Information nollplacerade På rätt väg

Transkript

1 Information nollplacerade På rätt väg

2 Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Bakgrund - SAMS - I skuggan av välfärden - Gör rätt från dag ett - Socialförsäkringsbalken - Kartläggning - Överenskommelse

3 Utvecklingsverksamheten kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst Syfte - Individnivå - Enhetliga riktlinjer och förhållningssätt - Tydliga kanaler och god samverkan - Kompetensutbyte

4 Vad såg vi för problem? Problem som identifierades; Samordningsuppdraget på individnivå måste bygga på frivillighet från klienten. När Försäkringskassan inte står för ersättningen har myndigheten inte heller möjlighet att ställa krav på att klienten ska medverka i sin rehabilitering. Socialtjänsten saknar ofta mandat och kunskap att kräva medicinskt underlag från läkarna samt kompetens att bedöma arbetsförmågan utifrån det medicinska underlaget. Detta leder till att personer utan SGI inte får sin arbetsförmåga bedömd på samma grunder som personer som uppbär sjukpenning och därmed riskerar att gå miste om de insatser de har rätt till samt riskerar att passiviseras. En del av de läkarintyg för sjukskrivning som uppvisas på enheterna för ekonomiskt bistånd, och som inte skickas från vården till FK, har en sämre kvalitet än de som skickas till FK

5 Flödesschema/Frågeformulär Processbeskrivning för att förtydliga arbetsmetoden. Blankett/Underlag från socialtjänsten till läkare vid svårigheter att delta i aktivitet

6 Socialtjänstens uppdrag Det ingår i socialsekreterarnas grunduppdrag, att stödja förstärka och komplettera människors egna resurser. Biståndet ska stärka den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Insatserna ska alltid utgå från den enskildes behov och livssituation och utformas så att den enskilde så snart som möjligt kan klara sin egen försörjning (prop. 1996/97 För att arbeta enligt den modell som tagits fram i Halland krävs: Att socialsekreteraren på ekonomiskt bistånd regelbundet träffar klienterna på personliga möten. Att det finns tydliga handlings/arbetsplaner för klienterna Att socialsekreterarna har förutsättningar att samarbeta med Försäkringskassan och vården

7 Trepart/flerpartsmöte Trepartsmöte beskrivs i avgiftshandboken, se nedan. Den säger att vi inte kan ta ut någon patientavgift av patient och inte heller debiterar arbetsgivare m.fl. Punkt 225 i Gula Taxan där arbetsgivaren begär ett intyg är inte att likställa med detta, och inte heller avstämningsmöte med FK då det är på initiativ av FK och då har vi rätt att fakturera dem. Rehabiliteringssamtal/trepartsmöte/flerpartsmöte Rehabiliteringssamtal/trepartsmöte/flerpartsmöte likställs med samordnad vårdplanering i både innehåll och tid. Den samordnade vårdplaneringen kan exempelvis vara läkare/patient/arbetsgivare eller läkare/patient/arbetslivsförvaltning el dyl. Ingen patientavgift tas ut av patienten och vårdgivaren kan inte heller debitera arbetsgivare eller arbetslivsförvaltning, Ls

8 Försäkringskassans samordningsuppdrag på individnivå En individ kan ha rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser från Försäkringskassan om följande krav är uppfyllda: Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6 och 5 kap 9 SFB) Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom (dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld, 29 kap 2 SFB) Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2 SFB). Det som avgör om en individ har rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser är om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och om det finns behov av samordning av rehabiliteringsinsatser eller inte. Det spelar ingen roll om individen får ersättning från sjukförsäkringen eller inte.

9 Lokal organisation och resursåtgång vid uppstart Lokal styrgrupp. Uppföljning och utveckling av metoden. På kommunal nivå föreslås att det vid uppstart inrättas en 25% tjänst i 6-12 månader. Socialsekreteraren ansvarar för kartläggning av klienter aktuella för ekonomiskt bistånd. Försäkringskassan ansvarar för Försäkringsmedicinska utbildning och workshops till socialsekreterarna. Utbildningen planeras gemensamt av Försäkringskassan och kommun.

10 Framgångsfaktorer Kommunerna är motorn i metoden. Att vara motorn ligger redan inom uppdraget som kommunerna har; självförsörjning och försörjning. Att arbetssättet innan utvecklingsverksamheten startade, innebar att klienten i de allra flesta fall redan hade en etablerad kontakt med sin socialsekreterare på ekonomiskt bistånd. Försäkringsmedicinsk kompetens hos socialsekreterarna. Socialsekreterarna har idag ett förändrat arbetssätt/förhållningssätt att arbeta med individen. Socialsekreterarna har också fått utbildning i motiverande samtal. Alla handläggare/socialsekreterare arbetar med målgruppen ingen subgrupp. Förtroendeskapande samarbete. Försäkringskassan arbetar fortlöpande med att förbättra kvaliteten på läkarintygen/kvaliteten i sjukskrivningsprocessen i dialog med hälso sjukvården. Vi höll i gemensam kunskapsöverföring gällande målgruppen och erbjöd effektiva samverkansstrukturer som sedan kommunen utvecklar vidare med hälso-sjukvården. Att en införandeplan togs fram som innehöll delmoment för att successivt föra in samarbetet i det ordinarie arbetet. Verksamhetsutvecklare/samverkansansvarig i kommun/fk höll ihop implementeringsarbetet

11 Vad har vi uppnått? Vi har arbetat fram en metod för att skapa enhetliga riktlinjer och ett enhetligt förhållningssätt på strukturell nivå såväl som på individnivå när det gäller samverkan kring personer utan sjukpenninggrundande inkomst som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Metoden har skapat förutsättningar för individerna att få sitt rehabiliteringsbehov utrett och att få en samordning av aktiviteter så att individen får möjlighet att komma närmare eller återgå till arbetsmarknaden, alternativt få den ersättning personen är berättigad till. Har även resulterat i att målgruppen har synliggjorts på ett nytt sätt både inom Arbetsförmedlingen och inom Region Halland. Metoden och arbetet har hela tiden utgått från individernas behov, deras rätt till ett bra bemötande, tydlig information, en rättssäker handläggning och en sammanhållen planering. Under metodarbetet vi även skapat förutsättningar för en effektiv samverkan på strukturell nivå mellan berörda aktörer inom rehabiliteringsområdet så att arbetet på individnivå nu fungerar smidigt och enhetligt. Vi har implementerat metoden i alla våra sex kommuner i Halland.

12 Tack för oss! Ni som önskar ta del av vår slutrapport/metod kan maila till eller Ni kan också hämta information på SKLs hemsida Information nollplacerade