgarantin 0 Jobbgaranti för ungdomar 88 Praktisk kompetensutveckling 0 Arbetslivsintroduktion 96 Respenning 0 Pendlingsstöd 0 Tolk- o utredningskostnader 142 Skilda uppdrag mm -42 Aktiva rehabiliteringsinsatser Lönebidrag OSA Utvecklings- & Trygghetsanställn Bidrag till arbetsgivare Aktivitetsstöd Totalt (29)

22 Tabell 8. Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för första halvåret 2011 per verksamhetsområde Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Utfall Verksamhetsområde januari-april 2011 Rekvirerat från Arbetsförmedlingen VO Nord VO Väst VO Öst VO Syd Övrigt Totalt Resultat Inflöde Tabell 9: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp januari t o m juni 2011 Målgrupp: Kvinnor Män Totalt Procent Arbetslösa med sjukersättning % Arbetslösa sjukskrivna % Arbetslösa unga med aktivitetsersättning % Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning % Totalt % Aktuella deltagarplatser Tabell 10: Antalet aktuella deltagare i genomsnitt första halvåret 2011 jämfört med första halvåret 2010 Deltagare Kvinnor Män Totalt (29)

23 5.8.3 Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har cirka 75 procent en registrerad funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens informationssystem, AIS. De dominerande funktionsnedsättningarna är rörelsehinder och psykiskt funktionshinder. Deltagare med dokumenterad och registrerad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har möjlighet att få del av särskilda insatser för funktionsnedsatta. Det kan vara anpassning av arbetsplats med arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar Mål och resultat Tabell 11 a: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i procent jämfört med motsvarande period 2010 fördelat per Arbetsförmedlingens marknadsområde och kön Marknadsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Stockholm Gotland Norra Mälardalen Södra Mälardalen Göteborg Halland Nordvästra Götaland Västra Svealand Södra Götaland Småland Södra Norrland Norra Norrland Riket Tabell 11 b: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i procent fördelat på kön och verksamhetsområde jämfört med motsvarande period Verksamhetsområde: Kvinnor % Män % Totalt % Kvinnor % Män % Totalt % Öst Väst Syd Nord Riket (29)

24 Tabell 12 a: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Antal deltagare 2011 Resultat antal 2011 Resultat procent 2011 aktuella för mätning Målgrupp: Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbetslösa med sjukersättning % 25% 23% Arbetslösa sjukskrivna % 30% 28% Arbetslösa unga med aktivitetsers % 32% 28% Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.- ers % 39% 34% Ej ersättning från FK* % 17% 13% Totalt % 29% 26% Tabell 12 b: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2010 i procent och antal fördelat per målgrupp och kön Antal deltagare 2010 Resultat antal 2010 Resultat procent 2010 aktuella för mätning Målgrupp: Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbetslösa med sjukersättning % 27% 24% Arbetslösa sjukskrivna % 31% 27% Arbetslösa unga med aktivitetsersättning % 37% 34% Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.- ers % 36% 32% Ej ersättning från FK* % 45% 43% Pila* % 18% 18% Totalt % 30% 27% * ej aktuell målgrupp (29)

25 Diagram 3: Antal personer till arbete/utbildning januari t o m april respektive år Antal personer i arbete/utbildning januari april respektive år Diagram 4: Resultat till arbete 12 månader efter start i samverkan 25 (29)

26 10000 Rehabiliteringssamverkan Af/Fk Resultat 12 månader efter start i samverkan Totalt antal Result at Arbete u stöd Arbete m stöd Utbild ning Starta eget Öppet a lösa Progra m Övriga Alternativa insatser Handlingsplansamverkan var under åren föremål för en särskild jämförelsestudie med alternativa aktörer (försöksverksamheten Alternativa insatser för sjukskrivna). Under 2011 ska en effektutvärdering av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) presenteras Resultatutveckling januari till juni 2011 Totalt har personer antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Det innebär att den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare arbetsmarknaden uppgår till 68 procent deltagare (26 procent) har fått arbete eller utbildning under de första sex månaderna Jämför man resultaten för de olika målgrupperna har målgruppen anställda de bästa resultaten under januari till juni 2011 med 34 procent (276 personer) till arbete eller utbildning. Inflödet av nya deltagare till samverkan var nya deltagare i januari till och med juni, att jämföra med det planerade antalet vilket innebär en måluppfyllelse på 93 procent. Prioriteringen av unga (sjukskrivna samt med aktivitetsersättning till och med 29 år) återspeglas i en ökning av andelen unga 26 (29)

27 i inflödet som var 20 procent av samtliga deltagare de första sex månaderna 2011 jämfört med 17 procent samma period Antalet nya unga var januari till och med juni personer. Genomsnittstiden för deltagare i samverkan var januari till och med juni dagar jämfört med 279 dagar samma period Det är svårt att finna avgörande förklaringar till att målet på 35 procent till arbete eller utbildning inte nås, men en orsak kan vara att deltagare i samverkan står långt ifrån arbetsmarknaden. Andelen med funktionhinderkodning i handlingsplansamverkan har ökat från cirka 65 procent 2010 till nuvarande 75 procent, en indikation på att fler deltagare kan ha svårare att nå ett arbete. Många deltagare har kortare tid kvar i sjukförsäkringen än 365 dagar när de påbörjar insatser, vilket kan medföra att de inte hinner få det stöd inom samverkan som de skulle behöva. Fler deltagare än tidigare fortsätter hos Arbetsförmedlingen efter handlingsplansamverkan, i program eller som arbetssökande, men behöver mera tid för att finna ett arbete. Konkurrensen på arbetsmarknaden med andra grupper av arbetssökande är också stor och antalet lämpliga arbetstillfällen för långtidssjukskrivna är starkt begränsade. Erfarenheten visar också att oavsett konjunktur har arbetssökande med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga svårt att finna arbete jämfört med andra grupper. Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 29 procent för män och 25 procent för kvinnor. För att uppmärksamma och på sikt komma tillrätta med skillnaden pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering. Den nuvarande finansieringsmodellen har inneburit minskade resurser de senaste åren. Arbetsförmedlingen bekostar insatser och program från ordinarie programmedel. De minskade resurserna har också inneburit svårigheter att arbeta efter den gemensamma arbetsmodellen, vilket gör att samverkan till viss del marginaliserats. På mindre orter finns det inte möjlighet att ha samverkansteam i samma omfattning och handläggare vare sig på Arbetsförmedlingen eller på Försäkringskassan som på heltid kan arbeta inom handlingsplansamverkan. Detta kan även påverka resultatutvecklingen, då handläggares fokus splittras av att man samtidigt arbetar inom olika verksamhetsområden. 27 (29)

28 6. Verksamhetsutveckling Gemensam processtyrningsmodell 2010 genomfördes utbildningar över hela landet i den uppdaterade processarbetsmodell som tillämpas inom handlingsplansamverkan. Under 2011 görs uppföljningar och fortsatta kompetensinsatser i arbetsmodellen. 6.2 Coachningsutbildning Inom samverkan används en för gruppen sjukskrivna anpassad vägledningsoch coachningsmetodik, vars syfte är att både engagera deltagaren mera i sin planering samt leda till ett effektivt arbetssätt för att finna lösningar i form av arbete. Arbetsförmedlingen genomför under 2011 ytterligare två utbildningstillfällen i coachningsmetodik. Utbildningen riktar sig till arbetsförmedlare i samverkan. 6.3 Chefskonferenser Chefskonferenser genomförs regelbundet under verksamhetsåret i syfte att följa upp och utveckla verksamheten. Syftet är också att förstärka samsynen kring det gemensamma uppdraget och få möjlighet att besluta om gemensamma insatser samt sprida goda exempel. 6.4 Jämställdhetsintegrering Med anledning av att resultaten i samverkan generellt är lägre för kvinnor än män bedrivs sedan 2009 ett arbete för att utjämna skillnaderna och införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande inom verksamheten. En jämställdhetsintegrerad verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor innebär en effektivare verksamhet med högre rättssäkerhet för individen och en högre kvalitet i handläggningen. Arbetet påbörjades 2009 med en generell webbaserad basutbildning i jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering och därefter har jämställdhetskonferenser genomförts i respektive marknadsområde/verksamhetsområde för cirka hälften av handläggarna och i varje samverkansområde finns utsedda genusambassadörer som genomgått en fördjupad utbildning i jämställdhetsintegrering för att därefter kunna fungera som stöd till övriga medarbetare och chefer. Satsningen har fortsatt under 2011 med uppföljning av seminariedagen som genomfördes i december Genusambassadörerna har ett uppdrag att genomföra mindre kartläggningar och studier av verksamheten ur ett genusperspektiv som kan ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete i teamen. 28 (29)