Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?

Transkript

1 Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015

2 Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte på temat Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Många unga vuxna med psykiska sjukdomar känner sig inte redo att börja arbeta och behöver stöd innan de klarar av att ta det steget. Men hur hittar man en fungerande balans mellan de ungas behov och myndigheternas möjligheter och begränsningar? Syftet med dagen var att erbjuda möjlighet till reflektion och dialog mellan företrädare från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvården, psykiatrin, kommuner och brukarorganisationer samt att identifiera hållbara lösningar för målgruppen. DELTA Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har ansvaret för den finansiella samordningen på Hisingen, Göteborg. De samverkande parterna är Försäkringskassan, Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och Regionen. FoU i Väst är en mötesplats för forskning och praktik som ska bidra till att Göteborgsregionen är en lärande region avseende välfärdsfrågor (socialtjänst, arbetsmarknadsfrågor, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta). DISA är en verksamhet inom samordningsförbundet DEL- TA som stärker aktivitets- och arbetsförmågan hos unga vuxna med psykisk sjukdom och aktivitetsersättning från försäkringskassan. Gemensamt för deltagarna är att de har många myndighetskontakter och att varje enskild myndighet för sig har svårt att på egen hand hjälpa målgruppen vidare till egenförsörjning. Nordens Välfärdscenter, som lyder under Nordiska ministerrådet, kommer under hösten 2015 att publicera en rapport som lyfter best practice inom arbete med unga vuxna som lider av psykisk ohälsa. Två verksamheter i respektive nordiskt land har valts ut som goda exempel och DISA är ett av dessa. Idag ska vi prata om hur vi tar tillvara på goda erfarenheter och får stabilitet i våra verksamheter. Vi måste tänka på långsiktig hållbarhet, säger Ola Andersson, förbundschef Samordningsförbundet DELTA. Dialogmötet inleddes med en presentation om DISAs arbete av Annika Brännberg, aktivitetscoach och samordnare, och Maja Bremell, personlig handläggare. Theresa Larsen, projektledare vid FoU i Väst/ Göteborgsregionens kommunalförbund, presenterade sin utvärdering av DISA och Joakim Tranquist, utvärderare, berättade om den studie av insatser för unga inom Finsam som han genomfört. Efter presentationerna hölls strukturerade diskussioner utifrån några frågeställningar på temat. g

3 Passiv blir aktiv är våra ledord Unga vuxna med psykiatrisk diagnos och aktivitetsersättning har svårt att få stöd för att stärka sin arbetsförmåga på sikt. De har kontakt med flera myndigheter och hamnar ofta mellan stolarna. Ingen myndighet klarar att på egen hand hantera denna resurskrävande grupp. Därför startade DISA. Vårt uppdrag är att hjälpa unga långtidssjukskrivna personer ut i aktivitet. Målet är att deltagarna ska återfå en arbetsförmåga på del- eller heltid. Passiv blir aktiv är våra ledord, säger Annika Brännberg, aktivitetscoach och samordnare i DISA. DISAs uppdrag består av tre delar: myndighetsutövning handläggning av aktivitetsärenden aktivitetscoachning öka aktivitetsgrad och stärka funktionsförmågan samverkan samordning av rehabinsatser Några av våra framgångsfaktorer är att vi har en helhetssyn på deltagarna och vi kan erbjuda individuellt anpassat stöd. Vi tror också att kombinationen av myndighetsutövning och coachning är en viktig del, säger Maja Bremell, personlig handläggare på Försäkringskassan. Andra framgångsfaktorer de nämner är: Långsiktig planering och uthålligt stöd Annika Brännberg och Maja Bremell, DISA. Korta ledtider Fungerande samverkan med externa aktörer Resultat , 61 st utskrivna deltagare Utskrivning pga åldersgräns Annan orsak Sjukdom Arbete/studier Flytt/ Föräldraledig Fråga från publiken: Hur kommer inflödet av ungdomar? Ibland hör personen av sig själv. Ibland är det en behandlare från psykiatrin. Och bland kommer det från en annan försäkringshandläggare, säger Maja. g Arbete/studier Flytt/föräldraledig Sjukdom Utskrivning Annan orsak

4 Kan alternativa kvalitetsmått användas? Theresa Larsen, projektledare vid FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund, har utvärderat DISA med fokus på processer och arbetsmetoder. Under dialogmötet berättade hon om utvärderingens resultat och om Supported employment, som är en metod som delvis används i DISA. I utvärderingsrapporten Passiv bli aktiv, DISA-modellen stöttar unga vuxna med aktivitetsersättning till arbete eller studier, konstaterar hon att DISA fungerar utmärkt för att ge personer med aktivitetsersättning på grund av psykisk sjukdom stöd att komma vidare i sin rehabilitering och öka aktivitets- och arbetsförmågan i möjligaste mån. De resultat som uppnås står i paritet med vad som åstadkoms genom supported employment och IPS-metodiken, trots att merparten av DISAs deltagare initialt inte har önskemål om att börja arbeta utan istället uttrycker att de vill komma ut mer och inte bara sitta hemma. Här kan du ta del av utvärderingsrapporten. Deltagares röster från utvärderingen om DISA Theresa Larsen, FoU i Väst/GR. I utvärderingen intervjuade Theresa deltagare. Flera av dem vittande om att de har lägre ångestnivåer, äter färre mediciner och inte uppsöker vården akut lika ofta som före DISA. En deltagare berättade att hon numera är en bättre förälder till sitt barn eftersom hon känner sig lugnare och tryggare. Theresa avslutar därför med att fundera över om resultaten för verksamheter som DISA enbart bör mätas i antal individer som kommit i arbete. Kan alternativa och kompletterande kvalitetsmått användas, exempelvis vårdkonsumtion och livskvalitet, säger Theresa. g I och med att jag kom med i DISA öppnades en helt ny värld för mig. Nu tror jag att jag har en arbetsförmåga, åtminstone på deltid. Förut såg jag mig bara som sjuk. Supported employment Supported employment, SE, kan ses som en samlingsrubrik för en rad insatser som syftar till att stötta individer med funktionshinder att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Den form av SE som studerats och utvärderats mest är IPS. IPS är en standardiserad och manualbaserad form av SE. IPS-metodiken har getts högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Tidigare var jag med i en grupp där personer som är sjukskrivna träffades. Där var det mest en massa ältande.

5 Studie av insatser för unga Joakim Tranquist, utvärderare vid Tranquist Utvärdering, har gjort en studie av insatser inom Finsam på uppdrag av Nationella rådet för finansiell samordning. Syftet med studien var att skapa mer kunskap om insatser som görs för unga i samordningsförbunden och identifiera gemensamma nämnare som bidrar till positiva resultat i insatserna. Ett av de goda exempel jag lyfter fram är just DISA. Delvis på grund av sitt individanpassade stöd men också genom sin inriktning på metoden Supported employment, säger Joakim. Många vittnar om att det är svårt att implementera metoden SE. Då får man en mängd anpassade varianter. Det är inte fel i sig men varför sker anpassningarna? Det måste finnas en medvetenhet. Men av ett flertal utvärderingar framgår att det beror på en brist på kunskap, säger Joakim. Han pratar om brist på kunskap när det gäller organisering av samverkan, målgruppens förutsättningar och metodernas grunder. Här kan du ta del av studien. g Joakim Tranquist, Tranquist Utvärdering.

6 Gruppdiskussioner Hur ska vi arbeta för att stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till aktivering, studier och arbete? Finns det behov av nya strukturer eller arbets- och tankesätt? Jobba mer som DISA eftersom den formen visat sig vara framgångsrik, bland annat den lyckade myndighetssamverkan. Vi ska inte tänka nytt igen utan använda sådant som fungerar. Vad är det som gör att inte alla jobbar så då? Tid och pengar saknas! Vi borde utveckla dialogen med arbetslivet. Vi pratar ofta om att tänka nytt, men det här med att bygga upp ideella verksamheter som sedan blir faktiska verksamheter kanske är bra? Som man gjorde med hemtjänsten till exempel, den startade som en ideell verksamhet. Vi måste gräva där vi står. Hur många praktikanter tar vi själva emot på våra arbetsplatser? Vi måste vara goda ambassadörer. Det finns rehabkoordinatorer på alla privata och offentliga vårdcentraler. Det kan vara en bra ingång till sjukvården. Finns det liknande inom psykiatrin? Ja det finns rehabpersonal i varje team på SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är viktigt att nå ungdomarna tidigt. Redan när de hoppar av skolan. Försäkringskassan borde tillsammans med Arbetsförmedlingen jobba mer aktivt med skolorna kring detta för att fånga upp de som hoppar av direkt. Det finns många ungdomar som inte har någon diagnos men som har fastnat i källaren framför datorn. Föräldrarna kommer och söker hjälp men ungdomarna lämnar inte sina rum. De kommer inte ens till sjukvården. Då går det inte att få en diagnos för att få eventuell aktivitetsersättning. En kartläggning av primärvården är önskvärd hur många ungdomar är utanför? Och också någon fysisk person som hjälper ungdomarna att ta sig till hjälpen. Göteborgs Stad har på förslag att få till någon form av ungdomslots som ska bedöma vad ungdomen behöver hjälp med och lotsa den dit. De ska vara knutna till de olika psykiatrika verksamheterna inom SU. Trendspaning inom vården: att skapa incitament för att patientarbetet också ska verka för arbetsåtergång/ ökad sysselsättning. Att man inom vården ska registrera patienters arbetsförmåga/sysselsättningsgrad vid exempelvis utskrivning/avslutad behandling. Att brukarorganisationer ska fortsätta och kanske arbeta ännu mer aktivt med att driva vad målgruppen vill ha för insatser till beslutande politiker. Vilka behov har unga vuxna med psykisk sjukdom som behövs tillgodoses för att de ska få och behålla ett arbete? Utifrån vad vi har hört idag så verkar a och o vara att tänka långsiktigt och hålla i personerna. På Försäkringskassan har man börjat titta på lite andra faktorer än om man kommer ut i studier eller arbete. Man gör en bedömning om personen förväntas komma i arbete inom kort eller lång tid till exempel. Ambitionen är att kunna hjälpa de som är inskrivna länge på ett bra sätt.

7 Är det verkligen funktionsnedsättningen som är hindret? Det känns som att det mer är sociala hinder. Man har ingen försörjning, inget boende, ingen etablerad sjukvårdskontakt. Så innan man börjar leta jobb måste man vara samordnare för dessa saker runtomkring personen. Det råder ingen enskild myndighet över, där måste vi samarbete mer. Finns det något i DISA:s arbetssätt som skulle kunna användas i din verksamhet eller som borde spridas till andra sammanhang? Vad skulle i så fall krävas för att arbeta på det sättet? Nyckeln i DISA är att vi myndigheterna jobbar tillsammans. Man lämnar sitt hus och sin organisation och samverkar. Alla på olika nivåer behöver mer kunskap om detta. Det behövs mer stöd till arbetsgivarna. Man blir mycket kurator till ungdomen och mindre aktivitetscoach. Kan det inte bli för många aktörer runt individen då? Det är viktigt att man är tydlig med vilka roller alla har. Avslutande funderingar Kunskap har varit återkommande idag, vi behöver mer kunskap. Jag tror också det är viktigt att få en lokal handlingsfrihet inom yrkesrollen, det är väldigt låsta system vi arbetar inom. Man behöver en tillåtelse att inte vara modelltrogen. Individens behov måste gå före modellen, säger Ola. Att utveckla kunskap, skapa ökat handlingsutrymme för handläggarna och långsiktig social hållbarhet är områden som samordningsförbundet DELTA kommer att arbeta vidare med. Ett konkret förslag är att bjuda in till återkommande nätverksträffar kring dessa frågor, avslutar han. g Text, foto och layout: Maja Sabelsjö, GR