Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Transkript

1 Mellansteget Ett samverkansprojekt mellan Skellefteå Kommun/Handikappavd, Gymnasiesärskolan SYV, Eftermiddagsverksamheten, Arbetsförmedlingen SIUS, Försäkringskassan, Landstinget Råd&Stöd Årsrapport Rapporten sammanställd av: Margaretha Larsson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER Sammanfattning Har vid tidigare rapportering redovisat bakgrund, syfte, mål och upplägg med projektet. 2

3 Nu har vi haft två grupper av deltagare (totalt 18 individer) i projektet och vi kan konstatera att det verkligen behövs tid. För att bryta mönster sägs det behövas sex månader upp till ett år och det stämmer verkligen. Att problematiken hos deltagarna kan se väldigt olika ut har vi fått uppleva. Det vi känner är att samverkan är ett måste för att hjälpa individen framåt så att deras livssituation blir bättre. Viktigt är att vi jobbar med helheten och ser till att genom samverkan så sätts rätt insatser in. Vi kan då allt eftersom jobba med att stärka dem och pröva deras arbetsförmåga ute på praktikplatserna. På praktikplatserna har vi haft ett gott samarbete och kan därigenom utveckla och få bättre omdömen. Ett område som vi fått lägga mycket tid till är coachning genom bl.a enskilda samtal och telefon kontakter. Detta har sen visat sig ge resultat genom att individen får större tilltro till sin förmåga och på ett ärligt sätt presentera sina svårigheter. Vi kan även konstatera att det blivit mer accepterat att ta emot den hjälp som behövs. Trots att det varit både finanskris och lågkonjunktur så har vi lyckats få praktikplatser inom den bransch som individen önskat. Vårt arbetssätt att åka ut till praktikplatserna 1ggr/ vecka för att träffa handledare och deltagare har gjort att vi fått bra kontakter i näringslivet. Vi försöker ha en öppen dialog med handledarna på arbetsplatserna kring hur deltagare med funktionshinder behöver stöd för att komma ut i arbetslivet. Vi ser all tid ute på företagen som ett sätt att marknadsföra målgruppen som en arbetsresurs. Viktigt är att vi aldrig ser en individ utifrån deras belastning utan från den tillgång varje individ alltid är Att vi hela tiden varit en personalgrupp som fungerat har varit av stor betydelse. Den viktigaste faktorn för att det ska fungera är att vi har skapat en gemensam plattform med en gemensam värdegrund. Vårat arbetssätt är en helhetssyn på individen och arbeta med den Att ha helhetssyn är att inta ett förhållningssätt. positivt förhållningssätt baserat på lösningsfokuserat tänkande få deltagarna att känna att de kan påverka sitt liv och sin framtid. arbeta med att bekräfta och stärka deras positiva sidor individen i fokus och att sträva efter den optimala lösningen för varje individ. en lyhördhet gentemot individerna och att man ger dem möjlighet att vara delaktiga. Samarbetet med handläggare i projektgruppen har verkligen utvecklats och det finns en större tillit till varandra vilket gör att träffsäkerheten för individerna blir större. Att det finns ett mera gemensamt förhållningssätt med arbetsfokus ökar chanserna för att individen ska hamna rätt. Samarbetet med att göra rätt bedömning kring vilken insats eller placering individen behöver har påbörjats men kan förbättras och utvecklas mer. Ett arbete som återstår är att belysa effekterna av samverkan så det blir strukturerat genom nya arbetssätt och metoder. Viktigt är att ledningen i alla organisationer har insyn och ser effekterna samt skapar utrymme (tid) för utveckling. Vi har tidigare framfört åsikter kring att individerna behöver tidigare insatser. I projektgruppen har detta lyfts och berörda rektorer kommer att kallas till ett första möte där vi vill bjuda in till ett samarbete. Samarbete är inte ett mål i sig utan ett medel för att åstadkomma en bättre process och ett bättre resultat 2. Deltagare 3

4 2.1 Deltagarnas förutsättningar Har tidigare redovisat vilka kriterier som gäller för att antas till Mellansteget. 10 aktuella individer fick information våren var avgångselever från gymnasiesärskolan el. gymnasieskolan. 4 kom från dagligsysselsättning 1 från AF 1 från Soc/ Individomsorg 9 sökte till Mellansteget. 5 tjejer och 4 killar 2 deltagare från gruppen 07/08 var kvar under hösten -08 för att det skulle kunna göras en slutlig bedömning. Inför ett nytt intag till augusti avgångselever från gymnasiesärskolan fick en inbjudan till informationsträff i februari. 9 av dessa sökte till Mellansteget 09/10. 3 av deltagarna från projektåret 08/09 inte är helt klargjorda så de ska få fortsätta under hösten -09 Utifrån ett gott samarbete kring några elever så har SYV;aren och Arbetsförmedlingens UF samordnare, eller handläggare på handikapp (dagligsysselsättning) haft kontakt med de individernas föräldrar och lärare och det har gjorts bedömningen att de inte är Mellanstegets insats som de eleverna behöver utan de har gått direkt till AF. 2.2 Genomförande och process Grunden för vårt sätt att arbeta är att ha en helhetssyn på individen och arbeta med den Det handlar om att göra rätt prioriteringar för just den individen Viktiga faktorer: - Skapa en bra relation för att kunna arbeta med möjligheter - Arbetssättet måste anpassas efter behoven hos individen - Se individens unika möjligheter, förmåga och stärka dessa. - Hjälpa individen att se framstegen även om de är små Vi ser även med denna grupp att det behövs tid för att starta en process och bryta mönster. Teori 8 veckor 11/8 3/10-08 Kick off bygga relationer, kartläggning, intresseanalys Värderingar Egna och andras Självförtroende Vad är jag bra på, Vad är svårt för mig Självinsikt Vem är jag Lyssna, förstå, tala Vad är viktigt att veta om mig själv för att det ska bli bra. Mitt funktionshinder Presentationsbrev Motivation Sätta upp mål Vad vill jag i framtiden Vilken hjälp behöver jag för att nå dit. Studiebesök Samhällsorienterande information Ekonomi Att vara vuxen Under dessa veckor är det av stor vikt att personalen är lyhörd och på så sätt får ett samlat grepp kring individens livssituation. En fungerande samverkan är i detta skede av stor vikt så att rätt insatser kan sättas in så snabbt som möjligt. Ex. Råd & Stöd, boendestöd, samtal med psykolog, friskvårdsaktiviteter o.s.v. 4

5 Åka ut på så många studiebesök som är möjligt utifrån deltagarnas önskemål. Detta ökar insynen i arbetslivet och deras perspektiv på kommande praktikplatser. Detta är även ett sätt att visa upp sig. Praktik 1 upp till 10 veckor + Återträffar 6/10-12/12-08 Inriktningen på praktiken är att individen ska kunna testa sin förmåga för att få en större insikt i sina förutsättningar. Vid återträffarna tar personalen upp situationer som uppstår på praktikplatser. Arbetet med att hjälpa dem att få en större självinsikt pågår hela tiden. Teori 15/ /1-09 Denna vecka jobbar vi mycket med sociala koder och kommunikation. Vi försöker utgå från händelser som varit ute på praktikplatserna. Utifrån att de är deras upplevelser så blir det mycket diskussioner. Praktik 2 upp till 10 veckor + Återträffar 12/1-20/3-09 Denna praktik tar dem ytterligare en bit på vägen. Här försöker vi testa gränser och att det blir en utmaning för individen. Allt detta för att både individen och personalen ska veta var gränserna är. Deltagarna behöver en nära coachning för att våga ta steg framåt. Viktigt är att vi hjälper dem att se framstegen även om de är små. I slutet på denna praktik börjar vi se vilken tillhörighet de har. Eftersom individen får en större självinsikt om sina förutsättningar så ökar även behovet av enskilda samtal. Under denna period har vi haft ett samarbete med ungdomshälsan. En Må bra grupp med tjejerna som träffats vid 10 tillfällen. Här har ämnet varit kost, rörelse, sömn. Teorivecka 23/3 27/3-09 Nu börjar det klargöras för individen var tillhörighet är. AF eller Dagligsysselsättning eller om det av någon anledning behöver ytterligare tid i Mellansteget Deltagarna har nu fått en större självinsikt och flera av dem vill ha mer information kring just deras funktionshinder. Här hjälper vi individerna på olika sätt att få den informationen. Här hjälper vi individerna att sätt upp mål för framtiden och fokuserar mycket kring vad det innebär att vara vuxen. Praktikperiod 3 upp till 9 veckor + Återträffar 30/3 29/5-09 Inför denna praktik har individen fått en insikt som gör att praktiken blir utifrån deras förutsättningar. Om bedömningen är gjord att individen tillhör arbetsmarknaden så blir praktiken inom den bransch som önskas och med de arbetsuppgifter som passar. Praktiken för de som har en arbetsförmåga men inom ett snävare arbetsområde så samlas handläggare för att gemensamt se vilka lösningar som kan finnas. För de som bedömts tillhöra dagligsysselsättning så tas kontakter och praktiken blir inom deras verksamhet. Handledning: Vid varje praktikplacering så utses en handledare på arbetsplatsen. Kontinuerligt 1ggr/vecka besöker vi arbetsplatsen för att ge stöd till både handledare och deltagare. Insatser som gör att deltagaren får en bättre livskvalité: Vi jobbar med helheten kring individen och med att bygga upp ett förtroende. Det betyder att vi startar en process. Detta innebär att det kan visa sig att det behövs flera insatser under en tid för att individen ska få en fungerande livssituation. Här är tiden en viktig faktor. Här har det visat sig att samverkanskontakter verkligen är viktiga för att komma framåt och hitta lösningar. Att bryta negativa mönster och beteenden är inte lätt. Man brukar säga att det tar upp till sex månader eller ett år innan man har förankrat ett nytt beteende. Det krävs tid och tålamod. 5

6 2.3 Resultat och effekter Trots oro på arbetsmarknaden så har vi lyckats få ut de deltagare som klarat de på praktik. Praktikperioderna har i en del fall blivit lite kortare än planerat. För individer som har haft väldigt svårt att komma ut på praktik har vi försökt hitta lösningar via handikapp eftersom det behövs mycket stöd i första läget. Handledningen ute på arbetsplatserna har verkligen varit en tillgång. Utifrån att vi har kontinuerlig uppföljning 1ggr/vecka då vi stöder både handledare och deltagare så ser vi att detta fungerar som en handledarutbildning och är mycket uppskattat hos handledarna. Dessa regelbundna kontakter gör att vi upparbetar en bra relation till företagen När denna grupp deltagare började i projektet augusti -08 så konstaterade vi att de stod rätt långt från arbetsmarknaden och att det fanns en stor problematik kring dem Vi kan i dag se att genom en fungerande rehabilitering så har de sakta närmat sig arbete. Det som blir tydligt är att det behövs tid och att det krävs en fungerande samverkan Vi kan även notera att ingen av deltagarna har gått till arbete inom det område som de utbildat sig. 3 deltagare till AF/SIUS. 1 deltagare individplacering inom dagligsysselsättning. Har en arbetsförmåga men inom ett snävare arbetsområde. Så vi har tillsammans med handläggare bedömt att utifrån rådande lågkonjunktur är det bästa för individen att den får en Med denna placering ska man ändå kunna behålla arbetsinriktningen och upparbetade kontakter med AF/SIUS för en eventuell framtida anställning. 1 deltagare dagligsysselsättning 3 deltagare fortsätter i projektet (1 har en stor problematik och som vi förstår haft det under en längre tid. Eftersom det inte fanns någon utredning så påtalade vi under hösten tillsammans med hans tidigare handläggare att en utredning ska göras. Tyvärr har utredningen dragit ut på tiden och inte påbörjats förrän senare delen av denna period. Så vi har gjort bedömningen att han ska få möjlighet att fortsätta i Mellansteget hösten Övriga 2 deltagare har av olika anledningar bedömts behöva längre tid i Mellansteget) Prognos utifrån 18 deltagare tjejer killar Totalt Tillhör arbetsmarknad Varav har fått anställning Daglig sysselsättning Ej klargjorda Arbetsmarknaden: Inte klargjord: 55 % tillhör arbetsmarknaden var av 17 % har av olika skäl inte 33,5 % har fått anställning kunnat klargöras. Det är gjort bedömningen att de ska Dagligsysselsättning: fortsätta i projektet. 28 % dagligsysselsättning 6

7 En rad kvalitativa mål har också uppnåtts: Tät coachande kontakt med deltagaren Planering utifrån varje ungdoms förutsättningar Praktikplaceringar med handledare som skriver omdöme Hög delaktighet för ungdomen Ökad samverkan med andra enheter Stödinsatser för ett långsiktigt tänkande för ungdomar med särskilda behov Ökad kontakt med privata näringslivet 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Inga förändringar i personalgruppen har skett. 3.2 Genomförande och process Personalgruppen har hela tiden varit en väl fungerande grupp. Alla känner sig delaktiga och är med och utvecklar metoder och arbetssätt. Vi försöker på bästa sätt göra en arbetsfördelning utifrån att 3 arbetar halvtid och är styrda av tider i sitt andra arbete. Grunden för vårt sätt att arbeta är att ha en helhetssyn på individen och arbeta med den Att ha helhetssyn är att inta ett förhållningssätt. Positivt förhållningssätt baserat på lösningsfokuserat tänkande Få deltagarna att känna att de kan påverka sitt liv och sin framtid. Arbeta med att bekräfta och stärka deras positiva sidor Individen i fokus och sträva efter den optimala lösningen för varje individ. En lyhördhet gentemot individerna och att man ger dem möjlighet att vara delaktiga. Viktigt är att skapa en bra relation för att kunna arbeta med möjligheter Arbetssättet måste anpassas efter behoven hos individen vilket kräver en flexibilitet hos personalen. Detta gör att individens unika möjligheter, förmåga och fördelar kommer fram och vi kan stärka dessa. Det gäller att hjälpa individen att se framstegen även om de är små. En stor del av vårat arbete är att vägleda deltagarna och ge dem råd och information om olika insatser som kan var till hjälp. Deltagarna är kopplade till en projekthandledare som de hela tiden återkopplar till. Den personen har ansvar för kartläggning och kontakter som behöver tas Viktigt är att personalgruppen har en gemensam plattform att utgå från. För att få denna plattform krävs att varje vecka ha en inplanerad tid för analysering och planering. Vid dessa träffar är det av stor vikt att det finns en öppenhet. Här ska det hela tiden föras diskussioner som utvecklar och för verksamheten framåt Bl.a dessa områden anser vi är viktiga att diskutera för att få ett gemensamt synsätt och därigenom en gemensam plattform: Flexibel Rak kommunikation mellan varandra Vara en god lyssnare som kan höra både det sagda och osagda. Bekräfta andra. Ha den självkänsla som krävs för att kunna bekräfta andra. 7

8 Ser det viktiga med kortsiktiga mål och har förmåga att lyfta upp positiva skillnader. Ha tålamod och se små förändringar som stora nyheter Läsa av och analysera, observera, utvärdera, Ta upp lösa trådar Skapa goda klimat vid möten Tro på individen Väl utvecklad etik (moral) i sitt arbete med människor. Empati, dvs. förmåga att förstå en annan människas känsloläge Förmåga att inspirera andra Klara snabba förändringar ( inte ha så stort kontrollbehov ) Öppen för att diskutera och ifrågasätta sina egna idéer, värden Använda sin humor utan att vara sarkastisk eller ironisk. (kränkande) Samverkan: Vi har byggt upp en samverkan mellan handläggare i organisationerna där hela personalgruppen är involverad och deltar i den utsträckning som är möjligt. Detta gör att det är lätt att ta snabba kontakter och det finns en bra kommunikation. Vid kurser och föreläsningar försöker vi bjuda in berörda handläggare för då finns det större möjligheter att vi skapar ett mer gemensamt synsätt. Projektledaren försöker sprida den kunskap och de erfarenheter som vi får i projektet genom att hålla workshops och ta emot studiebesök Framgångsfaktorer: Den största faktorn är att vi har en gemensam plattform med en gemensam värdegrund. Detta är en väldigt viktig faktor för att få en fungerande personalgrupp. En annan faktor är att försöka samverka med så många som möjligt för att hitta lösningar för varje individ. Hinder: Det som personalen upplevt som ett stort hinder är att det tar både mycket och lång tid för beslut kring att lösa ekonomiska situationer (aktivitetsersättning, försörjningsstöd). Även att det tar lång tid att få en utredning till stånd. Dessa hinder gör att processen mot arbete bromsas upp och det på så sätt behövs längre tid för individen att nå arbete. 3.3 Resultat och effekter Eftersom vi anser att tid för analysering och planering är väldigt viktigt så har vi försökt schemalägga tid varje vecka. Detta har gjort att vi får en mer samlad bild allihop och därigenom kan ge tips och råd till varandra. Det gör att vi bättre kan utveckla vår arbetsmetod. Utifrån att vi kunnat sprida vårt sätt att arbeta har vi fått möjlighet att träffa andra arbetsgrupper som möter denna målgrupp och starta ett samarbete där vi förhoppningsvis kan utbyta erfarenheter och hjälpa varandra i olika situationer. Vi har haft möjlighet att gå på föreläsningar som vi tyckt ger oss mer kunskap. Flera av dessa tillfällen har vi haft möjlighet att gå tillsammans med handläggare vilket skapar ett tillfälle att diskutera arbetssätt och synsätt. Utifrån den goda samverkan som byggts upp så förbättras rutiner och dokumentationer vid överlämningar. Vi ser att det finns ett behov av att det ska finnas en personlig kontaktperson för varje individ som kan hjälpa till att hålla ihop alla kontakter. 8

9 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Denna organisation och förutsättningar har tidigare presenterats. Under det senaste året har vi utvidgat vårt samarbete inom den ordinarie verksamheten med Ungdomshälsan 4.2 Genomförande och process Det mesta samarbetet sker med handläggare från olika organisationer som finns representerade i projektgruppen. Hela gruppen träffas 1ggr/mån dessutom sker träffar efter behov. I gruppen råder en öppenhet som gör att kommunikationen är rak. Vid dessa träffar deltar även den mentor som är knuten till projektet. Jag uppfattar att viljan till samarbete är stor på handläggarnivå samt att den trygghet som finns i projektgruppen gör att man tar hjälp av varandra. EX. Samverkan med handläggare Jan -08 Handläggare gör bedömning i sin organisation om insats ( Syv, handikapp, AF, FK ) Feb -08 Ärendet tas upp i samverkansgruppen ( projektguppen ) Mars -08 Individen får information om möjliga insatser JA el. NEJ till Mellansteget EV. andra insatser Juni -08 Juni -08 Aug -08 Samtal med individen Liten kartläggning ( försörjning, boende, stöd ) Medgivande till samarbete mellan handläggare i organisationerna Översyn av insatser t.ex försörjning Start insats 1ggr/mån Rapportering till samverkansgruppen ( projektgruppen ) Feb -09 Mars -09 Maj -09 Efter praktik 2 görs en genomgång och en preliminär plan (utsikter) kring deltagarna tillsammans med AF och handikapp Genomgång av preliminära planen med individen Överlämning framtidsplanering Ungdomshälsan har vi haft ett nära samarbete med som gjort att individerna fått snabba kontakter Vi har tillsammans även haft en Må bra grupp för tjejer kring kost, sömn, rörelse. Vi har under året fått kontakter med olika verksamheter som jobbar på ett liknande sätt. Detta har lett till erfarenhets och materialutbyte. T.ex: Dagligverksamheten Slussen Projekt i Lycksele - Röda Villan, Växtkraft, C2 Den mentor som är knuten till projektet är med vid projektgruppsmötena. Hon är den som hjälper oss att se objektivt på vårat arbete och kommer med synpunkter som kan hjälpa oss framåt. 9

10 4.3 Resultat och effekter Jag kan konstatera att både styrning och ledning har fungerat bra Snabba svar och samverkan i att finna bästa lösningen för individen samt smidigare slussningar till/från våra myndigheter, är åsikter som handläggare uttrycker. Att det även blivit ett kunskapsutbyte över gränserna är resultat man ser Utifrån den modell med samverkan som vi arbetat fram så ser jag att det har fungerat bra. Tydligt är att det behövs en personlig kontaktperson som kan hålla ihop alla kontakter kring individen. Genom en förenklad kommunikation mellan handläggare och en mer sammanhållen personalkompetens utifrån individens behov så blir träffsäkerheten bättre Det har visat sig att när vi lyfter aktuella till projektgruppen så görs en analys om de behöver Mellanstegets insats. Om det finns tveksamheter så ordnas det t.ex träff med individen och berörda (föräldrar, lärare) SYV;are, UF samordnare eller handikapp. Utifrån det så görs sen bedömningen. Det har visat sig att insatsen blir mer rätt och ingen hamnar mellan stolarna. Detta är något som vi hoppas ska finnas utrymme att utveckla. Att vi startat samarbete med andra verksamheter gör att vi blir fler som får ett gemensamt synsätt kring målgruppen. Det i sin tur leder till snabbare kontakter för individen. I all denna samverkan ser vi att det behövs en som har den samordnande funktionen. I dagsläget ligger detta på projektledaren. 4.4 Förutsättningar för implementering Det finns i dagsläget inget direkt förslag till implementering. Både utifrån förstudien Unga med funktionshinder och det vi ser i projektet så ser vi att dessa individer behöver en samordnad myndighetsstruktur för att få en fungerande livssituation och en bättre förankring på arbetsmarknaden. Generellt så har deltagarna glesa sociala nätverk runt sig och därmed få personer som kan fungera som en dörröppnare in i arbetslivet. Detta gör att de lätt hamnar utanför Samarbetet mellan organisationerna har under projekttiden utvecklats och det har blivit synligt att även skolan behöver komma in mer i samverkan då vi ser att det behövs en tidig samverkan för att inte hamna utanför. Vi ser även att det skulle behövas en personlig kontaktperson som kan hjälpa till att hålla ihop alla kontakter för eleven före och efter skolans slut. Här ser vi att en personlig plan kring individen bör upprättas som de själva är delaktiga i. Vi förutsätter att det pågår diskussioner i hemorganisationernas ledning kring implementeringen, men vi har inte delgivits några förslag Utifrån det goda resultatet och det stora behovet av stöd så måste det skapas en fortsättning anser alla berörda handläggare. Utifrån det visade intresset från kommuner i landet så har vi förstått att det råder ett stort behov av denna typ av verksamhet för målgruppen. 10

11 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut Projektgruppsmöte 20/1-09 Kunskapskonferens om ADHD och arbete 21/1 Projektledarträff 23/1 Rapport till LSG 6/2 Föreläsning Barn/ungdomar och vuxna med ADHD 12/2 Rapport till Samordningsförbundet 17/2 Samverkan med Slussen (dagligsysselsättning) 23/2 Information till nya deltagare 25/2 Träff med SIUS och handikappavd. 27/2 Projektledarträff 12/3 Rehabkedjan 17/3 Arbetslivskonferens i Umeå 19/3 Projektledarträff 25/3 Projektgruppen 26/3 Samverkan med Slussen (dagligsysselsättning) 30/3 Besök från verksamheter i Ö-vik 2/4 Projektledarträff 20/4 Projektgruppen 21/4 Föreläsning om Asberger 28/4 Träff två deltagare och SIUS handläggare 29/4 Samverkan med Slussen (dagligsysselsättning) 4/5 Utvärdering av Mellansteget hösten -08 våren -09 7/5 Överlämningsträffar 11/5 28/5 Samverkansdag med personal från 3 projekt i Lycksele 12/5 Planeringsdag inför hösten /5 Projektgruppen 26/5 Träff med nya deltagare 1/6 Projektledarträff 4/6 Deltagande vid kvinnokonferens i Göteborg 5/6 7/6 Länskonferens 17/6 Samverkansdag med Mellansteget Umeå 18/6 Projektgruppen 25/6 11

12 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Antal i arbete efter projektstart Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar Antal i studier efter projektstart (2) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avbrutit efter projektstart (3) Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) Män Kvinnor Män Kvinnor Kommentar: 1 deltagare är ute på arbetsträning via AF -SIUS 3 är aktuella hos AF - SIUS handläggare 5 har gått till dagligsysselsättning Antal kvar i projektet Män Kvinnor Män Kvinnor Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) Alla 8,3 Vilket betyg gav individen insatsen (5) Alla 9,3 Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) Alla 9,1 12

13 7. Slutsatser/Avvikelser Deltagare Vi har hela tiden sett att det behövs tid för att kunna klargöra individens tillhörighet. Det har nu blivit ändå tydligare att det behövs tid för att bryta mönster. Vi kan konstatera att de individer som inte varit i någon sysselsättning under en lång period kräver längre och större insatser innan de kommer ut på praktik. Att det behövs insatser som hjälper denna målgrupp att bli synliggjorda som arbetskraft är också en viktig uppgift. Ett sätt som vi tycker haft effekt är att åka ut på många studiebesök vilket även ökar våra möjligheter att ordna praktikplatser vilket i sin tur kan leda till anställning. Vi ser att flera individer har ett svagt nätverk kring sig. Så det skulle behöva utses en personlig kontaktperson för varje individ som kan hjälpa till att hålla ihop alla kontakter för deltagaren före och efter skolans slut. Personal Personalgruppen har varit väl fungerande hela tiden och nu ser vi att det arbetssätt som vi har ger resultat. Det allra viktigaste är att vi har en öppen dialog så vi får en gemensam värdegrund Projektet har väckt intresse hos andra kommuner i landet som hört av sig och vill ta del av vårt sätt att arbeta. Vi har arbetat fram en arbetsmetod som bygger på en viss struktur med flexibilitet för individen måste hela tiden vara i centrum. Organisationerna Jag känner att det finns en stor vilja till samverkan och den har utvecklats under projekttiden. Kunskaper om varandras organisationer har gjort att det blivit en ökad förståelse för varandras uppdrag. Detta har gjort att hjälp till rätt insatserna har ökat. Att man genom denna samverkan ser till att det finns en öppen dialog gör att det blir ett mer gemensamt synsätt. Vilket är viktigt för att öka träffsäkerheten av planering och insatser Ett arbete som återstår är att belysa metoder och effekterna av samverkan så det blir strukturerat. En viktig del i samverkan är att alla har ett arbetsfokus kring individen så att individen inte drabbas av någon inlåsningseffekt eller utanförskap. Vi ser att behovet av den insats Mellansteget ger och den samverkan som byggts upp är stor och har hjälpt individerna mycket. Detta innebär att de kunskaper och erfarenheter som byggts upp måste tas tillvara och utvecklas så att både fler individer får ta del av det samt att fler verksamheter kommer med i samverkan. Skolan är den verksamhet som vi vill få med i samverkan snarast. Den första träffen med berörda rektorer kommer att bli den 25 aug -09. Viktigt är att ledningen i alla organisationer har insyn och ser effekterna samt skapar utrymme (tid) för utveckling Hittills har utfallet blivit 55% till arbetsmarknaden varav 33,5% har fått anställning Utmaning En utmaning är att få en hållbar struktur på samverkan. Genom denna samverkan på ett tydligare sätt se att det finns ett gemensamt ansvar. Få tillstånd samverkan med fler parter som finns kring målgruppen Det råder inga tvivel om att det är ett stort behov av stödet/metoden Mellansteget för denna målgrupp Viktig kunskap är att ha kännedom om olika kommunikationssätt för människor i behov av särskilt stöd. Samt kunskap om inre och yttre faktorer som påverkar individen i olika situationer och miljöer. Mycket av denna kunskap finns inom de olika organisationerna så det gäller att ta fram den och dela med sig. Att det råder en stor okunskap ute i samhället gör att en viktig uppgift är att marknadsföra och sprida kunskap om målgruppen till bl.a näringslivet så att de vågar ta emot denna arbetskraft 13