Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Transkript

1 Mellansteget Ett samverkansprojekt mellan Skellefteå Kommun/Handikappavd, Gymnasiesärskolan SYV, Eftermiddagsverksamheten, Arbetsförmedlingen SIUS, Försäkringskassan, Landstinget Råd&Stöd Årsrapport Rapporten sammanställd av: Margaretha Larsson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER (För att uppdatera markera och tryck F9) 1. Sammanfattning 2

3 Har vid tidigare rapportering redovisat bakgrund, syfte, mål och upplägg med projektet. Bakgrunden till att projektet startade var att det var svårt att hitta rätt arbete/sysselsättning till individerna samt att det behövdes tid att mogna in i vuxen rollen. När vi nu kopplar tillbaka ser vi behovet hos individerna att få både lära känna sig själv och mogna samt möjlighet att prova olika branscher. Målgrupp: Det görs en bedömning kring om det är Mellanstegets insats som individen behöver av handläggare. Det finns en viss samverkan kring bedömningen men det kan förbättras och utvecklas mer. Här ser vi det påbörjade samarbetet med skolan som en möjlighet. Förutom de inskrivna deltagarna så har det under projektets gång cirkulerat ungdomar som på något sätt haft kontakt med någon i gruppen, och av nyfikenhet sökt sig till vår teorilokal. Det har visat sig vara individer som hoppat av skolan, går IV programmet, går sista året på gymnasiet är arbetslösa eller på något sätt söker en tillhörighet. Vi har inte lagt några resurser på dem utan bara skapat en kontakt så vi kunnat kartlägga lite vilken samhörighet de har med någon i gruppen och vad de har för tillhörighet. Utredningar: Att det finns fullständiga utredningar är viktigt för att kunna hjälpa individen till rätt insats. Detta hoppas vi ska förbättras genom samarbete med skolan för det handlar om en lång process. Stöd över tid Efter 2½ års projekttid ser vi att även om individer avslutats så kommer de tillbaka när det uppstår problem eller om de inte vet hur de ska göra. Det innebär: Ett ställe att gå till - Veta vart man ska vända sig för att få hjälp Trygghet Relation Någon som förstår och kan kommunicera med och tolka individen Hjälp till rätt insats Samverkan: Under projekttiden har det arbetats fram en samverkansmodell mellan handläggare som innebär att det blivit större förståelse för varandra. Det har skapats en helhetsbild kring individen som gör att det blir ett gemensamt ärende och på så sätt tar hjälp av varandra, vilket gynnar individen och den får de insatser som behövs Handläggarna i projektgruppen har genom samverkan haft ett erfarenhetsutbyte vilket höjt deras kompetens. Kompetensutveckling: De utbildningar, konferenser m.m som varit har gjort att kontakter skapats mellan handläggare i olika organisationer. I en fortsättning är det viktigt att det blir en struktur så att de kunskaper som fås sprids i organisationerna Slutsats: Det finns stora vinster att göra både för individ och handläggare om man skapar en samverkan. Genom samverkan skickas inte individen runt utan det skapas en helhetsbild och rätt insatser sätts in. Samverkan kring individen måste börja redan under gymnasietiden så att det kartläggs vilka insatser som behövs. Viktigt är att det finns en som samordnar insatserna och noterar utvecklingen/framstegen. För individen är det viktigt att det finns ett ställe att vända sig till och där få den förståelse och hjälp som behövs under en lång tid Utifrån att utbudet av gymnasielinjer är få på gymnasiesärskolan så behöver många individer möjlighet att få prova olika branscher. Det gäller att få en självinsikt och hitta det område som passar utifrån deras förutsättningar Vi ser stora vinster med att marknadsföra målgruppen genom att göra många studiebesök. Vid dessa besök skapas kontakter som underlättar inför praktikanskaffning och ev. anställning. 3

4 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar De 9 deltagare som började i augusti kommer alla från gymnasiet och de har identifierats av SYV;aren. Alla har fått beviljat aktivitetsersättning Inför årets intag så har SYV;aren och handläggare samverkat för att göra en bedömning av vilken insats som varje individ behöver. Vi har dessutom 3 deltagare kvar från tidigare grupp. En av dessa har haft en pågående utredning som blivit klar under hösten. Utifrån att vi byggt upp en relation med tidigare deltagare så kontaktar de oss när problem uppstår. 2.2 Genomförande och process Vi har haft samma upplägg som tidigare som vi startar med 8 veckors teori. Det allra viktigaste är att ha individen i centrum och jobba med helheten samt att möta varje individ där den är med sin problematik Stor delaktighet är viktigt för att individen ska nå sitt mål Vi ser vikten av att starta med en Kick off vecka då vi har möjlighet att lära känna individerna och skapa relationer. Förväntningar och farhågor får deltagarna skriva ner under denna vecka Personlig utveckling jobbar vi mycket med under de följande 7 veckorna på olika sätt. Större självinsikt lägger vi stor vikt kring så att de kan göra sina val utifrån sina förutsättningar Bryta mönster är något som kräver både tid och tålamod både från individen och personalens sida. Sätta upp mål både kortsiktiga och långsiktiga tränas deltagarna på. De är då viktigt att tydliggöra den utveckling som sker och att de är delaktiga Motivationen är en viktig faktor för att målen ska uppnås. Viktigt är då att personalen visar på de framsteg som görs även om de är små. Deltagarna tränas på att ta emot både beröm och kritik Marknadsföra sig på arbetsmarknaden görs genom att vi åker ut på många studiebesök då deltagarna förberett sig och ställer frågor. Presentera sig personligen görs genom att individerna får skriva personliga brev som de sen använder som underlag när de åker ut och presenterar sig inför en praktik. Det arbete som påbörjats under introduktions veckorna fortsätter vid återträffarna som är 1 dag varje vecka samt vid ytterligare 2 teori veckor under året Praktikperioderna som är uppdelade i 3 perioder vill vi helst ska omfatta 8-10 veckor/period Handledare ska finnas på varje praktikplats. Kontinuerligt 1ggr/vecka besöker vi arbetsplatsen för att ge stöd till både handledare och deltagare. En viktig del som handledaren gör är det omdöme som skrivs i slutet på praktiken och delges individen Det mesta av innehållet i teoriblocken sker i grupp men genom att det startas en förändringsprocess hos individerna måste det finns utrymme för enskilda samtal Individerna tränas för att inse vikten av att vara delaktiga i planering och beslut som berör dem. Utifrån vårat positiva och lösningsinriktade arbetssätt så sätts individens resurser i fokus Mycket av arbetet handlar om att skapa relationer mellan individ och personal. En grundförutsättning är att personalen har en empatisk förmåga så att de i så hög grad som möjligt kan sätta sig in i hur individen känner och tänker. Det krävs även goda kunskaper att kunna kommunicera på olika sätt. Utifrån individens problematik så byggs kontakter till berörda handläggare så att det blir en trygghet för individen att vända sig dit. Att det finns en samverkan mellan organisationerna är viktigt så att rätt stöd och hjälpinsatser kan sättas in 4

5 2.3 Resultat och effekter Vi bedömer att deltagarna tillhört rätt målgrupp men alla har inte varit färdigutredda vilket leder till längre insatser i projektet De nya deltagarna i projektet är inne i den första fasen som innebär att de får nya insikter att bearbeta. Det är viktigt att möta dem där de är med sin problematik och sen ta stegen mot arbete. Vi ser även behovet av tid för att få känna sig för och prova samt mogna in i vuxenrollen De deltagare som är kvar från förra året är i olika faser. En har fått självinsikt och det jobbas för att rätt insatser ska sättas in. En annan har det pågått en utredning kring som blivit klar under hösten vilket innebär att vi nu kan jobba i rätt riktning. Här har vi sett hur viktigt det är med utredning för att snabbare kunna jobba för självinsikt och rätt insatser. Den tredje deltagaren har fått problem i sin livssituation och vi samarbetar med socialtjänsten så vår insats är begränsad i nuläget. Viktigt är att inte klippa av banden helt utan hitta en samverkan när livssituationen förändras. Speciellt då individen inte har ett fungerande nätverk Genom alla de studiebesök som vi gjort har deltagarna kunnat marknadsföra sig och vi har skapat kontakter inför praktikplatser. Detta upplever vi som en viktig faktor. Trots svårigheter på arbetsmarknaden så har vi kunnat tillmötesgå önskemål från deltagarna och ordna praktikplatser även om inte alla omfattat 8 10 veckor. Goda kontakter har upparbetats på arbetsmarknaden vilket innebär säkrare omdömen. Nästan alla deltagare uttrycker att de inte vill jobba inom den bransch som de utbildat sig inom. Stöd över tid ser vi behövs. De relationer som byggts upp innebär att individerna är trygga och deltagare från tidigare år återkommer när problem uppstått för att få råd eller bli hänvisade till rätt handläggare. Vi är nu inne på den tredje gruppen och ser stora skillnader på om de fångas upp direkt efter gymnasiet eller om de snurrat runt några år innan de fångas upp. Se bilaga 1 Utvärdering efter 8 teoriveckor -09 Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Bristfällig 1.Eget engagemang Förväntningar Innehåll Lyssna på Stöd Nytta 6 5 Sammanställning 22/12-09 Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Vad tycker du om att ha varit med i Mellansteget Vad tycker du om att fått välja praktikplats 6 5 Hur tycker du att återträffarna varit Besök av personal på praktikplatsen Stöd av handledare på praktikplatsen Innehåll/upplägget av Mellansteget 9 2 5

6 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Inga förändringar i personalgruppen har skett. 3.2 Genomförande och process Personalen är en väl inarbetad grupp som hela tiden har strävat efter att ha en gemensam plattform. Vilket innebär regelbundna träffar för att på så sätt skapa tid för att: Analysera och utveckla innehållet. Förhållningssätt - Diskuterar olika situationer så att vi kan ge varandra råd och stöd Kännedom kring organisationernas regelverk för att leda individen rätt Kunskap om hur vi kommunicerar och vad vi kommunicerar Coaching är vår metod Stöder den enskilde individen Individen i fokus Inspirera individen att bryta mönster och gå vidare Peppa till utveckling grundat på kunskap om individens funktionshinder Konfrontera individen med olika saker. Det är då viktigt att det bottnar i funktionshindret så man inte ställer för stora krav Vägleda individen genom att använda material som förtydligar Vi skapar utrymme för kurser och förläsningar när det kommer erbjudanden som vi tycker tillför personalen nya kunskaper Personalen ska ha ett stödjande arbetssätt både till deltagare och handledare. Individen knyts till en i personalgruppen som sen kommer att vara den som samordnar allt kring individen. Lyfta och förtydliga framsteg och förändringar Få individen delaktig Stimulera individens motivation Stöder individen och handledare ute på arbetsplatsen Samverkan: Vi har en uppbyggd samverkan med handläggare i organisationerna som gör att det går snabbt att ta rätt kontakter. Personalen vet vart de ska vända sig i olika ärenden för att så snabbt som möjligt komma vidare. För att det ska bli så effektivt som möjligt så är det den personal som individen är kopplad till som tar de kontakter som behövs. Detta innebär att det byggs kontakter både mellan organisationerna och till företagen. Vi fortsätter och försöker sprida vårt sätt att arbeta men under denna period är det ett begränsat utrymme eftersom individerna behöver mycket tid i ingångsskedet. Ett par studiebesök har vi kunnat ta emot samt att behålla kontakterna som vi tidigare skapat. 3.3 Resultat och effekter Att se helheten hos individen och jobba med den är ett måste anser personalen Personalen har arbetat fram ett gemensamt syn- och arbetssätt som innebär att de snabbt kan frigöra resurser och göra förändringar om så behövs. Detta är av stor vikt då det ibland krävs snabba insatser. 6

7 Viktigt är att personalen har en positiv människosyn och ser till möjligheter och inte svårigheter En grundförutsättning som innebär god empatisk förmåga finns i personalgruppen och detta krävs för att kunna möta individerna och förstå hur de känner och tänker. Förutom denna förmåga krävs att kunna kommunicera och detta har personalen jobbat med för att tydliggöra framsteg och mål för individen Att coacha individerna ser vi som ett förtroendeuppdrag vars mål är att göra individen så delaktig som möjligt Personalen har genom sitt sätt att jobba fått en stor kunskap kring hur man samtalar med individerna genom att bl.a ställa rätt typ av frågor, förtydliga genom visuella arbetsmetoder samt analysera kroppsspråket. Denna kunskap har vi kunnat använda genom att delta vid samtal då handläggare ska träffa individer inför t.ex beslut av något slag eller vid utredning Det har blivit synligt att det behövs stöd över tid. Utifrån att det byggts en relation så har tidigare deltagare kontaktat personalen när de uppstår problem för att rådfråga eller bli lotsade till berörd handläggare. Utifrån att det finns en upparbetad samverkan så kan personalen snabbt lotsa individerna till rätt insatser som ger dem bättre förutsättningar att hamna rätt och få det stöd som de behöver. Den helhetssyn som finns är inriktad på individens behov Det har upparbetats goda kontakter på arbetsmarknaden genom de kontinuerliga besöken. Detta ser vi har stor betydelse när vi nu söker praktikplatser i kärvare tider. Detta har även blivit en kanal att marknadsföra målgruppen Under denna period har personalen inhämtat mer kunskap kring neuropsykiatriska diagnoser. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Denna organisation och förutsättningar har tidigare presenterats. 4.2 Genomförande och process Det mesta samarbetet sker med handläggare från olika organisationer som finns representerade i projektgruppen. Hela gruppen träffas 1ggr/mån dessutom sker träffar efter behov. I gruppen råder en öppenhet som gör att kommunikationen är rak. Vid dessa träffar deltar även den mentor som är knuten till projektet. Jag uppfattar att viljan till samarbete är stor på handläggarnivå samt att den trygghet som finns i projektgruppen gör att man tar hjälp av varandra. Under projektets gång så har det blivit tydligt att ett ökat samarbete med skolan är av stor vikt. Utifrån det träffades projektgruppen och berörda rektorer för att kartlägga allas synpunkter och starta ett samarbete 7

8 4.3 Resultat och effekter Den största förändringen i samverkan är att synen har förändrats från att se det som någons ärende till att det blivit ett gemensamt ärende som ska lösas. Eftersom alla har en kännedom om varandras regelverk så bollas inte individen mellan utan man ser till vad varje verksamhet kan tillföra. Individens samlade behov blir synligt Genom att det skapats möten och möjlighet till kompetensutveckling där erfarenhetsutbyte skett så har kunskapen kring funktionshinder, bemötande och kommunikation höjts. Bland handläggarna som sitter i projektgruppen finns stor kunskap om både målgruppen och det samarbete som utvecklats. Deras erfarenhet och kunskap vill de sprida till sina kollegor men det måste finnas tidsutrymme för det. Det har arbetats fram en struktur för samverkan som vi ser kan finnas kvar över tid och utvecklas ytterligare. Det som behövs är att en har en samordnande funktion Under projekttiden har personalen haft den samordnande funktionen kring både individen och projektgruppen vilket varit tidsbesparande och gjort kontakten med handläggare mer tillgänglig. Samverkan är inte något som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som måste erövras, etableras och underhållas. 4.4 Förutsättningar för implementering Det finns i dagsläget inget färdigt förslag till implementering. Kommunikationen kring en implementering har påbörjats. Vi ser i projektet att dessa individer behöver en samordnad myndighetsstruktur för att få en fungerande livssituation och en bättre förankring på arbetsmarknaden. Utifrån resultaten i projektet ser vi att det är viktigt att individerna fångas upp direkt efter skolan för att på ett snabbare sätt nå resultatet arbete. Detta innebär att skolan måste komma med i samverkan och att det på så sätt utarbetas en fungerande överföring så ingen hamnar utanför. Det krävs att det finns en samordning och helhetssyn kring individen så att det kan skapas det stöd som behövs för att nå målet arbete/sysselsättning. Här ser vi att det är viktigt med en kontaktperson som har en uppbyggd relation till individen som håller samman insatserna och noterar och förmedlar utvecklingen/framstegen. Utifrån det vi ser av det påbörjade arbetet kring Arbetmarknadstorget hoppas vi att målgruppens stöd och behov ska bli tillgodosedda. Det måste ges förutsättningar för att denna målgrupp ska få en fungerande livssituation och kunna komma ut på arbetsmarknaden 8

9 5. Aktiviteter Fyll i aktiviteterna som genomförts under projekttiden av betydelse för projektets utveckling och resultat. (gruppstarter, informationsmöten, styrgruppsmöten, samverkansmöten, seminarier, konferenser etc.) Aktivitet Start Slut Gruppstart 17/8 Rapport till LSG 21/8 Projektledarträff 27/8 Rapport till Samordningsförbundet 1/9 Fokusdag arbete och sysselsättning för personer med Aspergers syndrom och ADHD 2/9 Projektgruppsmöte 8/9 Visning av bedömningsmaterial 14/9 Unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - föreläsning 16/9 Möte med berörda rektorer 17/9 Projektledarträff 1/10 Flickor med ADHD och om Flickor med autism 6/10 Konferens En dörr in 7/10 Tänka positivt - föreläsning 12/10 Projektgruppsmöte 13/10 Projektgruppsmöte 10/11 Projektledarträff 12/11 Information om Mellansteget vid SYV träff 17/11 Pedagogträff Ninja koll 18/11 Projektgruppsmöte 8/12 Möte med berörda rektorer 10/12 Projektledarträff 17/12 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Antal i arbete efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar 9

10 Antal som avbrutit efter projektstart (3) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar 4 deltagare är ute på arbetsträning via AF -SIUS 5 har gått till dagligsysselsättning Antal kvar i projektet Män Kvinnor Män Kvinnor Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) Alla 8,3 Vilket betyg gav individen insatsen (5) Alla 9,3 Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) Alla 9,1 1. Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. 2. Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning 3. Detta gäller individer som av olika skäl hoppat av insatsen. Detta kan vara pga. att man avvikit, ej uppfyllt krav som ställs, ej haft intresse av att fullfölja etc. 4. Detta gäller individer som avslutat insatsen planerat. D.v.s. insatsen har ej lett till önskat resultat i form av arbete, studier eller att man gått vidare till annan insats. 5. Dessa uppgifter tas från SUS (M2 deltagare) och det ni ska skriva in är medelvärdet av de som svarat. 10

11 7. Slutsatser/Avvikelser Deltagare: Projektet startades för att tydliggöra tillhörighet och stärka individerna mot arbetslivet. Det vi sett är att deltagare som kommer direkt från gymnasiet snabbare kommer mot arbete. De som cirkulerat i andra åtgärder behöver längre och större insatser. Därför är det viktigt att samarbetet med skolan utvecklas och att det sker en tydlig överföring som tydliggör individens behov så att det blir rätt stöd tidigt. Detta samarbete hoppas vi även ska leda till att utredningar startas under skoltiden så att möjligheterna ökar för individen att få rätt insatser Det måste finnas en helhetssyn kring individen för att det ska fungera ut mot arbetslivet. Därför behövs en bred samverkan. Det kräver att en personal/handläggare är samordnande och tydliggör den utveckling som sker. Vi ser att det finns behov för en del individer av dagligsysselsättning (individplacering) för att träna mogna in i arbetslivet men vi ser ingen tydlig utgång. Detta är något som behöver förtydligas så att individen ser det som en möjlighet och inte en inlåsning Kontakt med anhöriga om planer och utveckling är av stor betydelse så alla arbetar mot samma mål. Personal: Av personalen krävs att man utgår från en helhetssyn och att ha ett positivt förhållningssätt och vara lösningsinriktad. Med denna utgångspunkt mot alla parter finns stora förutsättningar för goda resultat. Samarbetet ska fungera inte bara med individen utan även mot handläggare och personal ute på företag. Personalen har en stor uppgift att marknadsföra målgruppen på arbetsmarknaden och genom det stöd och den kontinuerliga kontakten ser vi att det har gett resultat. Vi ser att utifrån att det skapats en relation till individerna så kommer de tillbaka när problem uppstår. Därför är det viktigt med stöd över tid för vi ser att om problemen uppdagas tidigt löses de snabbt vilket är tidsbesparande Viktigt är att det finns en samverkan på bred front för att hitta rätt insatser eller kontakter. Den största delen av arbetet är kring individen men det är viktigt att även få en kontakt med anhöriga så att de har kännedom om förändringar och kan stödja den. Stödet ska vara på individnivå vilket innebär att det ska var behovsstyrt och samordnat Organisationerna: Utifrån att handläggarna i projektgruppen tidigt får en helhetsbild kring individen är det möjligt att diskutera åtgärder och tillhörighet vilket underlättar framtida planering Under projekttiden har en öppenhet mellan handläggare i projektgruppen utvecklats som resulterat i att man tar hjälp av varandra och utbyter erfarenheter. Kunskapen om varandras regelverk gör att det blir större förståelse och man ser till vad varje verksamhet kan tillföra. Denna kunskap och erfarenhet hoppas vi ska tydliggöras i varje organisation och spridas till kollegor. En förhoppning är att det skapas utrymme för dessa samverkansambassadörer! Att mötas mellan organisationerna vid kompetensutvecklingsdagar har varit både uppskattat och lärorikt. Att ordna gemensamma föreläsningar och utbildningsdagar borde kunna planeras mellan organisationerna. Samordna praktikplatser: Även om vi lyckats få praktikplatser så hör vi vilken belastning det är på företagen. Det finns en stor risk att kvalitén på praktiken inte blir så bra som vi vill ha när trycket är stort och tid för handledning minskar (Flera praktikanter på samma företag) Utmaning: Den stora utmaningen är att hitta en fortsättning på det goda resultat som uppnåtts. Utveckla samverkan med skolan så att individerna kan få rätt stöd tidigt Tydlig övergång från skolan till arbets/vuxenlivet Få tid att både lära känna sig själv och mogna samt möjlighet att prova olika branscher. Stöd över tid. Trygghet att veta vart man ska vända sig där det finns personal som förstår och kan kommunicera tydligt Prognosen över resultatet för dessa 3år ser mycket god ut. Se bilaga 2 11

12 Bilaga 1 Kommer från 2 tjej gymnasiet 4 killar gymnasiet Tillhör arbetsmarkn aden Arbete 1 tjej från gymnasiet 4 killar från gymnasiet 1 kille frånaf 1 kille frånhandikapp 2 killar AF 1 kille handikapp Dagligsysse ls ättnin g el anpass at ar bete 0 Tjejer Killar Tot alt tjejer gymnasiet 1 tjej hand ikapp 3 killar handikapp 1 kille AF Tillhör arbetsmarkn aden Dagligsysse ls ättnin g el anpass at ar bete Arbete 2 tjejer från gymnasiet 1 tjej från Handikapp 1 0 Tjejer Killar Totalt tjejer gymnasiet 5 killar gymnasiet Tillhör arbetsmarkn aden Arbete 3 tjejer frångymnasiet 4 killar från gymnasiet 3 Dagligsysse ls ättnin g el anpass at ar bete Tjejer Killar Tot alt 12

13 Bilaga 2 Prognos utifrån 27 deltagare tjejer killar Totalt Tillhör arbetsmarknad har fått anställning Daglig syssel sättning Ej klargjorda Arbetsmarknaden: Inte klargjord: 60 % tillhör arbetsmarknaden 4 % har av olika skäl inte ku nna t klargöra s. av dessa ha r 50 % fått anställning Dagligsysselsättning: 36 % dagligsysselsättning 13