Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport
|
|
- Alexandra Axelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Samordnare Hisingen augusti 2009 Utvärderingsrapport
2 Innehållsförteckning Förord sid 3 SAMMANFATTNING sid 4 1. BAKGRUND sid Problemområde sid Målsättning med projektet sid Målsättning för utvärdering sid Metod för utvärdering sid 5 2. DELTAGARNA sid Förutsättningar sid Process sid Resultat / Effekter sid 7 3. PERSONALEN sid Förutsättningar sid Process sid Resultat / Effekter sid 8 4. ORGANISATION / stödsystem sid Förutsättningar sid Process sid Resultat / Effekter sid REFLEKTIONER / SLUTSATSER sid Reflektioner sid Slutsatser sid Förslag, idéer för framtiden sid 12 Bilagor: Supported employment Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen av Payoff.nu 2
3 Förord En väl fungerande samverkan mellan myndigheter är ofta avgörande för att många medborgare skall kunna få en bra rehabilitering. På Hisingen har vi sedan 1997 arbetet med samverkan genom finansiell samordning. Samordningsförbundet har som uppgift att utveckla och pröva nya arbetssätt som effektiviserar rehabiliteringsarbetet. Utvecklingen sker genom de verksamheter som riktar sig direkt till Hisingsbon. Prövningen sker när dessa verksamheter utvärderas. Inom DELTA-samverkan har vi valt att utvärdera alla våra verksamheter med självvärdering. Metoden har sitt ursprung i DELTA:s försöksverksamhet och låg till grund för den utvärdering som genomfördes på nationell nivå. Fördelarna med självvärdering är flera; den bidrar till att skapa engagemang för verksamheten, rätt genomförd blir det också en värdering av verksamhetens resultat men kanske är det viktigaste bidraget att den medför en utveckling av verksamheten under tiden självvärderingen genomförs. Självvärdering görs av medarbetare inom verksamheterna. Den stöds av processtödjare och kvalitetssäkringen sker genom kvalificerade medbedömare. Den struktur som självvärderingar har inom DELTA-samverkan speglar vad som händer för individer, personal och organisationerna. Genom att förhålla sig till förutsättningar, process och resultat och effekter får vi en bred och djup analys av verksamheterna. I föreliggande självvärderingsrapport om Rodret återfinns på ett förtjänstfullt sätt de samlade erfarenheter som har genererats under den tid som Samordningsförbundet Göteborg Hisingen - DELTA har finansierat verksamheten. Bland annat får vi ta del av utveckling av arbetssätt när det gäller tiden i aktiviteten vidare finns flera intressanta resultat för individen (egen försörjning och framförallt ökad självkännedom), hur den person som drivit verksamhen har skapat nätverk och sammanhang inom DELTA som en förutsättning för resultat och inte minst kunnat visa på ekonomisk lönsamhet. Rapporten ligger till grund för diskussion om verksamhetens framtid och implementering. Jag vill tacka författaren och de personer som bidragit till att denna rapport blivit upprättad. Rapporten förtjänar en spridning utanför krets som är direkt berörd och det är min förhoppning att den kan tjäna som underlag för en bredare diskussion om insatser för medborgare med psykisk ohälsa som ofta saknar en så väl fungerande verksamhet som återges i denna rapport. Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 3
4 Rodret Fördjupat stöd mot arbete SAMMANFATTNING Rodret är en jobbcoachingverksamhet som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. som ofta befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, men som har en ambition att återgå till arbetslivet. Har man varit sjukskriven eller arbetslös under en längre tid kan det vara svårt att ta sig tillbaka ut i samhället. Rodret erbjuder kvalificerat och fördjupat stöd med mål att återgå till arbete, få praktik eller påbörja rehabilitering och utbildning. Rodret har ett nära samarbete med den förrehabiliterande arbetsträningen på Trossen, med deltagarnas handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten och Psykiatrisk öppenvård genom kontakt och planering. Syftet med rapporten är att delge Rodrets erfarenheter och visa på behovet av jobbcoachning, för målgruppen personer med psykisk ohälsa. Begreppet psykisk ohälsa är väldigt brett och rör människor med depressioner, fobier, psykoser, utmattningssyndrom, schizofreni m.m. Rodret har använt sig av metodiken Supported Employment i arbetet med att coacha människor mot arbetslivet. Metodiken syftar till att ge människor fördjupat stöd i att söka och hitta arbetsplatser eller alternativ utifrån deras behov och arbetskapacitet. För Hisingsbon som levt med psykisk ohälsa är Rodret och Trossen en stor möjlighet att komma ut i arbetslivet. Här får de under trygga förhållanden möjlighet att bygga upp sin arbetsförmåga. Den stora tillgången är deltagarens erfarenhet och vilja att söka sig mot arbetsmarknaden igen. När deltagaren får möjlighet att uttrycka sina ambitioner och önskemål leder det till att de är med och driver sin egen process mot arbetsmarknaden. Jobbcoachen kan med nära samarbete med Arbetsförmedlingen och andra myndigheter vara den stödjade och uppmuntrande kraft som deltagarna saknar eller ej har förmåga till. Att alltid utgå från deltagarnas förmåga och intressen ökar också möjligheten till rehabilitering. Rodret har genom att stödja individen rustat deltagaren att öka sina möjligheter att komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning. Det har skett genom kartläggning av individens behov och förutsättningar, kontakt med andra myndigheter, skapande av ansökningshandlingar, vägledning, vägledande samtal samt sökande av arbetsgivare som är intresserade av att anställa eller kan erbjuda praktikplatser. Eftersom många personer med psykisk ohälsa har svårt att driva dessa processer själva är det nödvändigt att de får professionellt stöd. Rodret har fyllt ett tomrum för en målgrupp som ofta befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, men som har en ambition att återgå till arbetslivet. Det resultat man har kunnat se är att människor kommer ut i arbete om de har en egen ambition och får stöd i att genomföra detta, men det tar tid, längre tid än de planerade fyra månaderna som var utgångspunkt i ansökan. En utvärdering av Payoff.nu har visat att Rodret varit samhällsekonomiskt mycket lönsamt. Mellan januari 2008 och sista juni 2009 har 11 personer har kommit ut i arbete och att ytterligare 13 personer har gått vidare till arbetskooperativ eller annan arbetsträning. 4
5 1. BAKGRUND 1.1 Problemområde För personer med psykisk ohälsa som står långt från arbetsmarknaden fattas en länk i rehabiliteringskedjan. Ett stöd där dessa personer har möjlighet att få hjälp med att driva sin process för att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Ofta saknar de den egna drivkraften och förmågan att ta kontakt med myndigheter, skapa ansökningshandlingar, söka arbetsgivare som är intresserade av att anställa eller erbjuda praktikplatser. De har ofta ett större behov av stöd än det den ordinarie verksamheten på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan erbjuda. Eftersom de flesta deltagarna fortfarande inte står till arbetsmarknadens förfogande enligt Arbetsförmedlingens kriterier måste de få ett stöd under lugnare former. 1.2 Målsättning med projektet Syftet är att personer med psykisk ohälsa ska få ett aktivt och sammanhållande stöd i form av coachning för att stärka och utveckla sin förmåga i rehabiliteringen mot arbetsmarknaden. De ska sedan komma vidare till eget arbete, försörjning, studier eller annan sysselsättning och därigenom minska främst försörjningsstöd och sjukersättning. Vidare ska god livskvalité främjas och rundvandring mellan myndigheter upphöra. Genom kartläggningssamtal och aktiva kontakter med arbetsgivare och verksamheter med annan sysselsättning ska deltagarna få det stöd de behöver för att komma vidare. Metodiken Supported Employment ska användas, utvecklas och spridas till andra som skulle kunna ha behov av den. 1.3 Målsättning med utvärderingen Målsättningen är att utvärdera om arbetssättet och metoden har varit effektiv för deltagarna och samhället. Hur har utfallet blivit för de deltagare Rodret har arbetat med? Hur har behovet sett ut för jobbcoaching verksamhet för deltagare med psykisk ohälsa? Har det funnits behov för denna verksamhet riktad mot målgruppen psykisk ohälsa? Vilka lärdomar kan man dra inför framtida arbete med målgruppen? 1.4 Metod för utvärdering Rodret har arbetat utifrån en självutvärderingsmodell. Det innebär att samordnaren/jobbcoachen gör en självutvärdering utifrån tre nivåer, individ, personal och organisation. Här beskrivs förutsättningar, process och resultat. Självutvärderingen har skett med processtöd från DELTA och externa bedömare från Socialresursförvaltning som har lämnat synpunkter på rapporten. Underlaget till rapporten kommer främst från arbetsanteckningar, en samhällsekonomisk utvärdering från Payoff.nu och redovisningar/rapporter till Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). 5
6 2. DELTAGARNA 2.1 Förutsättningar Rodret skall erbjuda jobbcoaching genom metodiken supported employment för personer med psykisk ohälsa som är motiverade och kan uppvisa en arbetsförmåga. En målgrupp som länge har stått utanför arbetsmarknaden. Gruppen psykisk ohälsa består av ett brett spektra av psykiska problem såsom depression, panikångest, fobier, personlighetsstörningar, psykoser, ångest, utbrändhet m.m. Andra hinder är passivitet, dåligt självförtroende, dålig självkänsla, låg framtidstro och låg funktions och kunskapsnivå. 2.2 Process Rodrets jobbcoach sprider information om verksamheten genom att besöka olika aktiviteter som arbetar med målgruppen. När intresserade personer upplever att Rodret kan vara aktuellt för deras rehabilitering tar de kontakt med någon av handledarna för respektive arbetsträningsgrupper. Finns det plats i den förrehabiliterande arbetsträningen Trossen får de prova en månad för att både deltagaren och handledaren ska få en möjlighet att avgöra om det är rätt aktivitet för personen i fråga. Det finns möjlighet att ingå i den förrehabiliterande arbetsträningen i upp till ett år. När handledaren bedömer att deltagaren är redo för nästa steg mot arbetsmarknaden kontaktas Rodrets jobbcoach. Tidigare har det funnits möjlighet att söka till Rodret utan att gå genom arbetsträningen i Trossen. Men då deltagarantalet varit stort hänvisas deltagarna till arbetsträningen. Det innebär att i princip inga deltagare har tagits in direkt utifrån. Vid ett första möte träffar jobbcoachen deltagaren för att mer ingående förklara Rodrets syfte och för att undersöka om deltagaren själv är redo för att söka sig mot arbetsmarknaden. Under denna inledande tiden ska deltagaren fortsätta att gå på sin förrehabiliterande arbetsträning för att ha kontinuerliga aktiviteter på dagarna. Sedan fortsätter ytterligare tre till fyra tillfällen för kartläggning innan jobbcoacher går ut för att söka eventuella arbetsgivare eller exempelvis sociala arbetskooperativ. Vid dessa inledande tillfällen tar jobbcoachen in underlag för eventuellt anställningsstöd som lönebidrag, kontaktar berörd myndighet för att förankra att de är införstådda med Rodrets aktivitet. Det är även viktigt att möta individen där denne befinner sig och stärka de positiva sidorna hos deltagaren. En av de viktigaste redskapen i arbetet med deltagarna är att bemötandet blir tydligt och respektfullt. Samtidigt ska jobbcoachen ställa krav och även försöka uppfylla förväntningar som deltagaren har med sig. På detta sätt försöker man nå och mötas med rimliga förväntningar på vad som ska komma ut av det gemensamma arbetet. Genom att hela tiden ha ett salutogent synsätt driver man processen framåt. Men man ska alltid vara medveten om deltagarens hinder/handikapp i arbetet mot arbetsmarknaden. Jobbcoachen ser även till att få medgivande för samtycke för att kunna kontakta berörda myndigeter och utbyta nödvändig information för deltagarens utveckling. Deltagaren får komma med konkreta förslag på ex. arbetsplatser, yrken, utbildningar så att jobbcoachen tillsammans med deltagaren kan undersöka dessa. Det gäller att ta reda 6
7 på möjligheterna för deltagaren att kunna nå sina uttalade ambitioner. Tillsammans skriver man ansökningshandlingar som är gångbara och uppdaterade. Viktigt är att försöka förstå deltagarnas styrkor, svagheter, erfarenheter och intressen. Styrkan med detta är att man kan förklara för en arbetsgivare vad denne kan förvänta sig för prestation. Deltagaren slipper onödiga krav och arbetsgivaren blir inte besviken på arbetsprestationen. Så snart som möjligt söker jobbcoachen lämpliga arbetsplatser, utbildning eller andra aktiviteter som t.ex. sociala arbetskooperativ. Det är viktigt för deltagaren att komma till en arbetsplats och få möjlighet att prova sin kapacitet. Det görs genom att deltagarna inleder med en praktik på arbetsplatsen. Deltagaren får stöd av jobbcoachen i kontakten med myndigheten där han/hon erhåller ersättning för att förbereda dessa på eventuella förändringar i deltagarnas vardag. Skulle det vara så att arbetsförmågan inte räcker till är det viktigt att återrapportera även detta till berörd myndighet så att de kan fortsätta med rätt rehabilitering. Det är även viktigt att påpeka att Rodret inte har någon myndighetsutövning och att deltagarna ingår i verksamheten för att de vill tillbaka till arbetslivet i någon form. 2.3 Resultat/Effekter Under perioden 1 januari 2008 och 30 juni 2009 har Rodret arbetat med 45 personer. Resultatet ser ut enligt följande. Resultat Antal I arbete 3 I arbete med Af-stöd (Lönebidrag etc.) 8 Utbildning 2 Pågående praktik 6 Samverkan Af, Fk-rehabilitering 4 Arbetsrehabilitering (Arbetsträning, Sociala arbetskooperativ etc.) 13 Ej rehabilitering 7 Ej avhörts 2 Totalt 45 Av de totalt 45 personer som haft kontakt med Rodret har 11 personer fått arbete och endast 4 personer som inte har kunnat fortsätta sin rehabilitering i någon form. Att så få personer avbrutit sin rehabilitering beror på att deltagarna har en egen vilja att komma tillbaka till arbetslivet. Visar det sig att de inte har förmågan har de avbrutit sin rehabilitering i den förrehabiliterande arbetsträningen Trossen. Flertalet av deltagarna har fått stöd att ta sig vidare till verksamheter som sociala arbetskooperativ och längre praktiker på arbetsmarknaden som förhoppningsvis kommer att leda vidare dem mot anställning i framtiden. I den ursprungliga ansökan stod det att deltagarna skulle ingå i Rodret ca fyra månader. Det har visat sig att det tagit mellan sex och åtta månader att hitta och få deltagarna att bli kvar på en arbetsplats. 7
8 Rodret har genom att stödja individen rustat deltagaren att öka sina möjligheter att komma ut i arbete, studier eller annan sysselsättning. Det har skett genom kartläggning, kontakt med andra myndigheter, skapande av ansökningshandlingar, vägledning, vägledande samtal samt sökande av arbetsgivare som är intresserade av att anställa eller kan erbjuda praktikplatser. Eftersom många personer med psykisk ohälsa har svårt att driva dessa processer själva är det nödvändigt att de får professionellt stöd genom Rodret. Deltagaren får även en självkännedom som är viktig i det fortsatta arbetet mot rehabilitering. Många utav deltagarna har befunnit sig i en gråzon mellan sjuk och frisk har med hjälp av Rodret fått möjligheten att gå vidare. Oavsett om det leder mot arbetsmarknaden eller inte får deltagarna prova sin arbetsförmåga för att sedan ta ställning till vad den räcker till. Det har inte alltid varit arbete utan likaväl en social aktivitet för att öka individernas välbefinnande. 3. PERSONALEN 3.1 Förutsättningar Under hösten 2007 startade arbetet upp och enhetschefen på Aktivitetshuset på Bjurslättstorg arbetade 50 procent som jobbcoach. I december 2007 anställdes en jobbcoach på heltid. Jobbcoachen har en bakgrund som arbetsförmedlare och har i flera år arbetat med metodiken supported employment. Jobbcoachen har haft ett ensamt ansvar för att arbeta med deltagarna mot arbetsmarknaden och har inte ingått i något formellt team. Rodret har varit kopplat till den förberedande arbetsträningen Trossen. Rodret ligger placerat på Lundbykajen i anslutning till bl.a. ViCan-teamens verksamhet. Till ViCan finns arbetsförmedlare kopplade och Rodret har upparbetat ett nära samarbete med dem. Här finns även tre förrehabiliterande arbetsträningsgrupper från vilka intresserade deltagare kommit. Övriga tre arbetsträningsgrupper har legat på Aktivitetshuset Bjurslättstorg. Under det första halvåret av 2008 fanns det även möjlighet att samarbeta med en praktiksamordnare på Lundbykajen. 3.2 Process Rodrets jobbcoach sprider information om verksamheten genom att besöka olika aktiviteter som arbetar med målgruppen psykisk ohälsa som t.ex. psykiatrisk öppenvård Hisingen (Allmänpsykiatri, psykos), Arbetsmarknadstorget, Aktivitetshusen, Socialtjänsten och Försäkringskassan. Jobbcoachen samordnar regelbundna möten med arbetsförmedlare ca en gång per månad. Vid dessa tillfällen finns möjlighet att diskutera deltagarnas behov och eventuell hjälp för att komma vidare. Under hela 2008 fanns även möjlighet till samarbete med en arbetspsykolog från Arbetsförmedlingen. Denna person användes vid de tillfällen som deltagarna började få nära jobbet upplevelse, en upplevelse som gör deltagarna osäkra och tveksamma att börja med något nytt. Detta forum med arbetsförmedlarna är väldigt viktigt för att det inte ska blir för ensamt för jobbcoachen i arbetet med deltagarna. 8
9 Regelbundna möten har även hållits med handledarna i den förrehabiliterande arbetsträningen Trossen för att följa deltagarnas process i den förberedande arbetsträningen och diskutera de som varit aktuella för Rodret. Jobbcoachen har även ingått i handledning tillsammans med handledarna i Trossen och Aktivitetshuset Bjurslättstorg. Att ha en jobbcoach kopplad till den förrehabiliterande arbetsträningen på Trossen ger deltagarna möjlighet att få det stöd de behöver för att kunna få en möjlighet att ta sig ut i arbetslivet. Det nära samarbetet mellan jobbcoachen, Trossen, Försäkringskassan och främst Arbetsförmedlingens handläggare skapar kunskap om de olika organisationernas uppdrag. Denna kunskap och förståelse om andra myndigheters regelverk underlättar samarbetet kring enskilda individer. Jobbcoachen har även deltagit på DELTAs samordnarmöten. Detta har varit ett mycket viktigt forum för ett enmans projekt som Rodret för ömsedigt kunskapsutbyte med övriga DELTA verksamheter. Samtidigt har det gett en möjlighet att öka kontaktnätet och delta i kompetenshöjande aktiviteter och utbildning. Jobbcoachen har även ingått i arbetsplatsträffar med Aktivitetshuset Bjurslättstorg där enhetschefen har haft möjlighet att lämna och få information om verksamheterna. Medarbetarna i aktivitetshuset har uttryckt ett stort behov av jobbcoachens arbete. 3.3 Resultat/Effekter En viktig förutsättning för samverkan har varit att skapa nätverk med andra myndigheter, främst på handledarnivå. Det har varit en förutsättning för att lyckas i deltagarnas rehabilitering. Metodiken supported employment har gjort att man har sett till varje individs möjligheter och utifrån dessa arbetat med att hitta en lösning. I vilken omfattning olika personer varit i behov av stöd har varierat. En viktig erfarenhet att ta med sig är att stödet måste vara anpassat efter varje individs behov. Rodrets nära koppling till den förberedande arbetsträningen Trossen har också gjort att deltagarna har stärkts och arbetat upp en arbetsförmåga som sedan har gått att påvisa och referera till i samtal med en arbetsgivare. Deltagarna och arbetsgivarna har upplevt att de har fått ett stort stöd i arbetet att rehabilitera deltagarna och kommunicera med deltagarnas in remitenter. De har uttryckt att det är positivt att enbart ha en person som sköter kontakten med och mellan myndigeter, arbetsgivare och deltagare. Det har även varit viktigt att finnas som stöd till arbetsgivarna och deltagarna även när deltagarna fått anställning. För deltagarna har det gett mycket att de inte alltid har behövt ta egen kontakt med arbetsgivare och att de inte har varit tvungna att kommunicera med myndigheterna. De upplever ofta att detta varit mycket energikrävande, men med stöd av coachen har deltagarna kunnat koncentrera sig på sin rehabilitering. 9
10 Samverkan med Försäkringskassan, Trossen, Arbetsförmedlingen, Psykiatrisk Öppenmottagning och Aktivitetshuset Bjurslättstorg har varit en förutsättning för att arbeta med en målgrupp med ett stort behov av stöd. En viktig del i utvecklingen av verksamheten har varit att jobbcoachen har ingått i DELTAs struktur. Dels har möjligheten funnits att delta i samordnarmöten, utbildningar och få tillgång till processtöd m.m. De strukturella kraven på dokumentation och uppföljning har utvecklat, strukturerat och förtydligat verksamheten. En negativ erfarenhet från att arbeta som ensam coach är avsaknaden av kollegor och möjligheten av att kunna diskutera, ge stöd och utbyta erfarenheter i det dagliga arbetet. Att befinna sig i ett sammanhang med andra coacher skulle minska sårbarheten för verksamheten och ge bättre förutsättningar att utveckla rollen. 4. ORGANISATION/STÖDSYSTEM 4.1 Förutsättningar Tjänsten som jobbcoach ligger under Aktivitetshuset Bjurslättstorg vilken i sin tur sorterar under Socialresursförvaltning. Närmast chef är enhetschef för de sex Aktivitetshusen i Göteborg. Rodret etableras på Lundbykajen där tre arbetsträningsgrupper ligger vilket underlättar kontakten med dess deltagare och handläggare. Närheten till arbetsförmedlare på Lundbykajen gör att möjligheten att upparbeta kontakt med dessa underlättas. 4.2 Process Rodret har haft som ambition att ha ett nära samarbete med de inremiterande myndigheternas handläggare. Detta för att kunna förenkla och ha en rak kommunikation för att kunna driva deltagarna rehabiliterande process. Det har fungerat mycket bra trots olika myndigheters regler och uppdrag. Man kan också konstatera att samarbetet med handläggarna fungerat bra i arbetet med deltagarna. Handläggarna har utryckt att de fått en pusselbit som har saknats i deltagarnas rehabilitering. 4.3 Resultat/Effekter När man startar en ny verksamhet kan det ta tid att arbeta upp nya rutiner och arbetssätt. I Rodrets fall var startsträckan kort eftersom det fanns en fungerande dagligt verksamhet med arbetsträning. De saknade dock en länk som skulle arbeta med deltagarna mot arbetsmarknaden, detta behov har Rodret fyllt. En samhällsekonomisk utvärdering gjord på Trossens och Rodrets deltagare mellan åren 2006 och 2008 av företaget Payoff.nu har man konstaterat att 23 personer av ca 30 undersökta hade kommit i någon form av anställning eller annan sysselsättning. Detta har för samhället varit mycket lönsamt och mest lönsamt för sjukvården sam hade en payofftid på en månad. Längst payoff-tid hade staten 29 månader, främst genom finansieringen av anställningsstöd som exempelvis Lönebidrag. 10
11 Enligt den samhällsekonomiska utvärdering som har genomförts av Payoff.nu är Rodrets resultat en stor vinst för samhället i stort. 5. REFLEKTIONER/SLUTSATSER 5.1 Reflektioner Det är vanligt att flera myndigheter är engagerade runt personer med komplex problematik som psykisk ohälsa. Därför finns det ett stort behov av att samverka kring dessa personer som har en uttryckt vilja att komma tillbaka till arbetslivet. Det är viktigt att vara medveten om att rehabilitering för den här målgruppen ofta är lång och krokig. Man måste därför lägga extra stor vikt vid att lära känna personerna och deras möjligheter och begränsningar för att inte stjälpa utan hjälpa. Många gånger kan balansen vara hårfin. Att metodiken supported employment är rätt för denna målgrupp är uppenbart då deltagarna har ett stort behov av stöd. Modern forskning kring återhämtning och rehabilitering av bl.a. David Rosenberg som arbetar som forskare och forskningshandledare på FoU-Västernorrland och Umeå Universitet bekräftar att arbetet med att ge människor en frisk miljö på vanliga arbetsplatser är det som många personer med psykisk ohälsa har behov av. Enligt honom är det dags att riva de mentala institutioner som vi har byggt upp efter den stora psykiatrireformen. Han menar att fler borde arbeta utåtriktat mot arbetsmarknaden på ett varligt och respektfullt sätt, precis som Rodret har gjort. Samverkan på individnivå mellan jobbcoachen och handläggarna på Försäkringskassan, vården, Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen har varit avgörande för resultatet för individen. Därför har det varit viktigt att informera om vad Rodret har kunnat erbjuda. En annan viktig faktor är att det finns tid att arbeta med deltagarna och arbetsgivarna. En stor faktor i arbetet är förtroende mellan deltagare, jobbcoach och arbetsgivare. Det finns behov av mer metodisk arbete i hur man kontaktar och håller kvar intresserade arbetsgivare eftersom det är dessa som har möjlighet att stödja våra deltagare på en reell arbetsplats. Arbetsgivare och arbetsplatser är en färskvara som är svår att konservera. Den förrehabiliterande arbetsträningen Trossen har varit till stor nytta för deltagarna i deras arbete att bygga upp sin arbetsförmåga. Därför är det av stor vikt att den eller liknande verksamheter finns kvar även i framtiden. Att så många som 11 personer har fått arbete under 2008 och 2009 visar att möjligheter till arbete finns och att behovet av arbetsgivarstöd från arbetsförmedlingen är stort. Majoriteten av Rodrets deltagare har fått arbete inom verkstad och service. De flesta deltagare har haft en låg eller bristfällig utbildningsnivå. Att så förhållandevis få har avbrutit kontakten med Rodret kan bero på att de varit kopplade till den förrehabiliterande arbetsträningen Trossen och kunnat pröva sin förmåga. De som inte varit redo för att arbeta mot arbetsmarknaden har haft möjlighet att fortsätta med sin rehabilitering på annat håll. 11
12 5.2 Slutsatser Det är viktigt att samhället tar till vara på den inre drivkraft som finns hos deltagarna. Det handlar bland annat om att jobba med insatser som får deltagarna att bli aktiva i sin rehabilitering mot arbete. Dessa individer behöver tid för att sakta rustas för att långsiktigt nå en arbetsförmåga. Anpassningen av arbetsplatser och den coachande rollen har ökat deltagarnas chanser för att bli kvar på arbetsplatsen även när stödet från Rodret och Arbetsförmedlingen har upphört. Det är alltid lättare för en arbetsgivare att engagera sig om det finns en motpart under arbetsträning och inledande anställning. En annan avgörande faktor är nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Rodret har fyllt ett tomrum för en målgrupp som ofta befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, men som har en ambition att återgå till arbetslivet. Det finns ett fortsatt behov av stöd för att den här målgruppen ska komma ut i arbetslivet. Supported employment har visat sig vara en framgångsrik metodik för denna målgrupp. 5.3 Förslag, idéer för framtiden För att kunna utveckla Rodrets resultat och kontinuitet skulle det i framtiden behövas en verksamhet där flera coacher ingår i team tillsammans med handläggare från försäkringskassan och arbetsförmedlingen. I ett sådant team skulle det finnas möjlighet att diskutera och utveckla metoder samt att ha ett utbyte med arbetsgivare för presumtiva deltagare. En gemensam metodik och synsätt för teamet bör vara supported employment vilken visat sig vara framgångsrik för denna målgrupp. Kontakt: Martin Larsson Jobbcoach/Samordnare Tel martin.c.larsson@socialresurs.goteborg.se 12
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.
ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen.
Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson
Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna
Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 28 September 2017 Anette Svenningsson VAD GÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN? Vilka sökande jobbar vi med? Etableringen vad är det? Matcha Rehabilitera Samverkan Skyddad anställning/anpassade
Innehåll upplägg och genomförande
Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt
Verksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.
Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger
Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson
Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
Förslag till inriktning av budget för 2005.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/21 på Hisingen 2004-10-18 Sekretariatet, OA Förslag till inriktning av budget för 2005. Inledning Vid Beställarförbundet DELTA:s sammanträde den 2 september
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad 2012-03-14, innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson
Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun
101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval
PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun
Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering
Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande
Deltagare i samverkan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till
2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?
Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,
Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Projektplan VäxtKraft
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan
SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Budget och verksamhetsplan för år 2015
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/14 2014-11-20 Ärende nr 3 Budget
Januari 2017 Anette Moberg
Utvärdering av erfarenheter och lärdomar av insatsen MMR Multimodal rehabilitering. En verksamhet inom samordningsförbundet Delta. Januari 2017 Anette Moberg SAMMANFATTNING Det huvudsakliga syftet med
Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen
Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen 2005-01-05 Ärende nr 11 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET 2005 Inledning Samordningsförbundet Göteborg Hisingen ansvarar
Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Genomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.
IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad
Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv
Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
SLUTRAPPORT. Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik
SLUTRAPPORT Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik Sammanfattning Ett metodutvecklingsprojekt finansierat av Samordningsförbundet i Östra Östergötland. Syftet var att ta fram en bärkraftig metod för att
MedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Samordningsförbundet
Samordningsförbundet Stegen En samordnande arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats för kvinnor och män vilka, p.g.a. psykisk, fysisk o/e social ohälsa, har behov av samordning mellan minst 2 av Samspelets
Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras
Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet
Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom
Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15
Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport 2007-03-01 2007-09-15 Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av
Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk
Framgångsfaktorer för samverkan
Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support
En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig
Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28
Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o
Lag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN
1 Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/13 Hisingen 2005-06-13 Sekretariatet, OA, CA Ärende nr 7 ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN Bakgrund
Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011
Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att
FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2
FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...
Verksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Mottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Åtgärder för arbetslösa bidragstagare
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare
UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Implementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011
2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete?
Hur kan vi stötta unga vuxna med psykisk sjukdom till ökad aktivitet, studier och arbete? Samordningsförbundet DELTA bjöd tillsammans med FoU i Väst/GR in till dialogmöte den 12 maj 2015 Samordningsförbundet
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Institutionen för socialt arbete 1
Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support
Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.
IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen
Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning
Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en
Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Samverkansteam Norra Dalsland
PROJEKTBESKRIVNING Samverkansteam Norra Dalsland 2007-2009 förlängt 2010, 2011, 2012 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009
Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och
Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden
Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds
Utvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan
Arbetsmarknadsförvaitningen Socialförvaltningen Dnr SN 2014/141, AMN 2014/54 BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens
Projekt Futuro. Revidering av tidigare projektplan för Futuro Karlstad och Futuro Kristinehamn och Grums
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-10 1(8) Projektplan Futuro Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projekt Futuro
Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för
Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III
Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår
Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)
Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost
FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar
- Lina Hermansson Leg. arbetsterapeut - Carita Elgstrand Socialpedagog - Anna Grahn Leg. arbetsterapeut - Alexandra Friman Specialpedagog
Arbetsfokus - Lina Hermansson Leg. arbetsterapeut - Carita Elgstrand Socialpedagog - Anna Grahn Leg. arbetsterapeut - Alexandra Friman Specialpedagog Vad utmärker oss? SAMVERKAN Vad utmärker oss? Arbetsträning
Budget och verksamhetsplan för år 2014
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/13 2013-11-19 Ärende nr 3 Budget
Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser
Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Budget 2011. Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24
Samordningsförbundet Göteborg Väster Karin Martinsson Styrelsemöte 2010 11 24 Tjänsteutlåtande Dnr 2010/23 Pkt 3 Budget 2011 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet
Processtyrningsmodell FAROS
Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion