Ansökan om medel från Finsam Lund

Transkript

1 Ansökan om medel från Finsam Lund Projektnamn: KAOSAM - Kartläggning av (arbetsförmåga och ohälsa i) samverkan. Projektägare: Socialförvaltningen, Lunds kommun Samverkansparter: Region Skåne, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen. Bakgrund I en del individärenden där målet är att förbättra hälsan, öka den sociala och ekonomiska tryggheten räcker inte den enskilde socialsekreteraren/handläggaren eller vårdgivaren till för att hjälpa individen. För att säkerställa att individens behov av hälsofrämjande och sociala stödinsatser verkligen blir tillgodosedda behövs insatser från flera olika parter, så som sjukvården, kommun, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, var och en med uppdrag utifrån gällande regelverk; Socialförvaltningen ska bedöma rätten till försörjningsstöd samt stå för de sociala stödinsatserna, Arbetsförmedlingen står för de arbetslivsinriktade insatserna och ska matcha individerna mot arbete, sjukvården ska stå för medicinsk utredning, behandling och rehabilitering och Försäkringskassan ska pröva rätten till ersättningar utifrån medicinsk problematik samt utreda behovet av samordnad rehabilitering. Detta gäller även dem som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst utan istället har Socialförvaltningen som huvudman för sin försörjning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har genom det förstärkta samarbetet ansvar för individer som är i behov av arbetslivsinriktade insatser. Att samverkan är en framgångsfaktor när detta väl fungerar bekräftas av de flesta, vad gäller humanistiska och ekonomiska värden för både individ, myndigheter och sjukvårdsenheter. I samtal med socialsekreterare och sjukvårdspersonal framhålls dock att det finns brister i hanteringen i flera av de individärenden som de ansvarar för vilket innebär att många individer hamnar i fel åtgärd och går miste om rehabiliteringsinsatser och/eller rätt ersättningar från de olika stödsystemen. Det innebär också att vägen till självförsörjning blir längre. Ofta handlar det om kunskapsbrist hos dem som handlägger ärendena t.ex kring varandras uppdrag, ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, orealistiska förväntningar hos både individ och myndigheter samt otydlighet kring en hel del begrepp. I många fall saknas också rutiner för handläggning och samverkan mellan parterna. Ett viktigt verktyg för att möjliggöra samverkan och säkra samordning och kvalitet i stödinsatser för individer som har eller anses komma att ha behov av insatser både från socialtjänst och från hälso- och sjukvård, är den samordnade individuella planen (SIP). Användandet av SIP anges i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen (SoL) och i 3 f Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) och är sedan januari 2010 en lagstadgad skyldighet för båda huvudmännen, landstinget och kommunen. En SIP ska innehålla vilka insatser som behövs, vem som har ansvaret för resp. insats, åtgärder som vidtas av någon annan än

2 landstinget eller kommunen samt vilken huvudman som har det övergripande ansvaret för planen. Trots att det idag finns en ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande individer med psykisk funktionsnedsättning är det fortfarande relativt få individer som erbjuds SIP. Likaså när det gäller individer med fysisk ohälsa. Som stöd för att använda SIP i större omfattning finns SKL, Sveriges kommuner och Landsting rapport om Evidensbaserad praktik inom Socialtjänsten om utvecklingsbehov inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Där har man lyft fram att SIP är en bra metod men att den används i för liten omfattning samt att denna skulle vara ett bra arbetsverktyg i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Problembeskrivning I en Finsamförstudie under perioden har socialsekreterarna inom Arbete & Försörjning, Socialförvaltningen i Lund kartlagt över 400 avidentifierade ärenden med oklar arbetsförmåga som uppbär helt eller kompletterande försörjningsstöd funnit att 348 av dessa individer hade en konstaterad eller diffus arbetsoförmåga p.g.a ohälsa och sjukdom. Karaktäristiskt för ärendena/individerna, ca 1/3 av alla ärenden som handläggs på Arbete & Försörjningsenheten inom Socialförvaltningen var, förutom behovet av försörjningsstöd, att många hade en komplex biopsykosocial problematik med behov av insatser från olika håll samt att många var eller har varit aktuella hos flera myndigheter och sjukvårdsenheter under lång tid, ibland mer än 5 år. Utifrån gjord kartläggning finns det, hos Socialförvaltningen och dess handläggare, antaganden om att det inom den identifierade gruppen av 348 individer, samt i nytillkomna ärenden som blivit aktuella för försörjningsstöd därefter, finns åtskilliga ärenden där det råder oklarheter kring vilka insatser som ges/ är planerade från respektive myndighet och vårdinstans, motsägelsefulla bedömningar kring individens arbetsförmåga och bristande planering kring hur socialtjänst och hälso-och sjukvården samt även Arbetsförmedling och Försäkringskassa skall samverka och bidra för att möjliggöra för den enskilda individen att närma sig arbete och självförsörjning. En av anledningarna kan vara att det saknas bra samverkansmetoder. Inom enheten för försörjningsstöd förekommer SIP i väldigt liten omfattning eftersom man har dålig kunskap om hur denna metod kan användas. Syfte Syftet med projektet är att pröva en metod och samverkansprocess, genom systematiskt användande av SIP, för identifiering och hantering av individer med oklar arbetsförmåga p.g.a ohälsa och sjukdom, som är aktuella hos socialförvaltningen och sjukvården samt även i vissa fall hos Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen och som är beroende av helt eller kompletterande försörjningsstöd. Mål Målet med projektet är att fler individer med oklar arbetsförmåga på grund av ohälsa och sjukdom ska erbjudas rätt stöd, behandling och utredning från rätt instans för att

3 komma närmare arbetsmarknaden och öka sina möjligheter att bli självförsörjande och/eller få rätt ersättning från rätt myndighet. Genom användande av SIP (Samordnad individuell plan) alt. SVPL (samordnad vårdplanering) som verktyg i samverkan är ytterligare ett mål att lära mer om hur sjukvårdsenheter och myndigheter identifierar, arbetar och driver ärenden som har behov av insatser från flera aktörer s.k. samverkansärenden. Genom att använda SIP i reell miljö i samspel med individen finns förhoppning om lärande och kunskapsutveckling, både på organisations-och teamnivå, om regelverk, parternas uppdrag samt om vilket stöd, behandling och ersättning som finns att erbjuda individen för att han/hon ska kunna komma närmare arbetsmarknaden och öka sina möjligheter att bli självförsörjande. Förhoppning finns även att lärandet och kunskapsutvecklingen som genereras inom projektets ram kan leda till varaktiga förändringar av attityder, strukturer och processer som kan underlätta samverkan. Beskrivning av projektet och dess organisation Projektet kommer att drivas från Socialförvaltningen i samarbete med vårdcentralen Norra Fäladen, vårdcentralen Måsen samt med specialistpsykiatrin. Även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är knutna till projektet. Projektet innebär att pröva en metod som går ut på att använda sig av SIP (Samordnad individuell plan) alt. SVPL (samordnad vårdplanering) som verktyg. Projektplan Fördjupad genomgång av potentiella ärenden som ingått i förstudien KAOS samt av ärenden som tillkommit därefter vilka utgörs av individer med oklar arbetsförmåga p.g.a ohälsa och sjukdom som är aktuella på Socialförvaltningen och har helt eller kompletterande försörjningsstöd samt har kontakt med Vårdcentralen Norra Fäladen, vårdcentralen Måsen och/eller specialistpsykiatrin i Lund. En del av individerna är sjukskrivna med läkarintyg medan andra saknar läkarintyg. Den fördjupade genomgången är till för att identifiera de ärenden som kan bli aktuella för SIP i projektet, vilka är de ärenden där det inte finns en tydlig plan mot arbete, där det finns motsägelsefulla bedömningar kring arbetsförmågan, medicinska tveksamheter, otydligheter kring insatser och behov av samordning av arbetslivsinriktad, medicinsk eller social karaktär och/eller där det inte sker någon progression i ärendet. Detta innebär genomgång av aktuell planering, personakt, läkarintyg, sjuk-och myndighetskontakter som finns tillgängliga på Socialförvaltningen. Den fördjupade kartläggningen görs av projektledare tillsammans med socialsekreterare. Enl. överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet kan initiativ till SIP komma från alla, även från den enskilde själv eller närstående, när det uppmärksammas att en persons vård och omsorgsinsatser sviktar eller att ärende kan samordnas till det bättre. I projektet KAOSAM ska SIP initieras av Socialförvaltningen i de ärenden som identifieras via kartläggning. En SIP

4 föregås av ett samtycke från den enskilde. Socialförvaltningen tar ställning till om det finns tillräckligt med utredning i ärendet innan SIP. Även vårdgivaren gör ett ställningstagande till om, och genomförande av medicinsk bedömning på vårdcentralen ska göras innan SIP. Om det finns skäl ska även Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen eller annan kallas och medverka på SIP. Detta gäller även i ärenden som inte är aktualiserade på FK eller AF. Ett skäl till att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan kallas till en SIP kan vara om det bedöms aktuellt med t.ex. arbetslivsinriktade insatser eller arbetsförberedande insatser. Alla aktualiseringar om SIP-ärenden inom projektet görs via projektledare på Socialförvaltningen. Rehabkoordinator eller annan på vårdenheten tar emot aktualiseringen, bereder ärendet och kontaktar dem som berörs på vårdcentral/vårdenhet som bedöms behöva medverka vid ett möte. När det gäller samordningen kring individen är denna betydelsefull för att den medicinska, sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska länka i varandra eller löpa parallellt. Enl. SKL:s överenskommelse för om den s.k. sjukskrivningsmiljarden, vill man fortsätta utveckla rehabkoordinatorrollen för att stödja patienter i sjukskrivnings-och rehabiliteringsprocessen. Det är sagt att funktionen ska ha både en extern och intern roll i samverkan. Dock varierar det hur vårdenheter använder sig av koordinatorn. Inom projektet finns en möjlighet att stärka rehabkoordinatorns roll att stödja samverkan mellan parterna. Genomförandet av SIP ska följa tidigare fastställda lokala överenskommelser så långt som möjligt både vad gäller genomförande och uppföljning. Under mötet definieras målsättningar och därtill kopplade aktiviteter samt tid för uppföljning. För att samordningen ska fungera ska huvudansvarig för planen utses. Ytterligare rutiner kring samordning, förberedelse, genomförande och uppföljning av SIP utarbetas under projekttiden vid behov. Tidplan de närmaste 3 månaderna: - Referensgrupp tillsätts med minst en (1)representant från de fyra samverkansparterna. - Presentation av projekt på berörda enheter på Socialförvaltningen samt på berörda vårdcentraler och vårdenheter. - Projektledare ansvarar för fördjupad genomgång av potentiella ärenden som ingått i förstudien KAOS för att identifiera klienter som kan bli aktuella för SIP samt kartläggning av övriga försörjningsärende inom samma målgrupp enligt samma urvalsmetod som i KAOS och som blivit aktuella för försörjningsstöd därefter, i samråd med ordinarie socialsekreterare. - Fortsatt arbete med interna rutiner och riktlinjer gällande målgruppen på Socialförvaltningen av projektledare. - Utvärderingsmetoder ska kartläggas och utvärderare ska kontaktas.

5 Löpande under projekttiden: - SIP, processobservationer - Utbildningsinsatser - Förtydligande av begrepp och definitioner som har en liknande betydelse ska ses över. - Utvärdering och rapportskrivning Referensgruppen träffas på regelbundna möten, följer det operativa arbetet med SIP, förbereder utbildningsinsatser samt frågeställningar och rapporter inför styrgrupp Styrgruppen, bestående av beslutsfattare från alla fyra parter, följer upp projektet Styrgrupp: Ann-Charlotte Johansson, Socialförvaltningen Ulla Blomé/Björn Hassgård Region Skåne (primärvård) Marie-Louise Björnberg,Region Skåne (allmänpsykiatrin) Jenny Kellander, Arbetsförmedlingen Ulrika Thell Mijdema, Försäkringskassan Bengt Selander, Finsam Lund Förväntat resultat Kunskap om vilka hinder för samverkan som uppkommit längs vägen. Kunskapsutveckling och ökad förståelse för varandras uppdrag för bättre samverkan. Kunskap om samverkansformen är lämplig i större kontext. Förvaltning av projektets resultat Prövning av samverkansprojektet i större kontext om utfallet är tillfredställande. Varaktiga förändringar och implementering. Finansiering och andra resurser Projektledare 100%, kr/år Region Skåne, psykiatri 20 %, kr/år Region Skåne, primärvård 10 %, kr/år för SIP-ersättningar/år Försäkringskassan 10%, kr/år Arbetsförmedlingen 10%, kr/år Seminarier, resor, informationsmateriel kr Summa: kr/år Tidsplan 24 mån.

6 Uppföljning / Utvärdering Projektet är tänkt att utvärderas kvalitativt genom observationer och intervjuer med medarbetare och chefer enskilt och/eller i fokusgrupper. På individnivå kommer ärenden som blir aktuella för SIP att följas upp under processen. Utvärderingsmetod utarbetas under projekttiden tillsammans med referensgrupp och extern utvärderare. Projektledare Elisabeth Ravn, Socialförvaltningen Projektansökan utarbetat i samarbete med: Cecilia Areberg, Region Skåne Björn Hassgård, Region Skåne Marie-Louise Lindblad/Lena Jeppsson, Arbetsförmedlingen Ulrika Thell Mijdema, Försäkringskassan Anna-Lena Dahlin, Socialförvaltningen