Projekt; Integrerad Samverkan

Transkript

1 Projekt; Integrerad Samverkan

2 Bakgrund Projekt Integrerad Samverkan Målgrupp med komplex problematik Behov av samhällets ekonomiska, medicinska och sociala stöd Flera pågående insatser- behov av samordnade rehabiliteringsinsatser Hur jobbar vi med samordnad rehabilitering och samverkan inom de sex kommunområdena på höglandet? Hur ska vi fortsätta förbättra/förstärka samarbetet mellan rehab. aktörerna inom de sex kommunerna på höglandet?

3 Syfte Få aktörerna inom ett kommunområde att arbeta närmre, smartare och effektivare runt personer med rehabiliteringsbehov där fler än en aktör är inblandad. Inriktning; Integrerad Samverkan Långsiktighet och varaktighet Gemensam och fördjupad samordningsstrategi Organisation som utgår från individens behov

4 Kartlägga & beskriva samarbetsarenor inom alla kommunområden på höglandet Metod: Intervjuer i fokusgrupper kommunområdesvis Medarbetare och chefer inom kommunen, Region/vården, Arbetsförmedling och Försäkringskassa Intervjuat ca 100 personer 21 intervjutillfällen

5 Mål Visa på de samverkanssystem som finns, om och hur de fungerar, om medarbetare och chefer känner till och vet hur de ska utnyttja systemen. Kartläggning kommunområdesvis med inriktningen samordning till självförsörjning. Huvudfrågor: Vilka samverkans arenor, formella och informella finns inom respektive kommunområde? Används dessa och hur fungerar de? Känner medarbetare och chefer till samverkans systemen? Vad påverkar/styr möjligheterna att kunna samverka?

6 Resultat Informella/informella samverkansforum som kan finnas Formella forum Samverk Samordnad Individuell Plan (SIP) Gemensam Kartläggning (GK) Avstämningsmöte Kontaktmöten Lokala överenskommelser Informella forum Nätverksträff Trepartsmöte

7 Resultat Gemensamma nämnare Målgrupp Kommun Långvarigt försörjningsstöd Komplex problematik- behov av insatser från tre ibland alla fyra aktörer Insatser från flera av kommunens verksamheter Svårt att klara de krav som ställs vid försörjningsstöd Oklarheter angående förutsättningar att klara arbete Sjukskrivning för försörjningsstödstagare utan sjukpenning grundande inkomst (SGI)? Är man i rätt ersättningssystem (försörjningsstöd, aktivitetsstöd, sjuk- aktivitetsersättning)? 100% tillhör målgruppen

8 Resultat: Gemensamma nämnare Målgrupp Vårdgivare Om och om igen patienter Svår komplex problematik-medicinsk/social? Svårt med lämpliga insatser inom vården (behandling/utredning) Svårt med ställningstagande gällande sjukskrivning och sjuk- aktivitetsersättning Psykiatri: % av målgruppen Primärvård: 20 % av målgruppen ( ) Primärvård: Resurskrävande ( )

9 Resultat Gemensamma nämnare Målgrupp Försäkringskassan Försäkrade som är utan/riskerar bli utan anställning Komplex problematik och ofta psykisk ohälsa Den försäkrade har ofta kontakt med vården och AF Den försäkrade har kontakt med verksamheter inom kommunen (målgruppen med aktivitetsersättning) Fler och fler ärenden med försörjningsstöd, komplex problematik, utan anställning och utan SGI Ca % tillhör målgruppen (sjukskrivna) Ca 80-90% tillhör målgruppen (aktivitetsersättning)

10 Resultat Gemensamma nämnare Målgrupp Arbetsförmedling Varit utanför arbetsmarknaden länge Komplex problematik Sjukskrivna med rehab insatser som inte kan gå tillbaka till sin anställning Frågeställning gällande förutsättningar att klara arbete Svårt med lämplig insats Ofta kontakt med socialtjänsten och vården Resurskrävande 50-80% tillhör målgruppen

11 Resultat Gemensamma nämnare Samverkansparter Kommun Samverkar mest och enklast med AF (försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheter AME) Samverkar minst med vården och Försäkringskassansvårt, saknas strukturer Önskar mer samverkan med vård och Försäkringskassa Finns med under hela rehabiliteringsprocessen, yttersta ansvaret och kan ej prioritera Socialpsykiatri, öppenvård och LSS samverkar mest med vården ffa psykiatri

12 Resultat Gemensamma nämnare Samverkansparter Vården Samverkar mest med FK, strukturerat och enkelt Primärvård samverkar minst med kommuner Psykiatri samverkar mer med kommunen Samverkar mer och mer med Arbetsförmedlingen Är med i rehab processen då det finns en vårdsökande patient Är med i rehab processen då annan myndighet efterfrågar medicinska bedömningar/intyg

13 Resultat Gemensamma nämnare Samverkansparter Försäkringskassan Handläggare för sjukförsäkringen Samverkar mest med vården, strukturerat och enkelt (Gemensam Kartläggning och avstämningsmöten) Samverkar mycket med Arbetsförmedlingen, strukturerat och enkelt (Gemensam Kartläggning och avstämningsmöte) Samverkar minst med kommunen, svårt då det saknas strukturer Vill samverka mer, svårt pga tids brist och prioriteringar Samverkar då det finns en sjukskrivning och samordningsansvar Handläggare för aktivitetsersättning Samverkar mest med kommunen och vården- svårt, saknas strukturer Samverkar mycket med Arbetsförmedlingen-vissa strukturer Vill samverka mer, svårt pga tids brist och prioriteringar Samverkar i samband med ansökan om eller pågående aktivitetsersättning

14 Resultat Gemensamma nämnare Samverkansparter Arbetsförmedlingen Samverkar mest och enklast med Försäkringskassan och kommunen, finns strukturer Minst samverkan och svårast att samverka med vårdensaknas strukturer, ökat behov av samverkan Är med i rehab processen då personen har arbetsförmåga eller då arbetsförmågan ska klargöras

15 Resultat Gemensamma nämnare Kontaktvägar In till Kommunen Svårt med kontaktvägar in till kommunen Finns många verksamheter inom kommunen att samverka med (försörjningsstöd, arbetsmarknadsenhet, socialpsykiatri, Supported Employment, LSS, Boendestöd, öppenvård) In till Vården Enkel kontaktväg via rehab samordnare Enklast för FK, svårare för AF och kommunen In till FK Enkel kontaktväg via kontaktpersoner och samverkansansvarig Enklast för vården vid sjukskrivning av anställd med SGI Svårare för kommun och AF då personen inte har en anställning och är utan SGI In till AF Enkelt för FK via handläggare på AF Svårare för kommunerna-oklarheter kring kontaktperson Svårast för vården- saknar kontaktperson Generellt I de kommunområde där det finns fungerande formella samverkansforum beskrivs enklare och mer effektiva kontaktvägar mellan de fyra myndigheterna

16 Resultat Gemensamma nämnare Förväntningar Man har förväntningar på andra myndigheter som ej levs upp till Upplevelse av att andra myndigheter har förväntningar på egen verksamhet som man ej lever upp till Upplevelse av outnyttjad kompetens, för låga förväntningar Brist på kunskap om varandras verksamheter, kompetens, verktygslådor, ansvarsområden och regelverk

17 Gemensamma utvecklingsområden på Höglandet Arenor för formella samverkansmöten (Samverk, SIP, Gemensam Kartläggning, Avstämningsmöten) Arenor för utveckling av samverkan på chefsnivå (tex LSG, styrgrupp Samverk) Förenkla kontaktvägar mellan myndigheterna Samverkan som bygger på funktion istället för person Öka kunskapen om varandras verksamheter, kompetens, ansvarsområden och regelverk Kommunområdesvis kartlägga möjliga insatser för målgruppen hos de fyra parterna

18 Gemensamma utvecklingsområden på Höglandet Introduktion för ny personal om extern samverkan Utveckla metoder inom försörjningsstöd Utveckla metoder inom arbetsmarknadsenheter Utveckla mötesform vid avslut/överlämning av vissa ärendedelge relevant information, dra nytta av det som redan gjorts Ökad samverkan mellan kommun, vården, AF och FK vid sjukskrivning av person med försörjningsstöd/aktivitetsstöd utan SGI samt vid ansökan av sjuk- aktivitetsersättning Utveckla samverkan för elever med rehabiliteringsbehov inför avslut på gymnasiet Vad händer för individen efter lyckad samverkan och rehabilitering? Arbetsförmåga? Anställningsbar? Arbetsgivare?

19 Önskat läge Verksamhetsnivå (medarbetare och chefer) Integrerad samverkan (varaktiga, fungerande och individanpassade samverkansstrukturer) Gemensamt synsätt gällande samverkan. Vad kan vår verksamhet göra för individen, hur löser vi detta gemensamt? Enkla kontaktvägar, snabbt få tag på rätt person Kunskap om varandras verksamheter, komptetens, ansvarsområde och regelverk Erbjuda rätt insats, i rätt tid, till rätt person, av rätt aktör och till rätt kostnad Individnivå (målgruppen) Erbjudas rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad Varaktig lösning gällande arbete/sysselsättning och självförsörjning för individen- hamna rätt och slippa gå runt i systemen Individen ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar arbeta 100% av sin egen förmåga

20 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningens betänkande sou 2000:114) TACK FÖR MIG!

21 Öppna Jämförelser 2015 Kommunstor lek (1-5) Socioek. sorteringsnyck el (1= låg risk och 8 = hög risk) Långvarigt ekonomiskt bistånd Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Biståndsmotta gare i befolkningen Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr Arbetslösa Arbetslösa utan ersättning Försörjningshi nder på grund av arbetslöshet Försörjningshi nder på grund av ohälsa Försörjningshi nder på grund av sociala skäl Nässjö ,8 22,6 7,6 14,4 5,6 13, ,6 4,2 36,6 10,8 6,8 Vetlanda ,9 16,4 4,0 7,5 2,4 7, ,3 3,4 49,1 11,1 14,6 Eksjö ,9 17,0 4,8 8,2 1,3 10, ,8 3,5 37,7 10,6 5,4 Tranås ,6 18,8 7,2 12,2 2,8 14, ,6 4,0 47,2 13,7 13,8 Sävsjö ,2 15,8 8,0 15,7 4,7 10, ,9 4,2 67,0 7,7 3,0 Aneby ,9 16,5 5,1 8,7 2,9 9, ,4 3,5 62,3 14,4 5,6 Jönköping ,0 21,9 4,7 6,7 2,3 7, ,3 3,9 40,5 17,3 6,8 Jkpg län 30,1 19,6 4,9 8,3 2,6 8, ,6 3,6 45,0 13,3 7,8 Riket 36,4 23,8 4,4 7,3 2,7 7, ,6 3,9 48,5 14,3 10,8

22 Försörjningsmått belopp/invånare ( ) Kommun Inv.antal Sjuk penning Sjuk-akt.ers. Akt.stöd A-kassa Etableringen Ekonom.bist Totalt Aneby Eksjö Nässjö Sävsjö Tranås Vetlanda Jönköping

23 Framgångsfaktorer i kommunområde Sävsjö Formella samverkansforum Samverk Sävsjö Skriftlig lokal överenskommelse för Samverk Sävsjö gällande ansvar och rutiner Styrgrupp för utveckling av Samverk Sävsjö Har funnits sedan 2012 och fungerar bra Samordnad Individuell Plan(SIP) Lagstadgad samverkan sedan -10 i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL ) och Socialtjänstlagen (SoL). Vården och kommunen ska tillsammans upprätta en samordnad individuell plan (SIP) då det finns behov av samordning av insatser Gemensam Kartläggning (GK) och Avstämningsmöten Samverkan mellan FK, AF och vården. Kommunen kan kallas Supported Employment (S.E) Samverkan mellan FK, AF, kommunen och vården (psykiatri) för ungdomar upp till 29 år som har/riskerar att få aktivitetsersättning AF/försörjningsstöd, AF/Arbetsmarknadsenheten (Jobbhuset), AF/ särgymnasiet Kontinuerliga formella mötesforum Lokal Samverkans Grupp (LSG) Formellt forum för gemensam planering och beslut gällande samverkan på chefsnivå

24 Fler framgångsfaktorer i kommunområde Sävsjö Chefer som ger förutsättningar för medarbetare att kunna samverka Lokal överenskommelse om samverkan mellan kommunen/regionen(psykiatri) Lokal överenskommelse mellan socialtjänst/skola/af; Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) samt Delegation Unga till Arbete (DUA) Formell kontaktväg till vården via rehab samordnare Vården och socialtjänst i samma lokal, enkel/informell kontaktväg Informella samverkansforum som nätverksträff och trepartsmöte mellan försörjningsstöd, Arbetsmarknadsenheten(Jobbhuset), AF samt vården. Enkla och effektiva kontaktvägar mellan AF och Jobbhuset Bra intern samverkan mellan försörjningsstöd och AME Jobbhuset med arbetsprövningsplatser, handledare, jobbcoach och arbetsterapeut