Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

Transkript

1 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå Halvårsrapport Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör På uppdrag av Samordningsförbundet

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER... 8

3 1. Sammanfattning Krami är ett program, som vänder sig till personer med kriminell bakgrund som också är arbetslösa och i det flesta fall även har missbruksproblem. Programmet har som övergripande mål att deltagarna skall få arbete och i övrigt kunna leva ett liv som är bättre anpassat till samhället. Det som kännetecknar Krami är samverkan mellan flera myndigheter, det pedagogiska förhållningssättet - som är en tillämpning av konsekvenspedagogiken, samt att en stor del av programmet består av arbetsträning på praktikplatser. Praktikplatserna söks uteslutande på den öppna arbetsmarknaden. Krami finns sedan tidigare i Malmö, Örebro Stockholm, Göteborg, Västerås, Eskilstuna. Malmö var landets första verksamhet och startade Krami har en riksorganisation som erbjuder personalen gemensam utbildning och ett ser till att de olika Krami verksamheterna har ett gemensamt förhållningssätt. Personalen har också regelbunden handledning. Verksamheten är beprövad och det finns också resultat som visar att denna form av projekt fungerar för den enskilde individen. Genom samverkan mellan kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, Umeå Kommun ska deltagare i Krami ges bättre förutsättningar att rehabiliteras och genom arbete eller utbildning kunna återgå till ett mer aktivt deltagande i samhället. Syftet är kortfattat: Att förhindra marginalisering av individer med svag förankring på arbetsmarknaden Att den sökande skall finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller börja studera och påbörja en personlig process mot en mer samhällsanpassad livsorientering. Att etablera en fungerande samverkansmodell för Umeå mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. I Umeå arbetar idag varje myndigheten på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för den aktuella målgruppen och dessa klienter är resurskrävande för samtliga myndigheter. Att förena kompetens och utveckla samverkan av det slag som Krami innebär kan bidra till att effektivisera och förbättra utfallet på såväl individ- som samhällsnivå. De övergripande individmålen för Krami är: Att erhålla ett arbete, en meningsfull fritid och ett bra socialt liv. Att tänka konsekvenser; att tänka först och handla sedan. Detta arbetssätt är ett alternativ till behandling och även till annat pedagogiskt förändringsarbete. Att bli självförsörjande Att Ej vara beroende av myndigheter Av deltagarna förväntas ca 45 % erhålla ett arbete Av deltagarna förväntas ca 5-7 % gå vidare till studier Organisations mål: Organisationens mål är att finna och implementera en modell i syfte att stärka samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling.

4 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Krami vänder sig till män i åldern år med en kriminell livsstil, missbruksbakgrund och ett socialmedicinskt funktionshinder. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på ca år. De personer som kan bli aktuella för Krami skall vara aktuella inom kriminalvården och socialtjänsten. De som skrivs in i Krami skall vara aktuell inom kriminalvården vid inskrivningsdagen, antingen genom att de är dömda till skyddstillsyn eller kommer att friges från fängelsestraff. Deltagandet bygger på frivillighet men för att de skall beredas plats i programmet krävs ett eget intresse samt uppvisad drogfrihet. Det som är gemensamt för denna klientgrupp är att det har svårigheter att ingå i den ordinarie verksamheten som arbetsförmedlingen har. Många har lite eller ingen erfarenhet av den öppna arbetsmarknaden och är ofta beroende av försörjningsstöd via socialtjänsten. Rekryteringen av deltagare till Krami sker främst från Kriminalvården, såväl från frivården som från anstalterna. Det som kännetecknar många personer i denna målgrupp är att de inte har haft förmåga att följa samhällets regler-/normsystem och har blivit föremål för en eller flera insatser av olika myndigheter. Dessa klienter har idag ofta svårt att se hur de kan få hjälp genom myndigheter. De har ofta olika kontakter på arbetsförmedlingen, vilket kan innebära att förmedlaren inte har kännedom om klientens bakgrund. Socialtjänsten kräver att klienten skall stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd i realiteten innebär detta ett inskrivningsbesök. Därefter har klienten svårt att ta initiativ till ytterligare insatser. Det är idag ovanligt att det sker en samlad bedömning och gemensam samverkan mellan kriminalvård och arbetsförmedling. Kriminalvården och socialtjänsten samverkar kring behandlingsinsatser m.m. 2.2 Genomförande och process Deltagarens arbete mot målet finna, få och behålla ett arbete/utbildning sker i olika etapper: Deltagandet i schemalagd gruppvägledning med fokus på att finna sin väg mot arbete genom att inventera sina intressen, resurser och valmöjligheter. Tid: 3 veckor. Finna och få praktikplats på den öppna arbetsmarknaden utifrån individuella förutsättningar. Tid: 1-2 veckor. Praktik på den öppna arbetsmarknaden med syfte att få arbete eller utbildning. Tid: 1-6 månader.

5 Uppföljning av eleven under ett år efter anställning/utbildningsstart med syfte att behålla arbete eller utbildningsplats var alla tre personal på plats för att starta Krami i Umeå. De första veckorna gick framförallt ut på att sätta oss in i Krami:s arbetssätt. Vi hade även mycket arbete med att färdigställa de lokaler som ställts till förfogande för verksamheten startade den första gruppen med deltagare vid Krami Umeå. På grund av den relativt korta förberedelsetiden var deltagarantalet endast fyra personer. Målsättningen är att varje grupp skall innehålla 6-8 deltagare påbörjades den andra gruppen. 8 personer skrevs in för att börja Krami. De deltagare som fram till i dag har skrivits in i Krami motsvarar till stora delar den planerade målgruppen. Deltagarna är år med tyngdpunkten på åldersspannet år. När det gäller de första tre veckornas vägledningskurs har det varit tydligt att en större gruppstorlek ger en betydligt mer givande gruppdynamik för såväl personalen som deltagarna. Diskussionerna blir intressantare och möjligheterna för deltagarna att ta del av varandras olika erfarenheter blir större. 2.3 Resultat och effekter Av de fyra deltagare som startade Krami under våren 2007 fullföljde två personer vägledningskursen. Av dessa två personer är en person idag ute i praktik och den andre är utskriven på grund av missbruk av droger. Ingen uppföljande undersökning har hunnit genomföras på uppnådda effekter av att delta i Krami. I den grupp på 8 personer som påbörjade Krami hösten 2007 har sju deltagare fullföljt vägledningskursen. Samtliga är nu inne i fasen att hitta och komma ut i arbetspraktik. 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar En personal från varje myndighet, en frivårdsinspektör, en arbetsförmedlare och en socialsekreterare, samtliga med flerårig erfarenhet av respektive yrkesområde utgör den grupp som arbetar med Krami projektet. Personalen har tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. De har genomgått gemensam utbildning i konsekvenspedagogik och skall beredas möjlighet till handledning och fortbildning i konsekvenspedagogik

6 3.2 Genomförande och process I inledningsfasen har vi använt oss av Krami i Eskilstuna som mentorer för verksamheten i Umeå. Vi har av Eskilstuna fått möjlighet att ta del av en verksamhet som sedan flera år fungerar på ett bra sätt med goda resultat och omsätta deras erfarenheter till att passa verksamheten i Umeå Resultat och effekter Då verksamheten är väl etablerad på flera andra orter i landet har möjligheterna, genom erfarenhetsutbyte, att omsätta den specifika Krami-metodiken i Umeå varit goda. I vår personalgrupp har uppfattningen varit att det är mycket givande och lärorikt att ta del av de olika kompetenser och erfarenheter som var och en besitter från sina tidigare yrkesroller. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Krami är uppbyggt av en samverkan mellan tre parter; arbetsförmedling, socialtjänsten Umeå och kriminalvården/frivården Umeå. Ledningsansvaret samordnas i en styrgrupp med en representant från vardera myndighet. Förutom representanter från respektive myndighet ingår även representant från samordningsförbundet. Lokaler för verksamheten har tagits fram och dessa har renoverats utformats på ett bra sätt för att uppfylla de behov som funnits för verksamheten. Förutsättningar har även ordnats så att personalen har möjlighet att koppla upp sig på sina respektive myndigheters datanätverk. 4.2 Genomförande och process Personalen har haft regelbundna möten med styrgruppen för avrapportering av hur arbetet fortskridit samt för att få hjälp med de behov som uppstått under arbetet med att komma igång med verksamheten. Samarbetet med styrgruppen har fungerat bra. Till en början sammanträdde styrgruppen var 14:e dag för att, sedan behovet av så tät kontakt minskat, genomföras en gång per månad. På sikt ser vi också att samverkan kan utökas och även beröra Landsting och Försäkringskassan. Det finns klienter som är aktuella inom kriminalvården och är beviljade sjukaktivitetsersättning och sjukpenning. Vi ser att inom aktuell målgrupp finns personer som ser sjukaktivitetsersättningen som en enda möjlig väg till att ha en ordnad försörjning. Kan vi jobba med denna grupp innebär det att målgruppen som ansöker om sjukaktivitetsersättning kan minska.

7 4.3 Resultat och effekter Undersökningar har gjorts av Krami på andra orter i landet. Te.x utgav socialstyrelsen 2002 Med arbete som insats - Klienteffekter och samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete. Studien visade att Krami var mycket kostnadseffektiv och gav en stor samhällsekonomisk vinst jämfört med andra jämförbara insatser. För Krami i Umeå är det ännu för tidigt att uttala sig om några resultat. 4.4 Förutsättningar för implementering Förutsättningarna för att implementera verksamheten i ordinarie verksamheten är ännu för tidigt att ha en uppfattning om. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Iordningsställande av lokaler, kunskapsinhämtande m.m Utbildning i konsekvenspedagogik Vägledningskurs Vägledningskurs

8 6. Faktaruta Ålder Kön Beräknat Utfall Antal deltagare: Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal i arbetet* Män Kvinnor Män Kvinnor 0 0 Antal i studier** Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avbrutit Män Kvinnor Män Kvinnor 0 Antal som upplevt att livssituationen Män förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal som upplevt att insatsen har hållit god Män kvalité förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal individer som ansett att de kunnat Män påverka insatsen. (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor * Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. **Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning. 7. Slutsatser/Avvikelser Krami Umeå har ännu inte haft verksamhet så länge att någon deltagare kan sägas ha uppnått något mätbart resultat av insatsen. Bedömning av detta kan tidigast göras till nästa rapporttillfälle.