Mellansteget. Halvårsrapport Samordningsförbundet Skellefteå

Transkript

1 Mellansteget Ett samverkansprojekt mellan Skellefteå Kommun/Handikappavd, Gymnasiesärskolan SYV, Eftermiddagsverksamheten EMV, Arbetsförmedlingen SIUS, Försäkringskassan, Landstinget Råd&Stöd Halvårsrapport Rapporten sammanställd av: Margaretha Larsson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1

2 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Deltagande organisationers förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter Förutsättningar för implementering AKTIVITETER FAKTARUTA SLUTSATSER/AVVIKELSER (För att uppdatera markera och tryck F9) 2

3 1. Sammanfattning Bakgrunden till projektet var att olika organisationer ansåg att det var svårt att veta om målgruppen tillhörde öppna arbetsmarknaden med eller utan samhällets stöd eller om de tillhörde dagligsysselsättning. Det man även såg var att individerna behövde tid för att stärka sin självkänsla. Syftet är att kvalitets höja individen och få en bättre träffsäkerhet om de hör hemma på den öppna arbetsmarknaden eller om de bör ha daglig sysselsättning i kommunens regi. Några av målen är: 50 % av deltagarna går ut på öppna arbetsmarknaden med eller utan samhällsstöd Samtliga deltagare ska uppleva att projektet bidragit till en positiv personlig utveckling Skapa en utvärderingsmetod för att klargöra enskilda individens förutsättningar Efter avslutad tid i projektet ska deltagarna få en skriftlig sammanställd individuell utvärdering/ CV Målgruppen är i första hand ungdomar som avslutar gymnasiesärskolans nationella program. I andra hand kan ungdomar som prövat annan aktivitet efter gymnasiesärskolan vara aktuella eller på annat sätt bedömts tillhöra målgruppen Projektgenomförande. Målgruppen får information om projektet samt att de har möjlighet att söka till deltagande i projektet Vi börjar med 8 veckors teori där vi bl.a bygger upp deras självkänsla. Projektet präglas i hög grad av nytänkande Projektteamet arbetar utifrån individens hela behovsbild ( jobb, boende, fritid, ekonomi, familj, kompisar o.s.v.) med coachningens VILL GÖRA VARA som verktyg. Individen ska känna ett aktivt deltagande utifrån sitt intresse eller önskemål, som leder till ett eget val av praktikplats. Upplägget under praktiken. 4 dagar praktik/ 1 dag återsamling gör att deltagarna kan utbyta erfarenheter och lära sig av varandra. Vid dessa träffar ska de kunna få inspiration att ta nya steg i livet. Projektteamet har kontinuerliga besök ( 1 gång/vecka) ute på praktikplatserna då de både stöttar handledare i sin roll och kollar av med deltagaren hur det fungerar. Praktiken avslutas med att det görs ett skriftligt och muntligt omdöme från praktikplatsen som ska klargöra individens arbetsförutsättningar Efter avslutad tid i projektet ska en skriftligt/muntlig sammanställd individuell utvärdering göras Samarbetet mellan alla handläggare gör att det utarbetas ett gemensamt förhållningssätt Under projekttiden utvecklas även ett samarbete och erfarenhetsutbyte mellan olika projekt i samordningsförbundets regi. Resultat och slutsatser: 10 deltagare var med vid starten den 13/8-07 men 1 valde att hoppa av redan första veckan. Utifrån det samarbete som byggts upp så kunde det snabbt ordnas träffar mellan alla berörda och bestämmas vilka insatser som skulle göras framöver. Det viktigaste i projektet är att deltagarna ska känna delaktighet Projektets upplägg är en stor framgångsfaktor då det först får en självinsikt och utifrån det vågar pröva nya saker. Samarbetet mellan organisationerna har gjort att det snabbt har kunnat tas tag i olika problem för att hitta en lösning och deltagaren har kunnat fokusera på projektinnehållet. 3

4 Praktikperioden på 4 dagar/vecka + återsamling 1dag/vecka gör att de kan utbyta erfarenheter och vågar pröva nya saker. Avsätta tid för handledarutbildning kunde inte företagen göra så då går vi ut 1 gång per vecka till praktikplatsen och stöttar handledaren genom att kontinuerligt diskutera bedömningsunderlaget som ska göras vid praktikens slut. Besöken ute på praktikplatserna har varit uppskattade. Att få praktikplats ute på företag har varit lättare på små företag än stora vilket vi kan tycka är märkligt. Efter första praktikperioden har vi en kille som är på väg att få en anställning med samhällets stöd 2. Deltagare 2.1 Deltagarnas förutsättningar Projektgruppen satte gemensamt upp kriterier för att antas till projektet Kriterier för att vara aktuell för Mellansteget: - Personer upp till 25 år med utvecklingsstörning som bedöms stå nära öppna arbetsmarknaden - Gått ut nationellt program inom särskolan i Skellefteå nuvarande år. - Gått ut nationellt program inom särskolan i Skellefteå tidigare år. - Personen är bedömd kunna ta till sig utbildningen Mellansteget. - Möjlighet att uppbära aktivitetsersättning via F-kassan. - Eftersträvar jämn könsfördelning. Eftersom det i första hand är avgångselever på nationellt program inom särskolan i Skellefteå så görs det en bedömning av SYV;aren om deltagaren kan vara i behov och ta till sig utbildningen i Mellansteget. De deltagare som kommer från AF och handikappavd. görs bedömningen inom befintlig organisation om deltagaren kan ta till sig utbildningen i Mellansteget.Urvalet av deltagare ska i första hand styras utifrån individens bedömda närhet till arbetsmarknaden Projektet omfattar minst 8-10 ungdomar per år. Alla deltagare är med på frivillig basis. Alla som bedömts tillhöra målgruppen får först information om vad projektet är sedan får de göra en ansökan med hjälp av berörd handläggare. När det är klart att de kan börja så skickas ett beslutsmeddelande ut. Projektåret 07/08 Utifrån dessa kriterier så har alla 7 elever från avgångsklasserna på gymnasiesärskolans nationella program ansökt om plats och antagits. Arbetsförmedlingen SIUS har bedömt att 2 ungdomar från dem är aktuella för Mellansteget vilka har ansökt samt antagits. Handikappavd har 1 ungdom som ansökt och antagits Så totalt består gruppen av 2 tjejer 20% 8 killar 80% i åldern år Det som kännetecknar målgruppen är att de har dålig självkännedom och ett lågt självförtroende. 4

5 2.2 Genomförande och process Vår målsättning har varit att sätta individen i fokus och att sträva efter den optimala lösningen för varje ungdom. Det förutsätter en lyhördhet gentemot ungdomarna och att man ger dem möjlighet att vara delaktiga i sin egen planering. Enligt vår erfarenhet blir då både resultaten och kvalitén bättre. Samtidigt är det så att många ungdomar behöver vägledning och råd om vilka vägar som är lämpliga. Vi har strävat efter ett positivt förhållningssätt baserat på lösningsfokuserat tänkande. Ambitionen har varit att aktivera ungdomarna och få dem att känna att de kan påverka sitt liv och sin framtid. Vi har arbetat med att bekräfta och stärka deras positiva sidor. Vi börjar med en Kick Off vecka med lite information och mycket aktiviteter. Detta för att alla ska lära känna varandra. Under teoriveckorna kartlägger vi individen utifrån ett focus på helheten HÄLSA - KOMPISAR FAMILJ INTRESSEN FRITID - ARBETSLIV och ser vilka insatser som behöver sättas in. Innehållet i 7 veckors teoriutbildningen är: - Identifiera dina behov, drivkrafter, motivation - Vad är jag bra på och kan jag förbättra det - Vad är svårt för mig och hur ärlig är jag med det - Egenskaper, identitet, roll - Värderingar, Nätverk - Hur är det att jobba Olika sätt att jobba - Träna arbetsintervjuer - Rättigheter Skyldigheter - Ekonomi Göra egen budget - Information om olika myndigheter - Friskvård. Varför är det bra? - Skriva personligtbrev - Förbereda praktiken Vi hade gjort ett preliminärt schema men det som varit väldigt viktigt är att personalen är så samspelt och flexibel då det hela tiden krävs förändringar. Det är väldigt viktigt att kunna läsa av kroppsspråk eller andra uttryckssätt där man kan se att det är något som en individ t.ex inte förstår eller funderar över något helt annat. När det uppstår sådana situationer så ska det finnas möjlighet att antingen få enskilt samtal eller att det görs förändringar i planeringen. Enskilda samtal ska det finnas avsatt tid till då behoven kan se väldigt olika ut. Utifrån att vi har ett uppbyggt samarbete med Af, Försäkringskassan, Landstingets Råd & Stöd har vi snabbt kunnat hjälpa deltagarna att ta de kontakter som behövts. Det har varit bra att dessa representanter kommit till oss och presenterat sig och sin verksamhet. Råd & Stöd är den insats som några haft svårast att inse att de kan få hjälp genom. Mycket av det beror på att de fortfarande bor hemma och inte inser vad de behöver hjälp med. Råd & Stöd är en insats som behöver lyftas fram Eftersom vi jobbat mycket med att de ska kunna hjälpa varandra utifrån sina erfarenheter och åsikter så är gruppen ett av våra redskap. Genom att göra övningar kring olika ämnen och 5

6 sedan lyfta dem till diskussion i gruppen får de höra vilka olika erfarenheter och synsätt det finns. Detta har gjort att flera har vågat sig på nya saker och göra en del förändringar. Vi jobbar utifrån ett coachande sätt genom VILL GÖRA VARA. Individen ska uppleva att den har fått bestämma hela vägen från Vad den VILL till HUR GÖR MAN och FÅ DET GJORT. Alla deltagare har skrivit en personlig presentation + meritförteckning. Den personliga presentationen tar tid att skriva för det är en process att skriva om sig själv. Vilka starka respektive svaga sidor har man? Vad är egenskaper och vilka ska man skriva om? Först så kommer önskemål om studiebesök och utifrån det så kommer önskemål om praktikplats. När så deltagaren valt praktikplats har personalen ringt för att höra om de kan ta emot en praktikant. Om en arbetsgivare visat intresse har vi överenskommit om tid för att besöka arbetsgivaren. På det sättet har ändå ungdomen "fått göra halva jobbet", dvs möta en arbetsgivare och presentera sig på ett bra sätt med hjälp av pesonligt brev och meritförteckning. Om ungdomen trivs på sin praktikplats och känner att den är meningsfull, blir den kvalitativa effekten stark. Därför är den personliga matchningen till praktik avgörande, dvs rätt praktik till rätt person. Är matchningen genomtänkt från början blir praktikperioden lyckad för båda parter, praktikant och arbetsgivare. Personalen har presenterat konceptet för praktikperioden ute på företagen: Kort presentation av projektet + folder Praktikupplägget Praktikavtal Möjlighet att söka stöd till personligt biträde I något fall åkte en personal med deltagaren ut till företaget och deltagaren fick presentera sig själv. Ute på varje arbetsplats har det utsetts en handledare. Dessa personer gör ett fantastiskt jobb och vi har ett bra samarbete med dem när projektledare/projekthandledare kommer ut 1 gång/vecka. Vid dessa träffar som mest sker i form av treparts samtal skapas ett förtroende mellan deltagare, handledare och personal som gör att man kan prata väldigt konkret kring hur det fungerar och hur man ska gå vidare. Detta gör att det hela tiden sker en utveckling i deltagarens takt och att det ska vara lättare att göra ett omdöme Praktikupplägget: - Det ska finnas en handledare ute på företaget - 4 dagars praktik/vecka - 1 dag återsamling/vecka - 1 personal kommer ut till företaget 1 gång/vecka och stöttar handledaren samt har treparts samtal kring hur det går. Deras självkänsla höjs ofta under praktiken och de känner sig stärkta 6

7 Tidsaxel för ett år i Mellansteget Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Teoridel: Introduktion Praktik Praktik Praktik Avslutning 10 veckor 10 veckor veckor 4 dag/vecka 4 dag/vecka 4 dag/vecka 1 dag/hel grupp 1 dag/hel grupp 1 dag/hel grupp Intresseanalys Återsamling Återsamling Kamratskap Repetition Utvärdering Värderingar Uppföljning Framtidsplanering Starka sidor Självinsikt Rättigheter Skyldigheter Omvärldsorientering Motivation Marknadsföra sig Data Förbereda praktik med berörda parter Vid återsamlings dagarna berättar alla hur veckan varit utifrån GJORT TÄNKT KÄNT Detta har visat sig vara ett bra hjälpmedel för att koppla saker man gör till en känsla. Just känslor som att vara stolt, glad, nöjd men även ledsen, rädd, orolig är viktigt att få fram och kunna prata kring. Även sådana saker som hur det fungerar ute på arbetsplatser från rena arbetsmoment till pratet på fikarasten är bra att höra. Detta gör att alla får ett bredare begrepp hur det fungerar ute i arbetslivet. Om det av någon anledning inte skulle fungera på praktikplatsen så avbryter vi den och söker en ny praktikplats. 7

8 2.3 Resultat och effekter Alla deltagarna hade sökt till projektet men en ansåg sig tvingad av omgivningen att delta vilket nästan direkt resulterade i att han slutade. Här var det av stor betydelse att vi arbetat upp ett samarbete mellan organisationerna så att han snabbt kunde ordnas ett möte med alla berörda och en ny plan lades fram. Vi anser att de som är inne i projektet är den målgrupp som projektet riktar sig till. Vi använder oss av gruppen som redskap då det får möjlighet att lära sig av varandra och höra hur andra tänker och tycker. Gruppverksamheter ökar deltagarnas nätverksbyggande. Den process som sker under teoridelen är att de blir stärkta och vågar tro på sig själva. Deltagarna har visat stort engagemang och vilja att delta i projektet En av det största framgångsfaktorerna är det upplägg som vi har. Här får de möjlighet att i ett tryggt koncept pröva sina förmågor innan de går ut i verkliga arbetslivet. Vi kan tydligt se att några mår bättre och har gjort förändringar i sina liv t.ex: Söka bostad, Strukturera upp sin fritid, Få koll på sin ekonomi. Påbörja körkortsutbildning Börjat träna (styrke, jujutsu) Prova göra praktik inom helt för dem nya branscher I slutet av teori delen så gjordes en utvärdering som visade att alla var nöjda med den delen. Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Bristfällig Eget engagemang Förväntningar Innehåll Stöd 7 2 Nytta Citat: - Har fått hjälp med de frågor jag funderat över - Det har varit roligt att prata och lyssna med andra - När jag började så tänkte jag vad ska jag göra här ett helt år. Hur ska jag stå ut. Varför vill de veta vad jag vill och är intresserad av. Men nu förstår jag att ni vill inte veta utan det är för att jag själv ska veta. Det har varit väldigt framgångsrikt att våga vänta med att praktikplatsen ordnar sig så att de känner att valet är deras eget. Motivationen stärks hos ungdomen om han/hon kan påverka valet av praktikplats. Även arbetsgivarna blir nöjda när de märker att ungdomarna är motiverade och positivt inställda till praktik. 8

9 Personalens besök ute på praktikplatsen 1 gång/vecka har en stor betydelse i hela upplägget. Dessa besök är ett stort stöd för handledaren som vid praktikens slut ska göra ett omdöme. Praktikplatserna har varit inom dessa branscher 3 Handels 2 Restaurang 1 Hamburgerrestaurang 1 Industri 1 Fritidshem 1 Anläggningsarbete Ungdomarna trivs på sina praktikplatser och tycker att praktiken är till nytta. Ingen praktikplaceringar har avbrutits. En av deltagarna kommer troligen att få en anställning med samhällets stöd redan efter bara en praktikperiod. Det finns deltagare som haft stor frånvaro (omotiverad) och utifrån det inte bedömts tillhör öppna arbetsmarknaden. Vi ska försöka komma vidare med det problemet och se om det finns insatser som kan hjälpa. Det har visat sig att när det är på praktikplatsen så utför de ett bra arbete. Utvärderingen för hösten som 8 deltagare gjorde visade Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Bristfällig Hur har det varit att delta i projektet Att få välja praktikplats 8 Hur har återträffarna varit En personal kommer ut 1ggr/vecka 7 1 Stöd från handledaren Har innehållet/upplägget passat dig Utifrån en skala mellan 1 10 har deltagarna fått sätta in var de tyckte att de stod vid starten av projektet och sen var de står i dag angående självkänsla och självförtroende Både vad de gäller självkänsla och självförtroende så tycker alla att de utvecklats. Citat: Hur har det varit att var med i projektet? - Mycket bra för att man fått göra saker, inte bara roliga. Men det mesta har varit kul - Jag har blivit mer glad och mer framåt Vad tycker du om att personal kommit ut till praktikstället? - Bra att ha någon att prata med om hur det är - Det har varit bra för då har vi inte ljugit för varandra. 9

10 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Beskrivning av projektanställd personalen Projektgruppen ansåg att det fanns personal på EMV(eftermiddagsverksamheten) som hade mycket kunskap och många års erfarenhet att jobba med att stärka och kommunicera med målgruppen. Med denna personalsammansättning ansågs det höja chanserna att projektet skulle kunna leva vidare efter projekttiden Projektledare: Margaretha Larsson Projektanställda 50% : Tarja Rauhala Jimmy Johansson Fritidsass 20 år (3år i projekt) + proj.ledarutb. Fritidsass 17 år (3 år i projekt) Fritidsass 14 år (3 år i projekt) 54 år Kvinna 44 år Kvinna 34 år Man Beskrivning av utbildningsanordnaren Direktutbildning AB Ett företag med individen i centrum Arbetar för individanpassade insatser Utgår från deltagarens behov och erfarenhet där man själv är med och påverkar. Har funnits i 17 år. Folkbildningsägt De har framförallt arbetat med anpassade insatser för funktionshindrade, arbetslivsinriktad rehabilitering och jobbcoaching för ungdomar med behov av särskilt stöd. Det finns en bred erfarenhet i företaget Coachning som verktyg Handleda andra att sätta och nå mål En hjälp till självhjälp Lära andra att utnyttja mer av sina möjligheter Helt enkelt medvetandegöras om sina utvecklingsmöjligheter Det viktiga är att må bra och leva i balans Iris Johansson Ulf Berglund 11 års erfarenhet av arbetslivschoachning 11 års erfarenhet av datautbildnig och arbetslivscoachning 44 år Kvinna 43 år Man Under planeringsstadiet så såg man att det fanns mycket kunskaper hos personalen på EMV som man ville ta tillvara. Man såg här en möjlighet för att på så sätt få projektet att leva vidare Utifrån det så gick en intresseansökan ut till personalen på EMV. Utbildningsanordnaren upphandlades. De uppfyllde krav som ställdes och man såg att det fanns kompetens som skulle vara bra för projektet. Dessutom hade de det lägsta anbudet. Från början var det tänkt att Iris Johansson skulle vara den huvud ansvariga och så har varit fallet. Olika omständigheter gjorde att Ulf Berglund kom in i projektet i ett tidigt skede. Han har deltagit vid ett par tillfällen/vecka under hela teoridelen samt under slutet av första praktikperioden och återsamlingsveckan. 10

11 3.2 Genomförande och process Hela arbetsteamet ( projektledare, projektmedarbetare, utbildningsanordnare) har varit med och tagit fram en utbildningsplan utifrån att det är viktigt att alla känner sig delaktiga i projektet och dess resultat. Samordnade träffar för projektledare inom samordningsförbundet. Möjlighet att gå på föreläsningar som tillför projektet något. Samverkan sker i första hand vid projektgruppsträffarna 1 ggr/mån. Som medbedömare har Martha Hellgren utsetts till projektet Hela projekt teamet fungerar som en självstyrande grupp som rapporterar till projektgruppen 1 gång/mån men om behov finns så är kontaktvägarna enkla och snabba. Första veckan arbetade all personal heltid för att komma in i projektet och lära känna alla. Under de återstående teori veckorna har projektledaren och utbildningsanordnaren arbetat heltid. Projekthandledarna har varit inne i projektet förmiddagar. Utbildningsanordnaren ansvarar för kontakter ut mot företagen samt innehållet kring arbetslivsorientering i teoridelarna. All planering sker i ett samarbete så att all ska känna sig delaktig. Vi jobbar utifrån ett coachande sätt genom VILL GÖRA VARA. Individen ska uppleva att den har fått bestämma hela vägen. Alla personal måste kunna vara flexibel och vara beredd på förändringar i planeringen. Personalen måste även kunna analysera och läsa av deltagarna t.ex om de behöver förklaringar eller att det behöver individuella samtal eller insatser utifrån. Detta har fungerat mycket bra då det finns en stor tydlighet och alla förstår vikten av att vara flexibel. För att all personal ska vara inblandade i samverkan så ber vi handläggare som deltagarna är berörda av, komma till oss så att all personal vet vilka de är. Vid projektgruppsmötena deltar projektledaren och vid vissa tillfällen projekthandledarna ochutblidningsanordnaren. En dag/ vecka under praktikperioden sitter vi personal och analyserar samt planerar återsamlingen och kommande teoripass. Övriga dagar är projekthandledare och projektledare ute på praktikbesök där vi bl.a stöttar handledaren på praktikplatsen samt kollar upp så allt fungerar. Projektledaren planerar, leder, följer upp, marknadsför, sammanställer och styr arbetet. Eftersom teamet jobbar väldigt nära varandra och deltar i analys och planeringsarbetet så sker det hela tiden ett lärande. Det har dessutom funnits möjlighet att gå på några föreläsningar. Projektledaren är med hela tiden och kan ta upp samtal med enskilda i personalgruppen om så behövs. Projektledaren och projektmedarbetarna har årliga medarbetarsamtal med sin ordinarie arbetsledare. Projektledaren har även haft samtal med utbildningsanordnarens VD. Arbetsfördelningen har varit bra mellan alla i projektteamet (projektledare, projekthandledare, utbildningsanordnare). Alla har haft tydliga roller, varit flexibla, lyhörda och alltid stöttat varandra om något hänt eller uppstått. En viktig del av samarbetet mellan Direktutbildning och projektteamet är/har varit att vi har samma synsätt gentemot deltagaren. Vi arbetar med fokus och respekt för deltagaren utifrån ett individperspektiv, där människan är i centrum. Ingen av oss har enbart kört sitt eget koncept, utan vi har lyssnat på varandra och tagit del av varandras framgångsfaktorer. Tillsammans har vi lyssnat in, - vad vill/behöver deltagaren just idag? 11

12 För projektteamet och Direktutbildning är det en bekräftelse på att coachning fungerar även för denna målgrupp. Genom coachning och tron på att alla vill och kan, har vi velat motivera och inspirera till förändring. En förändring där deltagaren lär sig sätta mål/delmål, bestämmer takten och ser sina egna styrkor och resurser. Att personalen har ett flexibelt och kommunikativt öppet arbetssätt är en stor framgångsfaktor Ett hinder kan ibland vara att projekthandledarna bara kan arbeta förmiddagar då det kan finnas behov av fler personal ibland under eftermiddagarna. Det kan även upplevas splittrande att ha två olika tjänster samt bli en del verksamhetskrockar men vi har kunnat lösa det på ett tillfredställande sätt. Denna kombination av tjänster är inget att förorda vid en implementering av projektet Utmaningen för oss handledare är att våga. Våga tro på att deltagaren kan ta till sig de verktyg som vi vill delge dom. Alla deltagare är olika individer och kan ta till sig olika mycket på sin resa. För en del är det här med coachning glasklart, och för en del är det en ny värld med nya tankesätt Vår medbedömare Martha Hellgren har den uppgiften i projektet att vara en som ser det utifrån och kommer med åsikter kring olika delar. Kontakterna fungerar bra via mail samt att vi har något möte vi träffas och avstämmer projektet. Det är bra att få synpunkter av någon som inte är inne i projektet hela tiden. Hon har mycket erfarenhet och även viss erfarenhet av målgruppen. 3.3 Resultat och effekter Projektteamet har arbetat fram en utbildningsplan och det har känts som att vi är ett team som har en öppen kommunikation och att alla framför sina åsikter. Den flexibilitet som krävs av personalguppen har verkligen fungerat och visat sig vara framgångsrikt. Vårat synsätt att se möjligheterna hos individerna i stället för hindren gör att det blir en positiv utveckling. Under teoriveckorna så har det inte funnits så mycket tid för analys för hela teamet utan det har varit projektledare och utbildare som haft helheten. Vi började dagen alltid med en snabb summering av gårdagen för att alla skulle veta var gruppen är och vilka insatser som måste göras. All personal upplever att de kan vara delaktiga och tillföra projektet något. Projektledaren är den som har det övergripande ansvaret för dokumentationen och projektledarträffarna har då varit ett stort stöd. Att vi har ett gemensamt dokumentations material gör att vi vid dessa träffar kan ta upp och diskutera olika problem som uppstår. Projektledarträffarna har också den uppgiften att det skapas ett kontaktnät där vi kan kontakta varandra och använda oss av varandras material. Att vara ute på praktikbesök gör att personalen känner att de får både lära sig en massa nya saker ute på företagen samt använda sin kompetens att stötta både deltagare och handledarna ute på företaget. Att sen kunna hjälpa deltagaren till att få en bättre självinsikt och bli stärkt gör att motivationen och entusiasmen bland personalen är hög. Det är fantastiskt att få vara med om och känna sig delaktig i en annan människas resa 12

13 Att projektgruppens representanter består av personer som direkt arbetar mot denna målgrupp i sin organisation har inneburit att det har tagits snabba kontakter samt ibland ordnats gemensamma träffar för individen. Alla representanter i projektgruppen samt hela personalteamet har haft möjlighet att gå på föreläsning. Kontakterna med projektgruppen sker mest via projektledaren Våran medbedömare Martha är en som ser på verksamheten utifrån och ställer frågor och ger tips som driver projektet framåt. Kontakterna sker bl.a via mail. T:ex skickas rapporter eller annat material som vi vill ha synpunkter på. Vi har även träffats för att prata om utvecklingen i projektet t.ex svårigheten att få praktikplatser på stora företag, samt kommunens policy att ta emot arbetskraft med lönebidrags. Hon tar med sig dessa frågeställningar till sina kontakter och ser hur hon kan påverka förändringar. 13

14 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projektorganisation Samordningsförbundet - Beställare Ordf. Gunilla Åström, kommun (s) Vice ordf Anders Boman, försäkringskassa Kenneth Andersson, Landstinget (s) Fred Jonsson, Af Ers. Inger Andersson-Öberg,kommun (fp) Kjell-Åke Nilsson försäkringskassan Andreas Lövenhöök, landstinget (m) Kurt Viklund, Af Styrgrupp -LSG Per Bergman,Skellefteå Kommun Göran Sterner,Landstinget Anna Viklund, AF Barry Rudholm, Försäkringskassan Stellan Berglund, Samordningsförbundet Projektägare Socialk./Handikapp Håkan Lundmark Projektledare Projektgrupp/ Medbedömmare Margaretha Larsson Referensgrupp Martha Hellgren (Fritidskontoret) Ewa Hedlund (Mentorgruppen) Börje Andersson Arbetsförmedlingen/ SIUS Randi Grehn SYV/Gym särskola Gunnel Bergman Råd/stöd Landsting Lena Nyström Soc/Handikappavd Helen Rönnblom EMV/Fritidskont Jenny Holmqvist Helena Lindblad Försäkringkassan Projektteam Projektanställda Tarja Rauhala Jimmy Johansson (Fritidskontoret) Utbildningsanordnare Direktutbildning AB Iris Johansson Ulf Berglund Notering: Beställare 25% kvinnor 75% män Styrgrupp 20% kvinnor 80% män Projektgrupp 87% kvinnor 13% män Projektteam 60% kvinnor 40% män 14

15 Budget : :- löner, verksamhet, administration :- utbildningsanordnare Totalt :- Lokaler: Den lokal som vi bedömde skulle fungera bäst var EMV Efyrans lokaler. Det fungerade eftersom de inte används förrän ca. kl varje eftermiddag. Vad som också var en viktig faktor var att lokalen skulle ligga så centralt som möjligt så det inte skulle bli ett hinder att ta sig dit. Hjälpmedel: De hjälpmedel som vi från början såg att vi behövde var mest material som EMV arbetat fram. Vi såg även att vi skulle behöva t.ex skriva om material till lätt läst IA laget ( arbetsförmedlingens rehab) är en resurs som vi kommer att använda oss av utifrån deras erfarenheter och tester. Samverkan: Samverkan sker i största utsträckning vid de projektgruppsträffar som är 1 gång/mån. Vid dessa träffar är alla organisationer representerade. Projektplan Hösten -07 Projktgruppen 4/9 2/10 6/11 18/12 Styrgruppen Projektledarträff 7/9 20/9 24/10 15/11 Samordningsförbundet 19/10 Veckor Aktiviteter Kick off Teoridelen (Intresseanalys, kamratskap, värderingar, arbetsmarknad, bra på- svårt, Ekonomi, Rättigheterskyldigheter, friskvård, CV, Marknadsföra sig Handledarutbildning Har erbjudits men det är svårt för företag att avsätta tiden Praktikstart Uppföljning praktikplats + handledare Uppföljning av teoridelen 1dag/vecka Föreläsning (Projektteam + projektgrupp) 17/10 Genomgång riskanalys/nya riskfaktorer Utvärdering av hösten ungdomar + handledare Planering med ungdomarna av våren + teori Start vid återträffarna Utarbeta en checklista + följa upp och utvärdera den Kontakter med medbedömare mail träff mail mail 15

16 4.2 Genomförande och process Projektledaren och projektgruppen träffas 1ggr/mån för ett informations och arbetsmöte. Vid dessa träffar så informeras projektgruppen om läget i projektet. Här diskuteras olika saker som påverkar projektet. t.ex: Krav vid upphandlingar Ställer upp kriterier för att få möjlighet att delta i projektet Ser till att beslut som legat i en organisation behålls där men med gemensamma kriterier en När vissa insatser ska ske både vad gäller projektet och individ Att all information som går ut är gemensamt utformad Alla undersöker om det finns insatser i deras organisation som kan tillföra projektet något. Utbyter erfarenheter från utbildningar och kurser Det är viktigt att de som sitter i projektgruppen är personer som direkt arbetar med målgruppen i sin organisation Samverkan med alla inblandade upplevs ha fungerat bra och att det är lättare att ta de kontakter som behövs. Det uttrycks även stor vikt vid att man vet vilken person som ska kontaktas samt att man fått mer kännedom kring hur andra jobbar med målgruppen Att få möjlighet att gå på gemensamma utbildningar, föreläsningar gör att det blir en större samsyn. Det finns en tillit till projektet i organisationerna i alla fall på handläggarnas nivå. Lite oklart hur det ser ut på chefsnivå. Handläggarna får inga klara signaler från sina chefer. Att bjuda in cheferna till ett projektgruppsmöte kan vara ett sätt att få deras åsikter samt att belysa hur viktigt det är med deras åsikter för att vi gemensamt ska kunna nå bästa resultatet och kunna implementera det i framtiden. Eftersom det sker en omorganisation inom både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så skapas en viss osäkerhet inför framtiden över vad som ska hända. Detta är sådant som vi inte kan styra över. 4.3 Resultat och effekter Det finns både för och nackdelar med att inte alla organisationer är representerade bland utförarna av projektet. Projektteamet upplever att det finns en stor tilltro från organisationerna till hur arbetet läggs upp. Det här sättet att arbeta har lett till ökad gemensam kunskap mellan inblandade organisationer där dialogen öppnar kännedom om varandras uppdrag, uppgifter samt regelverk. För projektgruppsdeltagarna har det inneburit och innebär enklare vägar och lösningar för samverkan i andra ärenden. 16

17 4.4 Förutsättningar för implementering En förutsättning för att det ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet är bl.a att styrgruppen finns kvar i sin sammansättning, eftersom styrgruppen består av chefer i sin organisation som har mandat att ta beslut. Styrgruppen borde vara det forum där man kan lägga fram förslag för implementering och diskutera hur det påverkar organisationerna. Projektgruppen har haft ett första implementeringsmöte där det diskuterades hur tankarna gått i planerings stadiet. Det framkom aldrig något direkt förslag utan frågan kommer att vara en återkommande punkt. Denna fråga är något som tas upp vid projektledarträffarna så att vi kan hjälpa varandra hur vi ska arbeta kring det. 5. Aktiviteter Fyll i aktiviteterna som genomförts under projekttiden av betydelse för projektets utveckling och resultat. (gruppstarter, informationsmöten, styrgruppsmöten, samverkansmöten, seminarier, konferenser etc.) Aktivitet Start Slut Upphandlingar 15/1 23/3 Träff med projektgruppen 1gång/mån 15/2 18/12 Möte styrgruppen 23/2 Upprätta en riskanalys 5/3 30/3 Träff med medbedömare 16/3 Projektledarträff 22/3 Information (deltagare, föräldrar, media, skolor, habilitering, 26/3 29/5 IA laget) Föreläsning Svårt tänka teoretiskt 2/4 Träff med medbedömare 23/4 Upprätta en utbildningsplan tillsammans med utbildningsanordnare 14/5 22/5 Utbildning av teamet 14/5 25/5 Föreläsning Att förstå och bemöta människor 22/5 Kontakter med KLK angående försäkringar 28/5 Projektledarträff 31/5 Konferens samordningsförbundet i Umeå 26/6 Kick off 13/8 17/8 Teori 20/8 5/10 Enkät till deltagarna 4/10 Projektledarträff 7/9 Folkhälsorådet 21/9 Praktik 8/10 14/12 Föreläsning Att förstå och minska konsekvenserna av ett intellektuellt funktionshinder" 17/10 17

18 Rapport till samordningsförbundet 19/10 Träff med medbedömare 22/10 Projektledarträff 24/10 Träff med Handikappavd/arbetsenheten 30/10 Träff med representanter från gymnasiesärskolan i Lycksele 31/10 Reportage Norra Västerbotten 13/11 Projektledarträff 15/11 Projektledarträff 14/12 Enkät till alla handledare 10/12 14/12 Enkät till deltagarna 21/12 Teori 17/12 4/1 6. Faktaruta Ålder Kön Beräknat Utfall Antal deltagare: Män Minst Kvinnor deltagare Män Kvinnor Antal i arbetet* Män Kvinnor Män Kvinnor Antal i studier** Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som avbrutit Män Kvinnor Män Kvinnor Antal som upplevt att livssituationen Män förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal som upplevt att insatsen har hållit god Män kvalité förbättrats efter insatsen (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor Antal individer som ansett att de kunnat Män påverka insatsen. (Källa Sus) Kvinnor Män Kvinnor * Definition på i arbete är: Anställd med eller utan bidrag minst 17 timmar/vecka. **Definition på studier är: Komvux, högskoleutbildning, KY-utbildning, Folkhögskoleutbildning. 18

19 7. Slutsatser/Avvikelser Delaktighet och öppenhet har genomsyrat hela arbetet med deltagarna Det är viktigt att de som sitter i projektgruppen arbetar direkt mot målgruppen och är väl insatta i målgruppens problematik. Eftersom det är i denna grupp som mycket av samverkansarbetet utvecklas. Det är också i denna grupp projektledaren för diskussioner som ska driva projektet framåt. I denna grupp kan man då hela tiden se vilka insatser som görs kring individen och vilka förändringar som behöver göras. Stor vikt läggs vid att beslut ska ligga kvar i organisationer som tidigare men det ska utarbetas en gemensam plattform. Den låga självkänslan och självförtroendet har verkligen förändrats hos deltagarna under tiden i projektet. Att först bygga upp ett förtroende hos individen för att sen föra en rak kommunikation kring vad som krävs och hur ärlig man ska vara om sina förutsättningar är viktigt. T.ex Många av deltagarna vill inte att de ska stå att de gått särskolan för då tror de att de väljs bort på arbetsmarknaden. Här gäller det att de ska se sina starka egenskaper och visa att de kan något. Vi ser att de börjar ge resultat men det är viktigt att det finns tid att prova. I projektet ska det finnas möjlighet att träna sina vingar för att i slutat vara flygfärdig De avvikelser som vi haft är att företagen inte har haft möjlighet att avsätta personal som kan gå handledarutbildning, så praktikbesöken har fått ersätta det. Handledarna ska känna att de får det stöd som behövs för att praktiken ska bli meningsfull och att det i slutet ska kunna göra ett både skriftligt och muntligt omdöme. En annan avvikelse är att SUS som är ett system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet inte har fungerat. På uppdrag av regeringen har Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen utformat detta system. Från och med den 1/1-08 kommer en förenklad lösning att prövas. Vi har inte blivit så drabbade ännu eftersom vi är i starten på projektet. Samarbetet med Direktutbildning har fungerat bra och den flexibilitet som krävs i personalgruppen har fungerat. Det faktum att projekthandledarna har delad tjänst är inte det ultimata eftersom de då inte finns tillgängliga under eftermiddagar och på så sätt inte kan delta fullt ut. Den utmaning vi står inför är att deltagarna ska känna och förstå var deras tillhörighet är - öppna arbetsmarknaden eller dagligsysselsättning. Vi efterlyser fler anställningar inom kommun och landsting med samhällets stöd (lönebidrag). Då det är av stort värde att alla som önskar och har en viss arbetsförmåga har möjlighet att komma in i olika yrkesområden. Verksamheten har börjat bra och samtliga organisationer är positiva till en fortsättning 19