Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Transkript

1 1(14) Dnr /12465 Dnr Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen verka för att antalet sjukskrivna som återfår arbetsförmågan och får ett arbete ska öka. Det gäller grupperna: sjukskrivna arbetslösa, sjukskrivna anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa hur medlen för denna samverkan har använts med avseende på dels respektive myndighets kostnader uppdelade på förvaltningskostnader respektive kostnader för program, dels målgrupper, insatser samt resultaten av vidtagna åtgärder. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 augusti 2008 och då omfatta insatser under 2007 och första halvåret En samlad redovisning för 2008 ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för Redovisningen i denna rapport med diarienummer: Arbetsförmedlingen /12465 och Försäkringskassan avser den arbetslivsinriktade rehabilitering för olika målgrupper sjukskrivna som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedriver gemensamt inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nationella handlingsplan för Det har skett stora organisatoriska förändringar i förutsättningarna för myndigheternas samverkan. AMS med tillhörande länsarbetsnämnder har avvecklats och blivit en sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen. I texten används endast Arbetsförmedlingen, både för tiden före och efter årsskiftet. År 2008 har länen upphört som organisatorisk nivå för båda myndigheterna. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har delat in landet i fyra geografiska områden benämnda marknadsområden (Arbetsförmedlingen) och verksamhetsområden (Försäkringskassan). Områdena är nord, syd, öst och väst. Samverkan sker i så kallade samverkansområden som är ett arbetsmarknadsområde och de lokala försäkringscenter som finns inom detta arbetsmarknadsområde. Detta innebär att det finns 68 samverkansområden då Arbetsförmedlingen har 68 arbetsmarknadsområden. Försäkringskassan har 59 lokala försäkringscenter.

2 2 (13) Sammanfattning Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens förstärkta samverkan har lett till en ökad samsyn och ett gott och nära samarbete mellan myndigheterna. Det handlar idag om en omfattande verksamhet för att återföra personer i arbetslivet och att på ett effektivt sätt se till att matchning till arbete är i fokus samtidigt som människor får det stöd de behöver. En nationell samverkansgrupp mellan myndigheterna etablerades under 2006 och har fortsatt sitt arbete med att leda utvecklingen av samverkansarbetet, följa upp resultaten i verksamheten samt eliminera eventuella problem som behöver lösas av myndigheterna centralt. Genom den Nationella samverkansgruppen följs även hur myndigheternas omorganisationer påverkar samverkan. Båda myndigheterna har rekryterat särskilda samverkanssamordnare som arbetar gemensamt på uppdrag av Nationella samverkansgruppen för att stödja och utveckla myndighetssamverkan lokalt. I den Nationella samverkansgruppen tas också initiativ till gemensamma informations- och personalutbildningsinsatser. Behov av att göra regeländringar ska lyftas fram för att myndigheterna ska kunna informera regeringen. Antal nya deltagare under 2008 var personer av det planerade inflödet på personer. Det låga inflödet kan delvis förklaras med den personalrörlighet i organisationerna som omstruktureringen medfört. Dessutom har under hösten en stor förändring av sjukförsäkringen genomförts, vilket har krävt mycket resurser på Försäkringskassan. Det genomsnittliga resultatet för 2008 var på nationell nivå att 37 procent av deltagarna var i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats. Målet på nationell nivå var 40 procent. Motsvarande resultat för 2007 var 38 procent. Andra halvåret 2008 vände konjunkturen och antalen varsel och uppsägningar ökade kraftigt. Detta påverkade även resultaten var genomsnittstiden för tiden från inskrivning till arbete eller utbildning 258 dagar, målet är 200 dagar. Genomsnittstiden har ökat under året. Den bokförda kostnaden för 2008 var 680 miljoner kronor. Inriktningen för 2008 var 650 miljoner kronor. Differensen förklaras av en eftersläpning i rekvisitioner från 2007Tillämpningen av den nationella handlingsplanen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 en årligen uppdaterad handlingsplan för stöd till den enskildes återgång i arbete. Enligt

3 3 (13) handlingsplanen ska verksamheten bidra till att antalet som återfår arbetsförmågan och får ett arbete ska öka var målet på nationell nivå att 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. Ytterligare ett mål som tillkommit 2008 är att genomsnittstiden till arbete eller utbildning ska vara längst 200 dagar för såväl kvinnor som män. Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättningen till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. Rutiner vid övergång mellan myndigheterna I maj 2006 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att i samråd med Arbetsförmedlingen säkerställa att den enskilde får det stöd han/hon behöver under hela processen från sjukskrivning till återgång i arbete (Försäkringskassan Dnr 31813/2006). Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utarbetade en nationell rutin som tydligare beskriver hur den enskilde ska erbjudas stöd vid övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Denna rutin är implementerad och följs upp och finns med i både 2007 och 2008 års handlingsplan. Under september månad genomfördes en landsomfattande informationsinsats för att informera om de nationellt överenskomna kontaktvägarna mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med anledning av den nya lagstiftningen, den så kallade rehabiliteringskedjan. Målgrupper för samverkansinsatserna Handlingsplanen för 2008 avser insatser för Sjukskrivna arbetslösa Arbetslösa med sjukersättning Unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller anställda med sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Personer som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen men bedöms behöva arbetslivsinriktade insatser för att komma tillbaka till arbetslivet. I målgruppen sjukskrivna arbetslösa ska unga t.o.m. 29 år prioriteras.

4 4 (13) Med fullt kapacitetsutnyttjande av resurserna var inriktningen, baserad på erfarenheter från 2007, ett inflöde på personer under 2008 med följande fördelning på nationell nivå. Målgrupp Antal, 2007 Andel, 2007 Antal, 2008 Andel, 2008 Sjukskrivna arbetslösa Arbetslösa med sjukersättning Arbetslösa unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna och med sjuk- el akt. ersättning Personer som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen Totalt Därav Pila, Västra Götaland och Västmanland* Pila, övriga landet* Totalt * Med Pila avses förstärkta insatser riktade till personer som varit sjukskrivna mer än två år samt personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. De aktiva insatserna ska bedrivas i högst 12 månader för varje individ. Undantag kan göras för unga med aktivitetsersättning som bedöms behöva insatser under en längre tid. Av deltagarna i samverkan hade 78 procent ett funktionshinder (63 procent kvinnor och 37 procent män). 30 procent hade ett rörelsehinder (61 procent var kvinnor och 39 procent var män). 31 procent hade psykiskt funktionshinder (varav 66 procent var kvinnor och 34 procent män). Ett funktionshinder innebär i detta sammanhang att personen har ett dokumenterat funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga och att Arbetsförmedlingen har gjort en registrering av detta i förmedlingssystemet AIS. Syftet med registreringen är att bekräfta att personen har begränsningar som ska beaktas i matchningsarbetet. Ett dokumenterat funktionshinder är en förutsättning för att den arbetssökande ska få tillgång till de resurser som riktar sig till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, exempelvis lönebidrag eller anpassningar av arbetsplats i form av arbetstekniska hjälpmedel.

5 5 (13) Insatser Insatserna följer den processtyrningsmodell som tagits fram i pilotverksamheten Faros. Samverkan sker i urvalet, i planeringen och uppföljningen av insatser samt i avslutningsfasen. Insatser som deltagarna erbjuds inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i samverkan är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar, coachning och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Många av deltagarna behöver stödet att få en arbetspraktik. Arbetsgivare som är beredda att anställa kan i vissa fall få lönebidrag eller en subvention av arbetsgivaravgiften. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen, ett arbetstekniskt hjälpmedel, vara det som behövs för att underlätta en anställning. Av de drygt personer som 2008 fick arbete eller utbildning var det som fick arbete med stöd (65 procent) av stöden gällde lönebidrag. Nystartsjobb fick 115 personer och särskilt nystartsjobb för långtidssjukskrivna 468 personer. 389 personer fick en utvecklingsanställning, 173 personer en trygghetsanställning, 6 personer fick särskilt anställningsstöd, 6 personer fick anställningsstöd för långtidssjukskrivna och 55 personer fick en offentligt skyddad anställning. Nystartsjobb fick 115 personer och särskilt nystartsjobb för långtidssjukskrivna 468 personer personer (26 procent) fick arbete utan stöd och 383 personer (8 procent) hade påbörjat en utbildning. 46 personer startade eget företag (1 procent). 49 personer hade kvar den anställning de hade när de skrevs in i samverkan. Under 2008 har 4,9 miljoner kronor använts för arbetstekniska hjälpmedel. Arbetsförmedlingens personal ansvarar för att deltagaren blir matchad mot arbete och får del av den service och de tjänster på Arbetsförmedlingen som på det mest effektiva sättet leder till att deltagaren återgår i arbete. Både handläggarna på Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för att deltagarna ska nå ett positivt resultat. Medarbetarna på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har under den aktuella perioden fortsatt med avstämnings- och överlämningsmöten vilket har varit en framgångsfaktor bl.a. ur ett motivationsperspektiv. Försäkringskassans personal har ansvar att aktualisera deltagare, besluta om ersättning till deltagarna samt att samverka i planering och uppföljning. Under våren 2008 har myndigheterna förberett för försöksverksamheten Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Verksamheten var igång från och med september och kommer att beröra deltagare i rehabiliteringssamverkan främst under 2009 och Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita kompletterande aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd att börja arbeta. Verksamheten planeras omfatta maximalt personer under

6 6 (13) försöksperioden och en lika stor grupp, deltagare, skall vara referensgrupp i den ordinarie verksamheten. Resurser Inriktningen i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans planeringsarbete avseende samverkan inom ramen för handlingsplanen var utifrån en tilldelning motsvarande 650 miljoner 1. I dessa medel ryms även Arbetsförmedlingens kostnader för Pila. Motsvarande siffra för 2007 var 750 miljoner kronor. Utgångspunkten var att samverkan under 2008 skulle ligga på samma volym som 2007 trots en minskning av tilldelningen. För att medge fler deltagare per handläggare utökades delningstalet till 35 för Arbetsförmedlingen och 60 för handläggare på Försäkringskassan. Motsvarande siffror 2007 var 30 för Arbetsförmedlingen och 50 för Försäkringskassan. Deltagare i samverkan Tabell 1. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp under Antal Andel % Könsfördelning % Målgrupp Män Kvinnor Totalt Totalt Män Kvinnor Sjukskrivna Sjukersättning Aktivitetsersättning Anställda Ej ersättning från FK Pila Totalt Inflödet i samverkan beror i huvudsak på i vilken omfattning Försäkringskassan aktualiserar ärenden till beredningsgrupperna. I handlingsplanen för 2008 var målsättningen nya deltagare totalt fördelades enligt beslut 650 miljoner kronor till verksamheten inom ramen för handlingsplanen. Därefter gjorde Försäkringskassan en omräkning av medelstilldelningen eftersom den första fördelningen inte hade tagit hänsyn till hur de indirekta kostnaderna skulle fördelas på de olika verksamheterna enligt Försäkringskassans redovisningsmodell. Omfördelningen resulterade i en tilldelning till samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om 691 miljoner kronor.

7 7 (13) under året. Inflödet av nya deltagare var (7 614 kvinnor och män) under 2008 vilket ungefär följer fördelningen mellan män och kvinnor bland de sjukskrivna. Tabell 2. Antal nya deltagare i samverkan fördelat per marknadsområde 2008 NORD SYD VÄST ÖST AF KULTUR Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Målgrupp Sjukskrivna Sjukersättning Aktivitetsersättning Anställda Ej ersättning från FK Pila Totalt Inflödet av nya deltagare låg på lägre nivå än planerat i förhållande till inriktningen i handlingsplanen för Det låga inflödet kan delvis förklaras med den personalrörlighet i organisationerna som omstruktureringen medfört. Dessutom har under hösten en stor förändring av sjukförsäkringen genomförts vilket har krävt mycket resurser på Försäkringskassan. Fördelningen av nya deltagare mellan målgrupperna överensstämmer inte helt med inriktningen i handlingsplanen. Det finns fortfarande en övervikt av sjukskrivna arbetslösa framförallt i förhållande till målgruppen arbetslösa med sjukersättning, även om övervikten har minskat kraftigt jämfört med Av nya deltagare i samverkan stod sjukskrivna arbetslösa för 49 procent (inriktningen är 40 procent) och arbetslösa med sjukersättning för 24 procent av inflödet att jämföra med inriktningen på 40 procent var 76 procent av de nya deltagarna sjukskrivna arbetslösa och 15 procent hade sjukersättning. Deltagare i Pila särredovisas och finns därför inte med i övrig målgruppsredovisning. Om Pila deltagare varit fördelade över målgrupp skulle andelarna för målgrupperna arbetslösa med sjukersättning och anställda ha varit högre i tabell 1, 2 och 3. Deltagare från målgruppen unga med aktivitetsersättning har ökat med en procent, från fyra procent 2007 till fem procent Anställda sjukskrivnas andel av inflödet var nio procent (inriktning sju procent) och

8 8 (13) personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen motsvarar två procent av inflödet (inriktning sju procent). Resultat av samverkan Tabell 3. Resultat för 2008 (arbete eller utbildning) fördelat på målgrupp och kön. Redovisningen avser deltagare som började i samverkan 12 månader tidigare. Totalt antal Till arbete eller utbildning, 2008 Antal Antal Andel i % Målgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa sjukskrivna Aktivitetsersättning Sjukersättning Anställda Ej ers. Från FK Pila Totalt Målet för verksamheten på nationell nivå 2008 är, liksom för 2007, att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast inom 12 månader efter påbörjad insats, har fått ett arbete eller har börjat en utbildning. Det genomsnittliga resultatet för 2008 var att 37 procent av deltagarna var i arbete eller utbildning 365 dagar efter inskrivning i samverkan. (35 procent för kvinnor och 41 procent för män). Resultatredovisningen för 2008 visar att målgrupperna anställda och personer som inte har rätt till ersättning från Försäkringskassan uppnår målet 40 procent. Av de anställda fick 49 procent arbete eller utbildning. Motsvarande siffra för de som inte längre har rätt till ersättning från Försäkringskassan är 42 procent. Tabell 4. Genomsnittligt resultat för 2008 fördelat på marknadsområde. Redovisningen avser deltagare som började i samverkan 12 månader tidigare

9 9 (13) Totalt antal Till arbete eller utbildning 2008 Marknadsområde Antal Antal Andel i % Riket NORD SYD VÄST ÖST Det finns vissa skillnader i resultatet mellan de olika marknadsområdena. Endast Syd når resultatmålet 40 %. Tabell 5. Genomsnittstid till arbete eller utbildning per marknadsområde 2008 Marknads- Antal* Snitt tid område Arb m Arb u Starta Arb m stöd** stöd eget Utb Totalt stöd Arb u stöd Starta eget Utb Totalt Nord Syd Väst Öst Totalt *De som var kvar i den anställning de hade när de skrevs in i samverkan (49 personer) är inte inkluderade ** Arbete med stöd inkluderar nystartsjobb Tabellen visar att genomsnittstiden till arbete eller utbildning är 258 dagar. Genomsnittstiden är beräknad på dem som fått ett nytt arbete eller påbörjat en utbildning och inte på alla som deltagit i samverkan var genomsnittstiden 245 dagar. Resultatanalys Resultaten är anmärkningsvärt stabila mellan åren 2005, 2006, 2007 och 2008 trots den goda arbetsmarknad de senaste åren och konjunkturnedgången hösten Trots att målet 40 procent till arbete eller utbildning inte uppnåtts på nationell nivå så bedöms resultatet 37 procent till arbete eller utbildning 2008 vara gott i förhållande till arbetsmarknaden och de berörda målgruppernas förutsättningar på arbetsmarknaden. Andra halvåret 2008 vände konjunkturen och antalen varsel och uppsägningar ökade kraftigt. Detta påverkade även resultaten. Resultatet skiljer sig åt mellan de olika målgrupperna. De som når bäst resultat är personer som gick in i samverkan med en anställning samt de som inte längre har rätt till ersättning från socialförsäkringen (49 respektive 42 procent). Intressant är att notera att personer med sjuk- eller

10 10 (13) aktivitetsersättning (38 respektive 39 procent) har bättre resultat i samverkan än sjukskrivna (36 procent). I målgruppen Pila ingår både de som hade varit sjukskrivna längre än två år 1 januari 2007 samt de som vid det tillfället hade en tidsbegränsad sjukersättning. Denna målgrupp har ett något sämre resultat än de med sjukpenning (31 procent jämfört med 36 procent). I målgruppen sjukersättning ingår de som fått en tidsbegränsad sjukersättning efter 1 januari Dessa siffror kan tyda på att det är större chans att få ett lyckat resultat om den enskilde får hjälp av samverkan tidigt i processen. Resultatet för män till arbete och utbildning ligger på 41 procent medan motsvarande resultat för kvinnor är 35 procent. En del av förklaringen till skillnaderna är att män oftare får lönebidrag än kvinnor och att gruppen kvinnor har varit arbetslösa/sjukskrivna längre tider innan insatsen. Lokala satsningar har gjorts t.ex. i Skåne för att försöka förbättra kvinnornas resultat. Samverkanssamordnarna har i uppdrag att ta fram förslag för att stödja jämställdhetsintegreringen. Målsättningen är att genomsnittstiden till arbete eller utbildning längst ska vara 200 dagar. För 2008 var genomsnittstiden 258 dagar för hela gruppen. För personer som går till utbildning är genomsnittstiden också 258 dagar. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning för Rehabiliteringssamverkan. Inflödet i samverkan kan följas och underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på nationell nivå, marknadsområdesnivå och arbetsmarknadsområdesnivå. Under 2008 har uppföljningssystemet omarbetats för att bli mer användarvänligt vilket skall underlätta resultatuppföljningen ännu mer i det vardagliga arbetet. Den nya versionen kom i drift Medelsanvändning Verksamheten bekostas med särskilda medel från Försäkringskassans sjukpenninganslag (19:1 ap 1.21). Arbetsförmedlingen rekvirerar medel månadsvis i efterskott från Försäkringskassan, vilket innebär en eftersläpning av intäkterna i förhållande till kostnaderna. För 2008 var Arbetsförmedlingens bokförda kostnader (inklusive Pila) 437,9 miljoner. 2 Kostnaderna utgörs av Arbetsförmedlingens 2 Enligt Försäkringskassans redovisning har 490 mkr bokförts för kostnader avseende Arbetsförmedlingens administration och åtgärder under perioden januari-december Detta resulterar i ett totalt ekonomiskt utfall avseende Handlingsplanen

11 11 (13) förvaltningskostnader (personal, lokaler mm), köp av utbildning och aktiva rehabiliteringsinsatser för deltagare samt bidrag till arbetsgivare var Arbetsförmedlingens bokförda kostnader (exklusive Pila) 460,7 miljoner kronor. Av Arbetsförmedlingens kostnader 2008 var 245,4 miljoner förvaltningskostnader, att jämföra med 249,6 miljoner kronor Försäkringskassans bokförda kostnad för 2008 omfattar 241,9 miljoner kronor och avser förvaltningskostnader var motsvarande kostnad 232,7 miljoner kronor. Den bokförda kostnaden totalt för 2008 var 680 miljoner kronor, inriktningen för 2008 var 650 miljoner kronor. I bilagorna 1-2 (tabell 6 till 7) redovisas medelsanvändningen med fördelning på verksamhet. Bilaga 1-2 (tabell 6 och 7) visar Arbetsförmedlingens kostnader för 2007 och 2008 fördelat på verksamhet. Som regel har deltagarna haft rehabiliteringsersättning. Kostnaderna för rehabiliteringsersättning ingår inte i denna kostnadsredovisning, däremot ingår kostnader som vissa arbetsförmedlingar haft för aktivitetsstöd. Bilaga 2 (tabell 8) visar Försäkringskassans förvaltningskostnader för samverkansaktiviteterna inom ramen för de regionala överenskommelserna under Arbetsförmedlingen + PILA motsvarande 732 mkr. Under en avgränsad period kan det bli vissa avvikelser mellan bokförda kostnader hos Arbetsförmedlingen och hos Försäkringskassan med anledning av att Arbetsförmedlingen rekvirerar medel i efterskott från Försäkringskassan. Under 2008 har eftersläpningar från 2007 rättats till.

12 12 (13) Bilaga 1 Tabell 6. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan Bokförda kostnader 2007 och 2008 i samverkan med Försäkringskassan (exkl. Pila) fördelade på verksamheter. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto V-kod 51 Förvaltningskostnader Köp av utbildning Aktiva rehabiliteringsinsatser Arbetspraktik Start näringsverksamhet Ungdomsgaranti KUP 5206 AVP Arb.livsinriktad rehab Datortek Förberedande utbildning Projekt Hjälpmedel på arbetsplatsen Personligt biträde SIUS Särskilt stöd SNV Starthjälp 5304 Respenning Pendlingsstöd Tolk- o utredningskostnader Samverkansparter 5701 Särskilda uppdrag Bidrag till arbetsgivare Lönebidrag OSA Utvecklings- & Trygghetsanställning Aktivitetsstöd Summa

13 13 (13) Bilaga 2 Tabell 7. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader 2008 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på marknadsområde. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen Marknadsområde 2008 MO Syd MO Väst MO Öst MO Nord AF Kultur Lokaler, IT, telefoni m.m Totalt Tabell 8 Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för tiden 2008 per verksamhetsområde Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Verksamhetsområde 2008 VO Nord VO Syd VO Väst VO Öst Övrigt Totalt Utfallet avser Försäkringskassans administrativa kostnader för handlingsplanesamverkan med Arbetsförmedlingen + PILA, Arbetsförmedlingens kostnader ingår inte. Inte heller PILA-genomgång av ärenden ingår. Utfallet inkluderar indirekta kostnader.