1. Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Transkript

1 1 (16) 1. Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2009 Uppdraget i regleringsbrevet: Försäkringskassan ska genom samverkan med Arbetsförmedlingen underlätta övergången från ersättning via sjukförsäkringen till aktivt arbetssökande och nytt arbete. Med anledning av införandet av rehabiliteringskedjan är det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete samt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Följande grupper ska prioriteras: sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa, sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa hur medlen för denna samverkan har använts inom respektive myndighet, uppdelat på förvaltningskostnader, kostnader för aktivitetsstöd respektive kostnader för program och insatser. Dessutom ska målgrupper samt resultaten av vidtagna åtgärder redovisas. En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2009, ska lämnas senast den 3 augusti En samlad redovisning för 2009 ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Redovisningen i denna rapport med diarienummer; Arbetsförmedlingen / och Försäkringskassan avser den arbetslivsinriktade rehabilitering som finansieras med samverkansmedel för olika målgrupper med ersättning från sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedriver denna samverkan gemensamt inom ramen för en nationell handlingsplan.

2 2 (16) 2. Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett nära och gott samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet och att på ett effektivt sätt matcha till arbete samtidigt som erforderligt stöd ges. Antal nya deltagare under 2009 var personer. Inflödet av nya deltagare har ökat med 38 procent under 2009 jämfört med Det genomsnittliga resultatet, att deltagarna var i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats för 2009 var 34 procent på nationell nivå. Målet var 40 procent. Genomsnittstid till arbete eller utbildning var 266 dagar, mätningen avser de deltagare som går till arbete eller utbildning. Målet var 200 dagar. Genomsnittstiden har ökat med 8 dagar jämfört med Inledning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett nära och gott samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet och att på ett effektivt sätt matcha till arbete samtidigt som erforderligt stöd ges. Samarbetet beskrivs sedan 2003 i en nationell handlingsplan som uppdateras årligen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hade 2009 en likvärdig geografisk indelning; nord, syd, öst och väst, benämnda verksamhetsområden (Försäkringskassan) respektive marknadsområden (Arbetsförmedlingen). Samverkan bedrivs lokalt i 68 så kallade samverkansområden. Ett samverkansområde är detsamma som ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje samverkansområde upprättar en arbetsplan enligt en fastställd mall. Samverkan kring individen sker i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare. Även Arbetsförmedlingens specialister finns som resurs för individen vid behov. Till stöd i arbetet finns inom varje verksamhets/marknadsområde fyra samverkanssamordnare, två från Försäkringskassan och två från Arbetsförmedlingen. Samverkansamordnarna utgör ett stöd till chefer och samverkansteam. Tillsammans med ansvariga chefer verkar de för enhetlighet, identifierar utvecklingsbehov och föreslår åtgärder. På nationell nivå finns en samverkansgrupp bestående av chefer från båda myndigheterna som leder utvecklingen av samverkansarbetet, följer upp resultat,

3 3 (16) tar initiativ till informations- och utbildningsinsatser samt försöker finna lösningar på eventuella problem. Den nationella samverkansgruppen behandlar även generella samverkansfrågor mellan myndigheterna. På den lokala nivån finns samverkansgrupper bestående av cheferna från respektive myndighet och som leder arbetet lokalt. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Inflödet i samverkan kan också följas i detta system vilket underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på alla nivåer. Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomiredovisningssystem. För att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en jämförelse redovisas eller kommenteras även vissa resultat för Tillämpning av den nationella handlingsplanen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 4.1 Handlingsplanen Den nationella handlingsplanen beskriver uppdrag, mål och metoder samt resurser. Den uppdateras årligen och ligger till grund för den planering som sker lokalt. Målet för 2009 var på nationell nivå att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. För de deltagare som uppnår arbete eller utbildning finns ett mål om att den genomsnittliga tiden i samverkan ska vara högst 200 dagar. Det var samma målnivåer som för Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättningen till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. I samband med ett förändrat regelverk inom sjukförsäkringen från och med 1 juli 2008 har antalet sjukpenningdagar begränsats och den tidsbegränsade sjukersättningen upphör efterhand. Personer med endast en kort tids ersättning kvar från sjukförsäkringen har under 2009 skrivits in i rehabiliteringssamverkan om de bedömts ha haft behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och om det i det enskilda fallet bedömts möjligt att genomföra meningsfulla insatser under en

4 4 (16) kortare tid. En plan ska göras i varje enskilt ärende med hänsyn tagen till de individuella förutsättningarna Prioriterade grupper i samverkan enligt uppdraget i regleringsbrevet Sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar som kan behöva byta anställning på grund av ohälsa För denna målgrupp har myndigheterna skapat en rutin där personerna erbjuds en kontakt med Arbetsförmedlingen genom ett kontaktmöte. Under dag 91 t o m 180 kan den försäkrade söka nytt arbete med stöd från Arbetsförmedlingen samtidigt som personen har kvar sin anställning och får sjukpenning Sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av rehabiliteringsåtgärder i samverkan Gruppen ingår i målgruppen sjukskrivna vilken för närvarande är den största målgruppen inom ramen för den nationella handlingsplanen Personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Målgrupperna är tydligt identifierade i handlingsplanen och för målgruppen med sjukersättning har det planerade inflödet fått en större andel I handlingsplanen har tydliggjorts att även de som endast har en kort tid med ersättning från sjukförsäkringen kvar ska kunna beredas plats i samverkan om behov av insatser finns och bedöms meningsfulla. För personer med tidsbegränsad sjukersättning har på flera håll i landet genomförts gruppinformationer om de förändrade reglerna i syfte att nå ut med information om vilket stöd som kan erbjudas under och efter perioden med sjukersättning, för att så tidigt som möjligt påbörja processen återgång till arbete. Sådana insatser har påverkat inflödet positivt. Metoden med gruppinformation har följts upp och behöver ses över och kvalitetssäkras. 4.3 När ersättning upphör från sjukförsäkringen Det är viktigt att personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen får ett stöd av myndigheterna i övergången från sjukskriven till arbete. Den enskilde ska uppleva att stödet från de båda myndigheterna finns ända fram till arbete. Myndigheterna har därför skapat nationella rutiner för hur detta stöd ska ges. Rutinerna för dessa möten, överlämningsmöten och avstämningsmöten, finns beskrivna i en bilaga till den nationella handlingsplanen. Finansieringen av mötena inklusive kontaktmötena ligger huvudsakligen utanför de medel som bekostar samverkan inom ramen för den nationella handlingsplanen, men myndigheterna har ändå valt att beskriva mötesformerna och rutinerna i den nationella handlingsplanen för att underlätta helhetsbilden över samverkan och uppdrag.

5 5 (16) 4.4 Nystartsjobb Enligt handlingsplanen för 2009 ska utgångspunkten vara att så många som möjligt får anställning utan subventioner. Om en anställning med subvention är aktuell ska i första hand särskilt nystartsjobb användas och i andra hand lönebidrag. 4.5 Alternativa insatser Förutom samarbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen har regeringen gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Syftet med försöket är att se om alternativa aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att komma åter i arbete. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i uppdrag att utvärdera försöket under Se även återrapportering från detta uppdrag med återrapporteringsdatum 28 februari Målgrupper för samverkansinsatserna 5.1 Målgrupper Målgrupper i Handlingsplanen 2009 var: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller anställda med sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning I målgruppen sjukskrivna arbetslösa var unga till och med 29 år prioriterade.

6 6 (16) 5.2 Målgruppernas fördelning Den planerade inriktningen för 2009 var ett inflöde på minst personer med följande fördelning på nationell nivå: Tabell 1 Målgruppsindelning för planerade nya deltagare 2009 i jämförelse med 2008 Målgrupp Antal Andel Antal Andel (%) (%) Arbetslösa med sjukersättning % % Arbetslösa sjukskrivna % % Arbetslösa unga med aktivitetsersättning % % Anställda sjukskrivna och med sjuk- el % % akt. ersättning som inte kan återgå till sin anställning Personer som ej har rätt till ersättning 0 0 % % från sjukförsäkringen Totalt För 2009 har en förändring skett avseende fördelningen av det planerade inflödet av målgrupper. Målgruppen arbetslösa med sjukersättning har en större andel för att tydliggöra och säkerställa att personer med tidsbegränsad sjukersättning ges möjlighet att få stöd inom rehabiliteringssamverkan under den tid de har kvar sin ersättning enligt övergångsbestämmelserna. Målgruppen inte längre rätt till ersättning från Försäkringskassan är inte längre aktuell för samverkan enligt handlingsplanen Inflödet uppdelat på kvinnor och män När det gäller inflödet fördelat på kvinnor och män visar erfarenheten att inflödet följer fördelningen av andel kvinnor och män i sjukförsäkringen. Ingen styrning av könsfördelningen har därför gjorts. 5.4 Deltagare med funktionshinder Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har 63 procent ett registrerat funktionshinder. De dominerande funktionshindren är rörelsehinder och psykiskt funktionshinder. Deltagare med dokumenterat funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga har möjlighet att få del av särskilda insatser för funktionshindrade. Det kan vara anpassning av arbetsplats med arbetstekniska

7 7 (16) hjälpmedel samt olika subventionerade anställningar som stöd i matchningsarbetet. 6. Resurser Efter en revidering har tilldelningen för 2009 uppgått till 677,3 miljoner kronor att användas till verksamheten inom ramen för handlingsplanen. Det innefattar förvaltningskostnader samt insatser för deltagarna. Förvaltningskostnaderna för myndigheterna är beräknade efter ett snittvärde på 35 registrerade deltagare per heltidsanställd arbetsförmedlare och 60 deltagare per handläggare på Försäkringskassan. I uppdraget ingår även arbetet med avstämningsmöten och överlämningsmöten i samband med avslutning av sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning, ärenden i berednings- och analysfas som ännu ej registrerats och uppföljning av lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning. Under 2009 har cirka 400 arbetsförmedlare och specialister hos Arbetsförmedlingen arbetat i verksamheten och cirka 240 personliga handläggare från Försäkringskassan. Avsatta medel för insatser till deltagarna var till köp av aktiva rehabiliteringstjänster, utbildning, finansiering av subventionerade anställningar, samt aktivitetsstöd för att slutföra insatser för målgruppen från 2008; Personer som inte längre har rätt till ersättning från Försäkringskassan och som fortfarande är inskrivna Under året gjordes en omfördelning av den totala samverkansbudgeten vilket innebar att det tillsköts ytterligare 17,3 miljoner kronor till Försäkringskassan inom den nationella handlingsplanen. Dessa medel hämtades från övriga samverkansområden inom vilka det fanns oförbrukade medel att ta ifrån. Förbrukade medel för 2009 var enligt uppgifterna i denna rapport totalt 623,7 miljoner kronor. Siffrorna bygger på de kostnader som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan redovisar per den 31 december Utfallet för 2009 uppgår totalt till nära 663 miljoner kronor sett utifrån hur mycket medel Arbetsförmedlingen rekvirerat från Försäkringskassan under 2009 samt Försäkringskassans utfall avseende sina egna kostnader. Skillnaden beror på en eftersläpning i faktureringen från Arbetsförmedlingen där kostnader för slutet av det aktuella året utfaller i Försäkringskassans redovisning först året efter. 7. Insatser för deltagarna Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam processtyrningsmodell, kallad Faros processtyrningsmodell där samarbetet kring individen sker i team och med ett gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas i högst 12 månader för varje individ. Undantag har kunnat göras för unga med funktionshinder och aktivitetsersättning som bedöms behöva insatser under en längre tid.

8 8 (16) De insatser som erbjuds är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar och coachning. Insatserna kan erbjudas individuellt samt riktat mot en grupp av deltagare. Många av deltagarna behöver stöd att få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna ackvirerar platser och medverkar vid kontakt med arbetsgivare för att möjliggöra en praktik och anställning. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen vara en bra åtgärd för att underlätta en anställning. Detta föregås då av en arbetsplatsanalys som ligger till grund för anpassningen. Arbetsförmedlingen kan även köpa flexibla anpassningsmoduler (FAM) för att underlätta utbildningssituationer och/eller arbetspraktik som leder till anställning. Dessa insatser föregås alltid av en behovsinventering utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast på Arbetsförmedlingen. Arbetsgivare kan i vissa fall få en subvention av arbetsgivaravgiften eller lönebidrag. Enligt handlingsplanen 2009 var nystartsjobb prioriterade om ett eventuellt stöd skulle ges till arbetsgivaren vid anställning. 8. Verksamhetsutveckling 8.1 Metodutbildning En grundutbildning i Faros processtyrningsmodell har genomförts under 2009 för cirka 170 nya handläggare inom samverkan. Denna utbildning har kompletterats med att alla handläggare och ofta även chefer inom respektive samverkansområde har genomgått en metoddag/temadag. Syftet är att alla team ska ha en gemensam plattform och vara väl förtrogna med handlingsplanens prioriteringar och grunda sitt arbete på detta. Utbildningen och metoddagarna har varit mycket uppskattade och bidrar till att säkerställa att teamen arbetar enligt Farosmetodiken och handlingsplanen. 8.2 Coachningutbildning Nära 100 arbetsförmedlare har under hösten 2009 genomgått utbildning i en speciell coachningmetodik, kallad Biologdesignern, som kan erbjudas deltagare i samverkan. Biologdesignern är en coachningmetodik som syftar till att deltagaren ska tillvarata egna resurser och drivkrafter. Individen ska identifiera sin unika kompetens och omsätta den till beslut och handling som leder hela vägen tillbaka till arbete. 8.3 Chefskonferenser I varje marknadsområde/verksamhetsområde genomfördes under våren 2009 konferenser för Arbetsförmedlingens chefer med områdesansvar, representanter från Avdelningen Rehabilitering till arbete samt Försäkringskassans områdeschefer genomförts i syfte att ge information, diskutera och utveckla samverkan.

9 9 (16) 8.4 Jämställdhetsintegrering Resultaten i samverkan är generellt lägre för kvinnor än män. Alla samverkansområden har i sin arbetsplan för året beskrivit vilka åtgärder man ska vidta för att komma tillrätta med skillnaderna. Ett arbete med att införliva ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande inom verksamheten har också påbörjats i syfte att utjämna skillnaderna. Satsningen genomförs i flera steg. Samtliga handläggare och chefer har fått en generell webbaserad basutbildning i jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering. I varje marknadsområde/verksamhetsområde har jämställdhetskonferenser genomförts för cirka hälften av handläggarna. Parallellt har en grupp handläggare genomfört utvärderingscirklar under ledning av Malmö Högskola och resultatet av dessa cirklar ska implementeras i verksamheten under Dessutom ska en handläggare från respektive myndighet och samverkansområde få en fördjupad utbildning i jämställdhetsintegrering för att därefter fungera som stöd till övriga medarbetare. En jämställdhetsintegrerad verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor innebär en effektivare verksamhet med högre rättssäkerhet för individen. 8.5 Effektivisering av verksamheten Myndigheterna strävar efter att minska ledtider och effektivisera verksamheten bland annat genom förtydliganden i handlingsplanen. Det är extra viktigt eftersom deltagares tid med ersättning från sjukförsäkringen begränsats genom de regelförändringar som skett 1 juli För att minska den genomsnittliga tiden i samverkan behöver ledtiden mellan aktiviteter i Farosprocessen förkortas. Onödiga väntetider på en insats får inte uppstå. Ett led i detta är en planerad översyn av FAROS-processen så att den är anpassad till dagens behov och regelverk. 8.6 Resultatuppföljning Resultaten i samverkan följs regelbundet upp av de båda myndigheterna i samband med övrig resultatuppföljning. I vissa områden har en myndighetsgemensam avvikelserapportering skett, en metod som ska utvecklas och genomföras i alla områden från och med Inflödet av deltagare i samverkan 9.1 Inflöde Försäkringskassan har under året haft ett ökat fokus på inflödet av deltagare till samverkan för att kunna uppfylla planerade minst nya deltagare i samverkan under 2009.

10 10 (16) Tabell 2. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp under 2009 Målgrupp: Män Kvinnor Totalt: 2009 Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.ers Ej ersättning från FK* Pila* Totalt: * Ärenden som är felregistrerade i samband med inskrivning. Målgruppen finns ej i handlingsplanen 2009 Tabell 2b. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp under Målgrupp: Män Kvinnor Totalt: Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.ers Ej ersättning från FK* Pila* Totalt: Aktuella deltagarplatser I och med det ökade inflödet har fler deltagare givits möjlighet att ta del av samverkan. Antalet aktuella deltagarplatser ( beläggning ) i samverkan har under 2009 ökat med deltagare (22 procent) jämfört med Tabell 3. Aktuella deltagarplatser i genomsnitt 2009 jämfört med Kvinnor: Män: Totalt:

11 11 (16) Resultat av samverkan 10.1 Mål och resultat Målet för verksamheten på nationell nivå är för 2009, liksom för 2008, att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast inom 12 månader efter påbörjad insats har fått ett arbete eller påbörjat en utbildning. Tabell 4. Resultat i procent till arbete eller utbildning 2009 jämfört med Område: Riket Nord Syd Väst Öst Riket Nord Syd Väst Öst Kvinnor: Män: Totalt: Tabell 5. Resultat för 2009 (arbete eller utbildning) fördelat på målgrupp och kön. Redovisningen avser deltagare som började i samverkan 12 månader tidigare. Totalt antal deltagare aktuella för mätning Till arbete eller utbildning 2009 Antal Antal Andel i % Målgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa sjukskrivna Aktivitetsersättning Anställda Ej ers. Från FK Pila Totalt Utöver resultatmålet på 40 procent har handlingsplanen ett mål för genomsnittstid på 200 dagar för dem som går till arbetet eller utbildning.

12 12 (16) Tabell 6. Antal deltagare och genomsnittstid till arbete eller utbildning per marknadsområde 2009 Marknads- Antal Snitt tid Område Arb m Arb u Starta Arb m stöd stöd eget Utb Totalt stöd Arb u stöd Starta eget Utb Totalt Nord Syd Väst Öst Totalt i riket

13 13 (16) 11. Resultatanalys 11.1 Inflöde och målgruppernas fördelning Ett ökat fokus på inflödet hos Försäkringskassan har lett till att inflödet ökat 38 procent 2009 jämfört med Detta leder till att fler personer får möjlighet att komma i arbete eller utbildning, något som kommer att kunna avläsas år Fördelningen av inflödet av deltagare mellan målgrupperna motsvarar dock inte inriktningen i handlingsplanen. Det finns fortfarande en övervikt av sjukskrivna arbetslösa deltagare i samverkan, drygt 46 procent mot planerade 33 procent. Inflödet till målgruppen med sjukersättning var 35 procent jämfört med planerade 53 procent. Unga är en prioriterad grupp i samverkan och inflödet har under 2009 ökat kraftigt och nästan fördubblats jämfört med 2008 vilket ledde till att det planerade inflödet på 1000 personer uppnåddes Resultat till arbete eller utbildning Resultatet till arbete och utbildning har försämrats jämfört med resultatet för 2008, från 38 procent till 34 procent. Det är myndigheternas bedömning att konjunkturläget med ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan på arbetskraft påverkat resultatet i negativ riktning. Det sker också en konkurrens från andra arbetsmarknadspolitiska program. Men tack vare det utvecklade samarbetet och bra metoder har resultatet kunna hållas på en förhållandevis bra nivå med tanke på att målgruppen står långt från arbetsmarknaden och nu haft konkurrens från stora grupper av nyarbetslösa om de lediga jobben. Resultaten varierar över landet och på sina håll är resultaten på 40 procent eller mer vilket pekar mot att resultatet på nationell nivå kan förbättras Resultat per målgrupp Resultatet skiljer sig åt mellan de olika målgrupperna. De som når bäst resultat är personer som gick in i samverkan med en anställning, 45 procent, vilket dock är en sänkning jämfört med 2008 då resultatet var 49 procent. Även resultatet för unga med aktivitetsersättning får anses bra, 37 procent. Resultatet för arbetslösa sjukskrivna är 34 procent 2009 jämfört med 36 procent 2008.

14 14 (16) 11.4 Resultat uppdelat på kön Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 37 procent för män och 33 procent för kvinnor. I område Nord är resultatet 42 procent för män och 32 procent för kvinnor. Minst skillnad mellan könen har Väst; 33 procent för män och 31 procent för kvinnor. Det är svårt att hitta orsaker till skillnaderna i resultat mellan könen. Många faktorer kan påverka resultatet inte minst attityder, förhållningssätt och värderingar hos alla inblandade parter. Det kan gälla attityder till sjukskrivning, diagnoser och synen på möjligheterna på arbetsmarknaden för könen liksom valet av insatser och metoder för att stödja en individs återgång till arbetsmarknaden. För att uppmärksamma och på sikt komma tillrätta med problematiken har ett arbete med jämställdhetsintegrering påbörjats vilket beskrivs i kapitel Genomsnittstid Trots ökat fokus på att förkorta ledtider i samverkan har genomsnittstiden till arbete eller utbildning ökat med 8 dagar i jämförelse med Konkurrensen om praktikplatser är större nu än tidigare vilket kan förlänga tiden i samverkan. Förutom Arbetsförmedlingens övriga behov av praktikplatser finns även fler utbildningsanordnare och aktörer i arbetet kring arbetslösa. 12. Medelsanvändning Verksamheten bekostas med särskilda medel från Försäkringskassans sjukpenninganslag. Arbetsförmedlingen rekvirerar medel månadsvis i efterskott från Försäkringskassan, vilket innebär en eftersläpning av intäkterna i förhållande till kostnaderna. För 2009 var Arbetsförmedlingens bokförda kostnader drygt 438 miljoner kronor. Kostnaderna utgörs av förvaltningskostnader (personal, lokaler mm) samt köp av aktiva rehabiliteringsinsatser och utbildning för deltagare samt bidrag till arbetsgivare. För 2009 var Försäkringskassans förvaltningskostnader för verksamheten drygt 185 miljoner kronor. Se tabellerna 7-9 nedan:

15 15 (16) Tabell 7. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan Bokförda kostnader 2009 och 2008 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på verksamheter. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen V-kod 51 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Arbetspraktik Start näringsverksamhet Ungdomsgaranti 5205 KUP 5206 AVP Arb.livsinriktad rehab Datortek 5209 Förberedande utbildning Projekt Hjälpmedel på arbetsplatsen Personligt biträde SIUS Särskilt stöd SNV Jobb- & utvecklingsgarantin Jobbgarantin för ungdomar Praktisk kompetensutveckling Starthjälp 5304 Respenning Pendlingsstöd Tolk- o utredningskostnader Samverkansparter Särskilda uppdrag 203 Bidrag till arbetsgivare Lönebidrag OSA Utvecklings- & Trygghetsanställning Aktivitetsstöd Summa

16 16 (16) Tabell 8. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader 2009 samt 2008 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på marknadsområde. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen Marknadsområde MO Syd MO Väst MO Öst MO Nord *Af Kultur Lokaler, IT, telefoni m.m **Rehabilitering till arbete Af Stödverksamheter Totalt *Af Kulturs kostnader under 2009 går in i marknadsområde Syd då de organisatoriskt bytt tillhörighet. **2009 har kostnaderna för Af:s specialister lyfts till Avdelningen Rehabilitering till arbete. Tabell 9 Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för 2009 samt 2008 per verksamhetsområde Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Verksamhetsområde VO Nord VO Väst VO Öst VO Syd Övrigt Totalt