En rapport utarbetad av samordningsförbund i Västra Götaland Göteborg

Transkript

1 Insatser och resultat för unga vuxna som är aktuella i verksamheter finansierade av samordningsförbund En rapport utarbetad av samordningsförbund i Västra Götaland Göteborg

2 Förord Denna rapport visar på samordningsförbundens samlade insatser under 2013 som riktar sig till unga vuxna. I rapporten riktas särskild uppmärksamhet till de unga som erhållit aktivitetsersättning. Av rapporten framgår att samordningsförbunden finansierar omfattande verksamhet för gruppen unga vuxna och att insatserna är spridda över de flesta samordningsförbund i landet. Genom arbetet med rapporten har tydliga indikatorer framkommit på att unga vuxna kommer in på arbetsmarknaden eller tar steg i denna riktning genom insatser som sker i samverkan. Rapporten är sammanställd av Ola Andersson, Charlotte Axelsson, Pernilla Hofmann, Helena Johansson och Magnus Simonsson som alla arbetar inom samordningsförbund i Västra Götaland. 2

3 Innehåll Förord Inledning Metod Unga vuxna... 5 Målgruppsbeskrivning... 6 Resultat Gruppen unga vuxna med aktivitetsersättning Statistik för unga vuxna med aktivitetsersättning Exempel på insatser för unga vuxna Ayande DISA Slutord

4 1. Inledning Samordningsförbund har funnits i snart 10 år i Sverige och under den här tiden utvecklat olika former av samverkan och insatser till grupper av individer som är i behov av stöd från flera myndigheter. Dessa grupper kan visserligen klassificeras med olika variabler men har ofta en mångfacetterad problematik vilket gör att insatserna oftast är individanpassade. Dock har gruppen unga vuxna ofta varit väl representerad i de insatser som samordningsförbunden varit med och utvecklat. I regeringens utredning Unga som varken arbetar eller studerar SOU 2013: 74 betonas vikten av arbete som en del i ungdomars socialisering, För ungdomar, och befolkningen i övrigt i arbetsför ålder, utgör ett arbete den i särklass viktigaste arenan för samhälleligt deltagande och är således av stor betydelse för såväl ungdomars som övriga individers utveckling och välfärd. Ett arbete är först och främst den för individen viktigaste inkomstkällan. Ett arbete ger också en social förankring, strukturerar vardagen, skapar delaktighet och ger sociala relationer. Deltagande på arbetsmarknaden är också en förutsättning för att kvalificera sig till en stor del av de skydd som socialförsäkringarna ger. Vidare lyfter utredningen behovet av kunskap om vilka insatser som ger resultat, Behovet av att utveckla en sammanhållen och kunskapsbaserad verksamhet för unga som har behov av insatser i övergången mellan skola och arbetsliv är uppenbar. Det finns ett behov av att resultat följs upp och att ny kunskap skapas för att på ett ändamålsenligt sätt åstadkomma en mer kunskapsbaserad verksamhet på området. Det handlar således både om att kunna välja rätt insats i varje enskilt fall och om att skapa ett sammanhållet system som kan främja en sådan utveckling. I utredningen visas också vilka risker som finns när samarbete och koordinering av insatser saknas, Sammantaget kan konstateras att floran av insatser och inblandade aktörer ökar risken för dubbelarbete och försvårar uppföljningen och styrningen. Bestämda tidsgränser och bristande samarbete mellan kommun, Arbetsförmedling och andra anordnare kan bidra till att den unge får ett fragmentiserat stöd, vilket försvårar snarare än underlättar ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. I den här rapporten vill vi, några samordningsförbund i Västra Götaland, visa på hur samordningsförbund kan arbeta med unga vuxna samt vilka resultat som kan utläsas av det gemensamma uppföljningssystemet SUS (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Det är vår förhoppning att denna rapport skall bidra till att visa på den möjlighet som samordningsförbund utgör när det gäller att samverka kring unga vuxna. Dessutom vill vi bidra till att identifiera 4

5 insatser som kan vara relevanta för målgruppen och på så sätt försöka öka kunskapen om vilka insatser som ger resultat. Denna rapport skall ses som ett första initiativ till att analysera insatser utifrån systemet SUS och där det är vår förhoppning att detta analysarbete kan utvecklas både kring denna målgrupp och andra. 2. Metod Statistiken i rapporten är uteslutande hämtade från SUS som är det nationella uppföljningssystem som alla samordningsförbund använder. I SUS registreras både strukturövergripande insatser och individinriktade insatser. De strukturövergripande insatserna handlar om att stödja och stärka samverkan mellan myndigheterna och att öka kunskapen om olika gruppers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är ofta kompetensutvecklingsinsatser, dialog och kommunikation, och vänder sig till medarbetare inom myndigheterna, chefer, styrelser mm. Individinriktade insatser är insatser som vänder sig till deltagare. Insatserna kan vara aktiverande, kartläggande, motiverande och/eller stödjande. Uppgifter som registreras i SUS om deltagaren är bland annat kön, ålder, utbildningsbakgrund, försörjning och sysselsättning. Frågor ställs vid start och vid avslut. För att få registrera personuppgifter i SUS krävs ett särskilt samtycke från deltagaren. Det är en frivillig registrering och de som ej samtycker kan registreras anonymt och registreras då enbart som antal män och kvinnor som varit aktuella under året. Deltagare med skyddad identitet registreras alltid anonymt. Det finns också möjlighet att i SUS registrera s.k. volyminsatser. Det görs då i form av antal i insats, dvs. pinnstatistik. Det kan röra sig om konsultativa insatser eller förebyggande insatser där det inte är relevant att tillfråga deltagaren om personuppgifter. Unga som deltagit i insatser finansierade av samordningsförbund som valt att registrera deltagare/deltagande med pinnstatistik finns således inte med i denna rapport. Därav är antalet unga som har deltagit i insatser finansierade av samordningsförbund uppskattningsvis betydligt fler än vad som redogörs för i den här rapporten. Statistiken i den här rapporten gäller för perioden till och omfattar samtliga samordningsförbund i landet. Reslutat är hämtat för unga vuxna i åldern år. 3. Unga vuxna Den generella målgruppen för insatser finansierade av samordningsförbund är individer i åldrarna år som är i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Under 2013 har 64 samordningsförbund finansierat sammanlagt 181 individinriktade insatser som uttalat har målgruppen Unga. En majoritet av dessa insatser har som huvudinriktning rehabilitering mot arbete/utbildning (62 %), förberedande insatser utgör 20 % och övriga insatser är kartläggning av individer och förebyggande insatser. Utöver de 5

6 insatser som har fokuserat på målgruppen Unga ingår unga vuxna i aktiviteter som riktar sig till deltagare i åldern år. Under perioden har unga vuxna i ålder år varit aktuella i insatser finansierade av samordningsförbund i landet. Av dessa var 48 % kvinnor och 52 % män. Motsvarande siffra för hela 2012 var drygt unga vuxna. Det har tillkommit nya deltagare under perioden och har avslutats. Det finns därutöver ett antal unga vuxna anonymt registrerade. Eftersom ålder inte registreras vid anonym registrering får uppgiften hämtas från hur många nya deltagare som är anonymt registrerade i insatser som har målgrupp unga, vilket hittills i år är (53 % kvinnor och 47 % män). Sammantaget utgör unga vuxna 54 % av samtliga deltagare som varit aktuella för insatser som samordningsförbunden finansierat under perioden. Målgruppsbeskrivning Nedan följer en beskrivning av de unga vuxna som registrerats med personuppgifter i SUS. Kön och ålder Könsfördelningen är 48 % kvinnor och 52 % män (jämför med fördelningen i åldersgruppen år som är 60 % kvinnor och 40 % män). Åldersfördelning framgår av diagrammet nedan. Könskillnaderna är små inom respektive åldersgrupp år 31% år 6% år 63% Diagram 1: Åldersfördelning Åldersuppdelningen är skapad utifrån tre ålderskategorier år är en mindre andel och det är främst avhoppare från gymnasiet. Dock motsvarar 6 % ca 600 unga vuxna. De flesta samordningsförbund riktar sina insatser till personer som uppnått myndighetsåldern. Gruppen år inbegriper huvuddelen av de unga vuxna som deltar i en av samordningsförbunden finansierad insats. Denna åldersindelning följer exempelvis Arbetsförmedlingens och kommunernas indelning avseende benämningen unga vuxna. Det översta åldersintervallet följer Försäkringskassans rätt till aktivitetsersättning som kan erhållas t.o.m. 29 år. 6

7 Utbildningsbakgrund I SUS registreras vilken utbildningsnivå deltagaren har vid start i insats. Det är deltagarens högsta genomförda utbildning som redovisas. Observera att saknas/okänd kan både vara att deltagaren inte har fullgjort grundskolan eller att det är okänt vilken utbildning deltagaren har. För de flesta innebär det dock att utbildning saknas. Det är inga skillnader mellan könen när det gäller utbildningsbakgrund. Högskola/ universitet 4% Annan eftergymnasial utb. 2% Saknas/ okänd 5% Grundskola 47% Gymnasium 42% Diagram 2: Utbildningsbakgrund Utbildningsnivån är generellt mycket låg hos målgruppen vid jämförelse med åldersgruppen i stort. Utsikterna att inkluderas på arbetsmarknaden utan gymnasiekompetens är mycket små och därav blir konsekvensen av utbildningsnivån för målgruppen mycket stor. Tid i offentlig försörjning Nedan redovisas hur länge deltagarna varit i behov av offentlig försörjning före insats. 1 Ej tillämpligt innebär att deltagaren inte har haft offentlig försörjning. I de flesta fall innebär inte detta att deltagaren kunnat försörja sig själv utan att hon/han varit försörjd av exempelvis anhörig. 1 Offentlig försörjning innebär att man inte kan försörja sig genom arbete utan får ersättning från a- kassan, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller från kommunen. 7

8 Upp till 6 år 15% Mer än 6 år 7% Ej tillämpligt 12% Upp till 3 år 26% Upp till 1 år 40% Diagram 3: Tid i offentlig försörjning Nästan en fjärdedel har haft offentlig försörjning i mer än tre år. Detta får betraktas som mycket lång tid för denna unga målgrupp. Som jämförelse kan man tänka att under samma tidsperiod kan man avsluta en universitetsutbildning. Kvinnorna har haft offentlig försörjning något längre tid än männen. Försörjning I diagrammet redovisas vilken myndighet som har försörjningsansvaret vid ingången av den samverkande insatsen. Observera att i SUS registreras samtliga försörjningskällor, vilket innebär att en deltagare kan ha flera. Alternativet Ingen offentlig försörjning kan både betyda att deltagaren har lön eller att han/hon saknar försörjning. Studiestöd/ studiemedel 4% Annan offentlig försörjning 2% Ingen offentlig försörjning 12% Försäkringskassan 21% Kommun 41% Arbetsförmedlingen 20% Diagram 4: Försörjning vid start Det är vissa skillnader mellan kvinnor och män när det gäller försörjning före insats. Kvinnor har i större utsträckning ersättning från Försäkringskassan, 25 % av kvinnorna jämfört med 17 % av männen. Männen återfinns i något större utsträckning hos Arbetsförmedlingen, 22 % av männen och 18 % av kvinnorna. 8

9 Resultat Under perioden har unga vuxna avslutat en insats som finansierats av samordningsförbund. De unga vuxna har i genomsnitt varit aktuella i insats drygt 7 månader, kvinnor något längre än män. Ett fåtal deltagare är aktuella i mer än 3 år mån 13% 19 mån - 7% 0-6 mån 51% 7-12 mån 29% Diagram 5: Tid i insats Spridningen i tid i insats speglar variationen av de unga vuxnas behov. Allt från igångsättande insatser till mer omfattande arbetslivsinriktad rehabilitering. Försörjningsförändring Diagrammet visar försörjningsförändring för de avslutade deltagarna under perioden. Observera att i SUS registreras samtliga försörjningskällor, vilket innebär att en deltagare kan ha flera. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Före Efter Uppgift saknas Ingen offentlig försörjning Studiestöd/studiemedel Annan offentlig försörjning Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Diagram 6: Försörjningsförändring Den offentliga försörjningen har minskat, störst är skillnaden för försörjningsstödet från kommunen. Det är något fler män som vid avslut når egen försörjning. 9

10 Status vid avslut Sammanlagt har 39 % av de unga vuxna som avslutats under året gått vidare till arbete eller studier (jämför med 21 % för de i åldersgruppen år). Övrigt (fortsatt rehab, avslut pga sjukdom, flyttat etc.) 37% Arbete 24% Studier 15% Aktivt arbetssökande 24% Diagram 7: Status vid avslut Det är inga procentuella skillnader mellan könen när det gäller hur många av kvinnorna respektive männen som gått vidare till arbete/studier men det skiljer i sysselsättningsgrad. Kvinnorna arbetar efter insats i medeltal 84 % och männen 92 %. Det är en hög sysselsättningsgrad med tanke att många av de unga vuxna före insats varit helt sysslolösa. Vid avslut är 24 % av de unga vuxna inskrivna som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Många är dessa unga var inte vid start redo att ta ett anvisat arbete. Vid avslut bedöms de som färdigrehabiliterade och aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen, redo att ta ett anvisat arbete. 37 % har vid avslut gått vidare till andra relevanta insatser alternativt flyttat, avslutats på grund av sjukdom eller uteblivit från insatsen. 4. Gruppen unga vuxna med aktivitetsersättning Ungefär personer har 2013 aktivitetsersättning i landet. Det är en kraftig ökning sedan aktivitetsersättning infördes Det är mot den bakgrunden Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fått uppdraget i regleringsbreven för 2011 att prioritera unga vuxna med aktivitetsersättning inom ramen för samordningsförbundens verksamheter. I flertalet av samordningsförbunden arbetar man med unga med aktivitetsersättning. Under perioden har sammanlagt unga vuxna med aktivitetsersättning varit aktuella i insatser finansierade av samordningsförbunden. Störst är gruppen med psykisk ohälsa som utgör ca tre fjärdedelar. Många behöver förberedande insatser innan de kan gå vidare till 10

11 arbete eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Gruppen med aktivitetsersättning kan i huvudsak delas in i fyra grupper; 1. Unga som har ersättning på grund av förlängd studietid Unga som har ersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 3. Unga som har ersättning men där man ej klart kan utesluta att de aldrig kan gå ut på arbetsmarknaden. 4. Unga som har ersättning där funktionsnedsättningen är så stor att man ej kan förvänta sig att de kan arbeta. De unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (2) är i huvudsak den grupp som ingår i samverkansinsatser. Gruppen där man ej klart kan utesluta att det finns en arbetsförmåga (3) återfinns också bland insatserna men i något lägre utsträckning. Vid lokala behovsanalyser av hur många med aktivitetsersättning som kan bedömas redo för samverkansinsatser där arbete/utbildning skulle kunna vara aktuellt inom 1 år, uppskattas andelen ligga mellan %. Utifrån antagandet att 15 % motsvarar detta ca personer. Detta skulle innebära att samordningsförbunden under 2013 har arbetet med ca 35 % av dessa. Det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete av stöd för unga med aktivitetsersättning, såväl inom myndigheter som vid samverkande insatser. Statistik för unga vuxna med aktivitetsersättning Av de unga vuxna med aktivitetsersättning är 56 % kvinnor och 44 % män, jämfört med hela gruppen unga där är 48 % kvinnor och 52 % män. Antalet unga vuxna som avslutats under året och som hade aktivitetsersättning vid start är 685. Det motsvarar 35 % av den totala gruppen med aktivitetsersättning, vilket är betydligt färre än för den totala gruppen unga vuxna. Utbildningsbakgrund för deltagare med aktivitetsersättning framgår av diagrammet nedan. Det är procentuellt fler i denna grupp som gått gymnasiet, inkluderat särgymnasiet, än gruppen unga i stort. Det är även här små skillnader mellan könen. 2 November 2011 uppgick andelen nybeslut för aktivitetsersättning till 57 % för gruppen som på grund av funktionsnedsättning har en förlängd studietid. Information från socialdepartementet

12 Högskola/ universitet 3% Annan eftergymnasial utb. 1% Saknas/ okänd 5% Grundskola 41% Gymnasium 50% Diagram 8: Utbildningsbakgrund, unga med aktivitetsersättning I diagrammet nedan visas tid i offentlig försörjning för dem med aktivitetsersättning vid start. 3 Mer än 6 år 21% Ej tillämpligt 2% Upp till 1 år 16% Upp till 6 år 32% Upp till 3 år 29% Diagram 9: Tid i offentlig försörjning, unga med aktivitetsersättning I jämförelse med gruppen unga vuxna som helhet är andelen som haft offentlig försörjning i mer än ett år betydligt högre för gruppen med aktivitetsersättning. Drygt hälften har offentlig försörjning i mer än 3 år. I tabellen nedan framgår den samlade kostnaden för den tiden gruppen haft aktivitetsersättning. Härutöver finns kostnader för åtgärder, handläggning och andra ersättningar som inte finns redovisade i tabellen. Observera att antalet med aktivitetsersättning är lägre i tabellen än det totala antalet. Det beror på att de som är felregistrerade när det gäller tid i offentlig försörjning inte finns med i uträkningen. 3 Ej tillämpligt är felregistrerat eftersom deltagarna har aktivitetsersättning. 12

13 Tid i offentlig försörjning Antal månader Antal med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning/månad Beräknad kostnad Upp till 1 år Upp till 2 år Upp till 3 år Upp till 4 år Upp till 5 år Upp till 6 år Upp till 7 år Upp till 8 år Upp till 9 år år eller mer Totalt Tabell 1: Total kostnad för aktivitetsersättning För att räkna ut antalet månader som individerna haft offentlig försörjning (aktivitetsersättning) har en snittid räknats ut genom att minska med 6 månader dvs. för de som varit aktuella upp till 1 år har beräkningen utgått från 6 månader och för de som varit aktuella upp till 2 år har beräkningen varit 18 mån osv. Sammantaget ger detta månader. Garantibeloppet för aktivitetsersättning är drygt kr om året vilket också har varit det belopp som använts i tabellen. Den totala transfereringskostnaden i form av aktivitetsersättning blir för individer kr. Beräkningen ovan är en försiktig beräkning och det faktiska beloppet är sannolikt högre än vad som redovisas här. Resultat för unga vuxna med aktivitetsersättning Under perioden har 685 unga vuxna som hade aktivitetsersättning vid start avslutat en insats som finansierats av samordningsförbund, 57 % kvinnor och 43 % män. I gruppen unga vuxna som helhet har drygt hälften upp till sex månaders tid i aktivitet. I gruppen unga vuxna med aktivitetsersättning har knappa 40 % upp till sex månader i aktivitet. 19 mån - 10% 0-6 mån 39% mån 20% 7-12 mån 31% Diagram 10: Tid i insats, unga med aktivitetsersättning 13

14 Försörjningsförändring Efter insats har 30 % av de unga vuxna inte längre aktivitetsersättning. En del av dessa har gått till arbete eller studier men det finns också ett flertal som fått aktivitetsstöd och försörjningsstöd. Status vid avslut Av de 685 unga vuxna som avslutats under perioden har 21 % avslutats till arbete eller studier, inga skillnader mellan kvinnor och män. Det som skiljer är sysselsättningsgrad, männen arbetar efter insats i medeltal ca 83 % och kvinnorna arbetar 69 %. Övrigt (forsatt rehab, avslut pga sjukdom, flyttat etc.) 64% Arbete 11% Studier 10% Aktivt arbetssökande 15% Diagram 11: Status vid avslut, unga med aktivitetsersättning 15 % av de unga är aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen vid avslut i insats och kan ta ett anvisat arbete. Då många ur målgruppen har omfattande behov leder ofta aktiviteterna till att deltagarna avslutas till fortsatt rehabilitering. Denna grupp har fått ökade förutsättningar att på sikt nå egen försörjning. Övriga har avslutats på grund av sjukdom, flytt eller andra orsaker. 5. Exempel på insatser för unga vuxna Nedan följer två exempel på verksamheter finansierade av samordningsförbund som arbetar med unga vuxna mellan 18 och 29 år. Även om verksamheterna är olika till sin utformning finns likheter när det gäller fokus på att skapa sammanhang för individen, utgå från individens behov, hög specialisering samt tid att stödja deltagare. Till verksamheterna finns även styrgrupper med chefer och samordnare från ordinarie myndigheter vilket även medför strukturella förutsättningar. Ayande Ayande betyder framtid på persiska och är ett samordningsuppdrag mellan Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ayande 14

15 delfinansieras av Samordningsförbundet Göteborg Väster. Ayande erbjuder ett sammanhållet team för unga vuxna mellan år med psykisk ohälsa, psykiatriska diagnoser, lättare intellektuella funktionsnedsättningar och/eller social problematik och som uppbär aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller försörjningsstöd från kommunen. De ska bedömas kunna tillgodogöra sig Ayandes metodik samt med hjälp av denna kunna komma ut i arbete eller studier inom 2 år. På Ayande arbetar coacher, psykolog, kurator, arbetsterapeut samt samordnare. Syftet är att ge de unga vuxna stöd för att komma vidare i sin rehabilitering mot arbete/studier och att öka aktivitets- och arbetsförmågan. Ayandes arbetsmetod består av tre delar: jobbcoachning, samtalsstöd samt insatser för att få vardagen att fungera. På Ayande erbjuds samtliga deltagare kontakt med samtalsstödjare. Den psykiska hälsan är för flertalet deltagare ett stort och omfattande problem som hindrar dem att nå målet arbete eller studier, men framför allt gör det svårt att kunna behålla ett arbete eller kunna fortsätta studera. Ayande har utarbetat en metod som innebär att det alltid är två personal kring varje deltagare, oftast en samtalsstödjare i kombination med en coach. På Ayande arbetar man utifrån supported employment-metoden 4 vilket innebär att coachen är med hela vägen ut mot arbete för att försäkra sig om att det håller över tid. Stödet i Ayande är individuellt anpassat med en helhetssyn och ett sammanhållande ansvar för att de insatser som krävs kommer till stånd. Vid start i verksamheten gör man gemensamt upp en individuell handlingsplan för de aktiviteter som ska leda fram till det mål man tillsammans satt upp. Ayande har ungefär 100 deltagare per år. DISA DISA står för "Deltauppdrag för individuell samverkan kring aktivitetsersättning" och är ett samordningsuppdrag mellan personlig handläggare på Försäkringskassan och aktivitetscoach från kommunen. DISA finansieras av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). DISA erbjuder aktivitetscoachning till personer mellan år som uppbär aktivitetsersättning på grund av psykiatriska diagnoser. Syftet är att ge dessa personer stöd för att komma vidare i sin rehabilitering och att öka aktivitets- och arbetsförmågan. Det unika med arbetssättet i DISA är att man skapar ett sammanhang där samarbetet med olika aktörer blir tydligt för individen. Man knyter ihop de kontakter som redan finns med t.ex. psykiatrin och den personliga handläggaren från Försäkringskassan och bygger på med ytterligare stöd av aktivitetscoach så att det fortsatta arbetet sker i samverkan. 4 Supported Employment är en strukturerad metod i fem steg som riktar sig till vuxna personer med funktionshinder och syftar till att ge individen stöd och vägledning i att finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. 15

16 DISA arbetar utifrån ett supported employment-liknande arbetssätt vilket innebär att coachen och försäkringskassehandläggaren finns med under hela vägen ut mot arbete. Det finns ekonomisk förutsägbarhet under hela rehabiliteringstiden och det får ta den tid individen har behov av för att kunna ta sig vidare ut mot arbete. Stödet är alltid individuellt utformat och vid start i DISA görs en individuell plan för sysselsättning som passar deltagarens behov och önskemål. Vissa deltagare börjar med friskvårdande aktiviteter, andra med studier i mindre omfattning eller praktik på en arbetsplats, där målet är arbete. Deltagarna får stöd och uppföljning på sin arbetsplats så länge de är med i DISA. DISA har ungefär 40 deltagare per år. 6. Slutord Gruppen unga vuxna är prioriterad inom de allra flesta samordningsförbund. Totalt når de av samordningsförbunden finansierade insatserna drygt deltagare i åldern år. Av dessa har nästan aktivitetsersättning. Behovet av samverkan mellan myndigheter kring unga vuxna i allmänhet och unga med aktivitetsersättning i synnerhet är betydligt större än vad som sker för närvarande. Regeringens initiativ har bidragit till att stimulera utvecklingsarbete kring unga vuxna med aktivitetsersättning. Denna rapport visar på spridningen och omfattningen av insatser och hur många unga vuxna som har berörts. För att uttala sig om effekter av insatserna skulle det behövas systematiska utvärderingar som både skulle kunna vara av samhällsekonomisk och kvalitativ karaktär. Det skall emellertid noteras att alla med aktivitetsersättning inte är i behov av samverkande insatser och erfarenheten visar att det är angeläget att det görs behovsinventeringar. Insatserna varierar stort från tidiga åtgärder till insatser som möter deltagare med mer sammansatta behov och där flera myndigheter är involverade. Vid analysen av deltagarnas bakgrund döljer sig för många flera år av passiv ersättning från olika offentliga försörjningssystem. Vi kan konstatera att efter insats går många unga vuxna ut till egen försörjning eller tar steg som innebär ett närmande till arbetsmarknaden. En förändring från passiv utbetalning till aktiva insatser. Samverkan mellan myndigheter och deras chefer och samarbete mellan handläggarna och med deltagarna är framgångsfaktorerna. På så sätt skapas sammanhang för individen och handläggarna, en helhetssyn kan anläggas på deltagarens behov och insatserna kan koordineras för att uppnå högre effektivitet. Det ges tid för att stödja deltagare och medarbetarna har möjlighet att arbeta individuellt. Det är ofta detta som har saknats när unga vuxna har erhållit passiv ersättning. Att arbeta med unga vuxna är att arbeta med tidiga insatser. Men även inom gruppen unga vuxna finns många som har haft offentlig försörjning under alltför lång tid. Sammantaget visar beräkningen på kostnader för denna grupp på över 700 mkr. Kostnader som sannolikt hade varit lägre om insatserna hade kommit till stånd tidigare. Tidiga insatser är bra för individen, minskar kostnader för samhället och leder till minskad frustration bland de handläggare som känner att de kommer in alldeles för sent i processen. Denna kostnad kan också ställas mot de totalt 560 mkr som läggs på samordningsförbunden. 16

17 Under arbetet med denna rapport framkommer både likheter och olikheter kring arbetssätt och metodik som riktar sig till unga vuxna. Det framkommer också att det finns en avsaknad av en samlad bild av vad som kan åstadkommas genom samordningsförbunden. Det behövs ett utvecklingsarbete både för att sprida lärdomar och för att kunna värdera de enskilda insatserna. Ett utvecklingsområde som borde prövas mer systematiskt är möjligheten att arbeta tematiskt och då mellan samordningsförbunden. Den i inledningen nämnda utredningen Unga som varken arbetar eller studerar visar just på detta behov och möjlighet. Att gemensamt fokusera på en grupp vars behov finns inom flera samordningsförbund bör kunna utveckla metoder och arbetssätt som även kan ha en strukturpåverkan och därmed öka effektiviteten i insatserna. Samordningsförbund finns i 225 av landets 290 kommuner och fler är på gång. Genom att utnyttja denna struktur på ett än bättre sätt skulle fler deltagare kunna ta del av myndigheternas välfärdsinsatser på ett mer verkningsfullt sätt. Det i sin tur skapar förtroende och tillit mellan deltagaren och myndigheten och i förlängningen bidrar till en legitimitet för vårt gemensamma välfärdsarbete. 17