Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG

Transkript

1 Projekt SGI O ETT STRUKTURPROJEKT I SAMARBETE MED SAMORDNINGSFÖRBUNDEN VÄNERSBORG/MELLERUD OCH SOFTLEG Charlotte Hugoson (1488) Samordnare 4 januari 2016

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Projektbeskrivning... 1 Metod... 1 Genomförande... 2 Resultat... 2 Diskussion... 3 Bilaga Bilaga

3 Inledning Samverkan kring individer utan sjukpenninggrundande inkomst fungerar varierande i landet. Det saknas riktlinjer eller direktiv för hur Försäkringskassan inom sitt samordningsuppdrag bör samverka kring personer som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och som har sin arbetsförmåga nedsatt på grund av sjukdom. Syftet med rehabilitering är att den som drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättning att försörja sig själv genom förvärvsarbete. (29 kap. 2 SFB) Försäkringskassan ska samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten enligt socialförsäkringsbalken, SFB. Försäkringskassan ska också, om den försäkrade medger det, samverka med andra berörda aktörer i rehabiliteringsarbetet. (30 kap. 8 och 10 SFB). Eftersom rehabilitering är både en arbetsbaserad och en bosättningsbaserad förmån enligt SFB omfattas även de personer som saknar SGI av Försäkringskassans samordningsuppdrag. Samordningsuppdraget medför inte att Försäkringskassan övertar det ansvar som respektive rehabiliteringsaktör har för genomförande och kostnader för den försäkrade. Projektbeskrivning Projektet syftar till att skapa samarbetsformer mellan Försäkringskassa, kommun, Arbetsförmedling och hälso- och sjukvård som säkerställer att individer utan sjukpenninggrundande inkomst får den rehabilitering och ersättning de har rätt till. MÅL: Att skapa enhetliga riktlinjer på strukturell nivå när det gäller samverkan mellan myndigheter kring individer utan sjukpenninggrundande inkomst som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Att ta fram en metod för samarbete som fungerar för alla verksamheter som när den implementerats skapar en trygghet och tydlighet vad gäller ansvar och mandat hos handläggare inom respektive myndighet. Riktlinjer och metoder ska säkerställa att när det på individnivå blir ett klarlagt rehabiliteringsbehov, tas fram en sammanhållen planering med den enskildes behov i centrum samt att aktiviteter/åtgärder genomförs så att individen får möjlighet och förutsättning att försörja sig genom eget arbete. Alternativt få den ersättning personen är berättigad till. Metod För att uppnå målen anställs en projektsamordnare som är anställd på Försäkringskassan och som har kunskap om deras samordningsuppdrag. Vid beslut om projekt SGI 0 i styrelsen för Samordningsförbunden åtog sig de samverkande myndigheterna att utse en kontaktperson för projektet. Ett stort syfte med projektet var att hitta kontaktvägar och strukturer kring hur vi ska samordna kring de individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och som inte har någon SGI. Målet med Försäkringskassans samordning är att tillsammans med andra berörda myndigheters kontaktpersoner och vården lägga en gemensam planering för hur individen ska kunna återfå förmågan till egen försörjning genom arbete. I planen bör det framgå vilka aktiviteter som planeras och vem som står för uppföljning samt hur den ska ske. Finns en medicinsk pågående behandling/rehabilitering så ska den följas upp av vården. SIDA 1

4 Genomförande Kommunerna har kartlagt de personer som inte kan delta i någon aktivitet på grund av sjukdom. Kommunernas kontaktpersoner har valt ut ett antal individer som de samtalat med och inhämtat samtycke från. Vid gemensamma träffar mellan kontaktpersonerna på kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vi sedan i ett lärande syfte diskuterat vad som är gjort i just det enskilda ärendet, vad finns dokumenterat och vilka åtgärder som kan vara lämpliga för just den individen. Genom att ha dessa genomgångar har vi haft en kunskapsöverföring mellan oss kontaktpersoner från olika myndigheter. Vi har fått en ökad förståelse för varandras uppdrag och vad som är möjligt inom respektive myndighet. Vid de träffar som varit mellan kontaktpersonerna för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna har inte någon representant från vården deltagit. Genom kontakter och informationsträffar hos ett antal vårdgivare har vi informerat om möjligheten till samordning även om en individ inte kan få sjukpenning på grund av att SGI saknas. Dessa individer har rätt till rehabiliteringsåtgärder även om de saknar SGI. Vi har informerat om att ett samarbete är viktigt för att öka förutsättningarna för att finna en hållbar lösning så att dessa individer kan återfå arbetsförmåga och därmed möjligheten till egen försörjning. Resultat Samordnaren från Försäkringskassan har träffat de olika kommunernas kontaktpersoner vid olika tillfällen. Vid ett flertal av dessa träffar har även kontaktperson från Arbetsförmedlingen deltagit. Vid dessa träffar har vi sammanlagt diskuterat drygt femtio olika individers situation. Vi har synliggjort behov och analyserat i vilken ordning olika insatser bör ske. Detta har resulterat i samordning för ca sexton deltagare. De samordnade insatserna handläggs av olika personliga handläggare på Försäkringskassan. Socialtjänstens upplevelse är att samtliga deltagare i projektet har kommit till flertalet av de inbokade mötena och utryckt en positiv känsla kring projektet/kontakten. Många har uppskattat att någon tar tid till att engagera sig lite extra i deras livsberättelse och aktuella situation. De har även utryckt uppskattning till det stöd de får i kontakten med andra myndigheter, sjukvårdspersonal etc. Upplevelsen är att flera har blivit stärkta i sig själva genom den feedback de får om sig själva samt information om allmänna rättigheter och möjligheter att rehabiliteras/komma ut i egen försörjning. Den allmänna uppfattningen är att många är vilsna i vart de befinner sig i sin rehabilitering och osäkra på sin arbetsförmåga. De vet ej vad kontakterna inom vården syftar till, vad de har för möjligheter till rehabilitering, komma ut i aktivitet. Det är inte ovanligt att personer man möter har minnessvårigheter, vilket gör att de ständigt behöver påminnas om vart de befinner sig. Att få stöd i olika myndighetskontakter är därmed tämligen viktigt för den enskilde. Vissa av deltagarna behöver stöd i att få till stånd en strukturerad vårdplanering med vården, utredning/behandling inkluderat syfte och tidsbestämmelse. Andra är redo för att bryta sjukskrivningen, för rehabilitering/arbetsförmågebedömning, men behöver få information om de alternativ som finns. Uppfattningen är att sjukskrivning för flera handlar om bekvämlighet, säkerhet (försörjningsstöd) och okunskap/ rädsla för alternativ. Dialog kring alternativ behöver föras med den enskilde. Sällan bryter den enskilde en sjukskrivning på egen hand och skriver in sig på Arbetsförmedlingen från en dag till en annan. Andra personer behöver få hjälp att få till stånd en samlad bedömning kring sjukersättning från Försäkringskassan. SIDA 2

5 Samordnad individuell plan (SIP) är en arbetsmetod som behöver göras mer känd. SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med berörd individ som har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården där det finns behov av samordning. SIP är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och sjukvårdslag (HSL) 3 f och Socialtjänstlagen (SoL) 2 kap 7. Det förstärka samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är en arbetsform mellan myndigheterna som redan är etablerad. Arbetssättet ska bidra till att säkerställa att de gemensamma kunderna får rätt insats från rätt aktör vid rätt tidpunkt. Samarbetet börjar när man identifierat en individ som är i behov av gemensamt stöd från båda myndigheterna, för inträde eller återgång i arbete. Det innebär att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen aktivt samarbetar när en individ antas kunna få eller återfå arbetsförmåga och därmed bedöms kunna tillgodogöra sig arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Individens delaktighet är en förutsättning för att insatserna ska ha framgång. Vårdgivarens medverkan är angelägen. Arbetsformen för det förstärkta samarbetet startar med en gemensam kartläggning (GK) och genomförs oberoende av individens försörjning eller avsaknad av SGI. Syftet med GK är att kartlägga individens medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar för arbete och behov av insatser. Syftet är även att tydliggöra ansvarsfördelningen och att upprätta en konkret gemensam plan. Individen ska känna sig delaktig, veta vad som kommer att hända och förstå konsekvenser och förutsättningar. Många av individerna kommer att delta i aktiva insatser i ett fortsatt samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Men för en del kan planeringen vara att endast ha fortsatt kontakt med en av myndigheterna. Diskussion Projektet har inneburit möjligheter för berörda myndigheter (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten) att få större förståelse och kunskap om varandras arbetssätt och uppdrag samt vilka möjligheter det finns hos respektive myndighet. Med denna kunskap skapar vi mer smidighet i processen och kan även minska frustration. Vid frågor är det nu enklare att kontakta berörd myndighet för att få ett svar eller vägledning. Kunskapen om varandras arbete skapar bättre förutsättningar för den enskilde individen att få ta del av de rehabiliteringsinsatser som den har rätt till. Samordning av rehabiliteringsinsatser för att öka individens möjligheter för egen försörjning bygger på individens egen motivation och delaktighet. I vissa fall föreligger här en svårighet då en del individer har oförmåga att klara att ta sig till nödvändiga behandlingar som ökar individens chanser att lyckas med sin rehabilitering. De kan ha svårigheter att komma iväg, hålla reda på tider osv. Här kan man se att det för dessa individer saknas en funktion i samhället. För att lyckas skulle en del ha behov av en person som jobbar på uppdrag för individen och hjälper till med vad just den enskilde har behov av. Det kan vara att sköta kontakter och sammanhållning mellan myndigheter, hjälpa till med kontakter inom vården och att individen kommer till avtalade tider osv. Projektet har även synliggjort att det finns ett stort behov av förberedande aktiviteter och som det i dagsläget inte finns ett så stort utbud av. För en del individer har en långvarig sjukskrivning inneburit ett utanförskap med isolering och där det inte funnits krav på att infinna sig på en viss plats vid en viss tidpunkt osv. För att kunna tillgodogöra sig en arbetslivsinriktad rehabilitering måste dessa grundläggande krav vara säkerställda annars ökar risken för ett misslyckande. Många gånger behöver det inte handla om vad de gör utan att de gör något. SIDA 3

6 En framgångsfaktor har varit att det i några kommuner avsatts personal för att jobba med målgruppen. De har haft möjlighet att ha ett mer djupgående samtal med individerna. För att nå framgång är det viktigt att det finns utrymme att jobba med dessa individer kontinuerligt och att man har en tät kontakt. Det är också viktigt att man fångar upp dessa individer tidigt så att de inte riskerar att hamna i ett utanförskap. Någon representant från vården har inte varit med i projektet. Det är många olika vårdcentraler och mottagningar i området vilket försvårar ett gemensamt arbetssätt. Under projektets gång har vi försökt att nå ut till så många av de vårdenheter, som kan bli berörda, som möjligt. Vissa har varit mycket positiva och andra har inte ansett sig ha möjlighet att ta emot oss. En upplevelse är att det kan vara svårt att komma i kontakt med vården och att det inte alltid är känt att det är möjligt att samverka och samordna även för individer som inte kan få sjukpenning för att de saknar SGI. Det är viktigt att även dessa individers vårdplanering synliggörs. Många gånger kan det vara viktigt att man börjar individers resa mot en arbetslivsinriktad rehabilitering med en SIP. Vid dessa möten kan man klargöra individernas medicinska status och vilken/vilka medicinska behandlingar eller rehabiliteringar som kan vara aktuella att genomföra innan en eventuell arbetslivsinriktad rehabilitering eller om det är något som kan ske parallellt. I dessa möten kan det även klargöras om det är vissa moment som individen ska undvika vid en arbetslivsinriktad rehabilitering eller om det finns något som är direkt skadligt för individen att utföra och därmed undvika. Handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har inte skyldighet att delta vid en SIP men om det är viktigt för den fortsatta planeringen så deltar de gärna om möjlighet finns. SIP är relativt okänt på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och metoden behöver göras mer känd inom dessa två myndigheter. Men även hos vissa vårdgivare är metoden relativt okänd och då de har skyldighet enligt lag att delta behöver metoden bli mer känd även hos vården. Under projekttiden har det framkommit att det är viktigt att även handläggaren inom socialtjänsten görs delaktig i den gemensamma kartläggningen för de individer som får sin försörjning av kommunen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Det som blivit tydligt under projektet är att det är väldigt svårt att skapa enhetliga riktlinjer och att ta fram en metod som passar in på alla. Individerna som är i behov av samordnad rehabilitering är alla unika och har olika behov och därför är det svårt att göra en mall eftersom det är få som helt skulle passa in i en sådan mall. I projektet har en Försäkringskassa, två Arbetsförmedlingar och fem olika kommuner ingått. Dessutom berörs mångt fler instanser inom Hälso- och sjukvården. Förutsättningarna för Arbetsförmedlingarna och kommunerna ser olika ut. När det gäller Arbetsförmedlingen är det upp till varje förmedling att ta fram hur man har organiserat sig. I kommunerna har man också valt att jobba olika med kartläggningen och det varierar även vilken tillgång till sysselsättning/insatser/aktivitet som finns. Det som blivit väldigt tydligt är att det skulle behövs många fler alternativ för arbetsförberedande insatser. Man kan se att det finns ett glapp mellan att ha en helt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och de krav som ställs vid en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är en stor målgrupp som skulle behöva ta del av detta mellanled, särskilt kan man se att behovet finns hos de som har varit långvarigt sjukskrivna. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten har alla i sitt ordinarie uppdrag att jobba med målgruppen för projektet. Det har under projektets gång framkommit att det finna oklarheter inom den egna myndigheten hur vi internt ska jobba med dessa individer. En förutsättning för ett fortsatt bra samarbete mellan myndigheterna är att alla medarbetare inom den egna myndigheten har kunskap om sitt uppdrag och vad man förväntas göra. Det är viktigt att man har förberett så SIDA 4

7 långt man ska inom den egna myndigheten innan man kontaktar andra myndigheter för att påbörja en samordning. Vi har tagit fram kontaktvägar och dessa kommer att bestå efter att projektet har avslutas. Det viktiga är nu att vi fortsätter att ha en bra dialog mellan myndigheter och är medvetna om vilket uppdrag vi har. SIDA 5

8 SIDA 6

9 Bilaga 1 Socialtjänsten Handläggaren har kartläggningssamtal med individen som syftar till att klargöra vilka hinder och besvär individen har. Klargör påverkan av aktivitetsförmågan och utreder om anpassning av aktivitet kan görs. Utreder om arbetsförmågan behöver klargöras och om det kan vara aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. Tar reda på om det finns en etablerad läkarkontakt och tar ställning till behovet av SIP. Vid behov av SIP bokas det med aktuell vårdenhet. Tar ställning till behov av om annan myndighet behöver delta. Föreligger behov av samordning avgörs om Arbetsförmedlingen eller/och Försäkringskassan behöver kontaktas. Vid behov av samordning hos Försäkringskassan skickas en ansökan in. Försäkringskassan Försäkringskassan samordnar rehabilitering för personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och som inte kommer att återfå arbetsförmågan genom enbart medicinsk behandling/rehabilitering. Individer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering förväntas återfå arbetsförmåga senast ett år efter påbörjad insats. Har inte skyldighet att delta vid SIP men deltar gärna vid inbjudan och om möjlighet finns. Försäkringskassan initierar gemensamt kartläggning med Arbetsförmedlingen när individen har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och sannolikt har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta gäller för personer som har ersättning från Försäkringskassan eller som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Vid behov av medicinsk bedömning bokar Försäkringskassan avstämningsmöte med behandlande läkare. Arbetsförmedlingen Ansvarar för arbetslivsinriktad rehabilitering. Har möjligheter att konsultera Arbetsförmedlingens specialister. Har inte skyldighet att delta vid SIP men deltar gärna vid inbjudan och om möjlighet finns. Arbetsförmedlingen initierar behov av gemensamt kartläggning med Försäkringskassan om den arbetssökande inte kan söka arbete eller delta i planerade programaktiviteter på grund av sjukdom, efter det att anpassningar gjorts. Syftet med gemensam kartläggning är att klarlägga de hinder som finns och vilket stöd som behövs för att individen ska komma vidare i sin väg till arbete. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdens roll innebär bland annat att bedöma om patienten har en sjukdom som ger nedsatt funktionsnedsättningar och nedsatt aktivitetsförmåga. Hälso- och sjukvården utfärdar medicinska underlag så att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om arbetsförmågans nedsättning och samordna rehabiliteringsinsatser. Kan påkalla behov av avstämningsmöte med Försäkringskassan. Kan även kalla till SIP med socialtjänsten. SIDA 7

10 SIDA 8

11 Bilaga 2 Kontaktuppgifter Försäkringskassan Charlotte Hugoson charlotte.hugoson@forsakringskassan.se Trollhättan Arbetsförmedlingen Petra Lanner petra.lanner@arbetsformedlingen.se Socialtjänsten Malin Dahlborg malin.dahlborg@trollhattan.se Socialtjänsten Elinor Kristoffersson elinor.kristoffersson@trollhattan.se Grästorp Arbetsförmedlingen Petra Lanner petra.lanner@arbetsformedlingen.se Socialtjänsten Patrick Johansson patrick.johansson@grastorp.se Socialtjänsten Anne Arvidsson anne.arvidsson@grastorp.se Lilla Edet Arbetsförmedlingen Petra Lanner petra.lanner@arbetsformedlingen.se Socialtjänsten Adisa Valjevac , adisa.valjevac@lillaedet.se Vänersborg Arbetsförmedlingen Anette Grönros anette.gronros@arbetsformedlingen.se Socialtjänsten Sofia Engmalm sofia.engmalm@vanersborg.se Mellerud Arbetsförmedlingen Anette Grönros anette.gronros@arbetsformedlingen.se Socialtjänsten Tonje Norén Jacobsen tonje.noren.jakobsen@mellerud.se SIDA 9

12 Vården I första hand kontaktas behandlande läkare vid aktuell vårdcentral eller mottagning. För de som har rehabkoordinatorer kan man prova att kontakta dessa. Västra Götalands läns landsting har en lista på deras hemsida som de ska hålla aktuell. SIDA 10