Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Transkript

1 Projektledare Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet är att utveckla förutsättningarna för socialpsykiatrins klienter att öka sitt välmående genom att ge dem möjlighet att delta i Lidingö stads generella hälsosatsningar. Grunden för utvecklingsarbetet är att det fysiska välbefinnande i återhämtningsarbetet prioriteras och att samverkan inom socialpsykiatrins verksamheter förstärks. Socialpsykiatrins deltagare har erbjudits friskvårdsaktiviteter tre gånger i veckan, tisdag, onsdag och torsdag under perioden t.o.m Behovet av ett fysiskt välbefinnande i återhämtningsarbetet är eftersatt men har fått en högre prioritet än tidigare i samband med projektet. Samverkan inom socialpsykiatrins verksamheter har förstärkts under projekttiden. Mål Under projektperioden 27 mars - 30 juni år 2007 ska antalet aktiva deltagare i Frejas friskvårdsaktiviteter i snitt öka med 50 % och klienterna uppleva att deras individuella välmående ökar. Antalet deltagare i friskvårdsprojektet har i genomsnitt ökat till 6,5 deltagare/aktivitetstillfälle vilket är mer än 50 %. Det kvalitativa målet var att klienterna skulle uppleva att deras individuella välmående skulle öka under projekttiden. Tanken var här att deltagarna skulle fylla i en enkät vid tre tillfällen under projektperioden. Enkäten berörde områdena sömn, kost och fysisk aktivitet. Det visade sig ganska snart att enkäten inte fungerade då frågorna berörde känsliga områden och upplevdes svåra att besvara. Vi valde därför att inte använda oss av enkäten. Vår kvalitativa utvärdering grundar sig istället på kommentarer från deltagarna, vilka har nedtecknats i de reflexionsdagböcker som finns på samtliga arbetsplatser inom socialpsykiatrin. Utifrån deltagarnas kommentarer och upplevelser under projekttiden visar det sig att för många har friskvården varit till stor glädje och att den bidragit till att öka deltagarnas välmående. Några berättar att friskvårdsaktiviteterna också inneburit att de rör sig mer även 1

2 på fritiden. Många har sagt att de tycker att det är roligt att vara med och röra på sig och många blev stammisar på de aktiviteter vi erbjöd. På innebandyn var det en deltagare som blev väldigt trött under en match, men eftersom alla peppade honom så fortsatte han spela hela matchen ändå, trots att han egentligen inte orkade. För en annan deltagare blev friskvården en väg in i Frejas verksamhet. Efter att tidigare mest hållit sig på sitt boende, började han komma på några av aktiviteterna, och är idag med på matlagning, utflykter, slöjd, brödbak och mycket annat. Avgränsningar Vi har haft två avgränsningar, målgrupp samt aktivitetsutbud. Projektet avser socialpsykiatrins klienter och de fysiska aktiviteter som anordnas av Freja. I förundersökningen Förväntningar, idéer och förslag Lidingö Socialpsykiatris träfflokal finns flera förslag till friskvårdsaktiviteter. Med dessa som underlag har vi, utifrån våra gällande förutsättningar i tid, personalresurser, lokaler och ekonomi, valt ut följande; 1. Innebandy, pingis, styrketräning på onsdag förmiddag i stadshusets träningslokal. Möjlighet till fria aktiviteter erbjuds också vid dessa tillfällen (med undantag av innebandyn) för dem som inte förmår eller vill delta i gällande aktivitet. 2. Promenader och stavgång på torsdag eftermiddag. Vi utgår från Freja. 3. Qi Gong på tisdag eftermiddag i stadshusets träningslokal. Under projekttiden har 22 deltagare deltagit i friskvårdsaktiviteterna. Totalt omfattar deltagandet 144 timmar. Valda aktiviteter har fungerat bra. Aktiviteterna på onsdagarna har i ett rullande schema genomförts i tvåveckorsperioder och Qi Gong samt promenaderna har återkommit varje vecka. Intresset för innebandy har varit skiftande. En del har uppskattat att spela, främst killar, och andra har inte gjort det. Skälet till att vissa var kritiska till innebandyn var att vi inte erbjöd någon alternativ aktivitet, då lokalen som användes inte erbjöd den möjligheten. Eftersom det kom flera till innebandyn än som var med och spelade bildades en hejarklack. Den hade minst lika roligt som de som spelade och stämningen var hög. Freja har varit stängd under friskvårdsaktiviteterna eftersom personalen har deltagit i samtliga aktiviteter. Detta har inte varit populärt hos dem som inte önskat delta i någon aktivitet. När det gäller Qi Gong och styrkträning har ersättare ryckt in när ordinarie ledare inte kunnat. Det har varit svårast att genomföra aktiviteten Qi Gong utan ordinarie personal, då specifik kunskap krävs och idag finns det bara en kapabel ersättare. 2

3 Promenaderna har ställts in flera gånger p.g.a. att planeringsdagar och utbildningar har kolliderat med friskvårdssatsningarna på torsdagar. När det gäller promenaderna har vi av någon anledning aldrig diskuterat ersättare när ordinarie ledare haft förhinder. Under projekttiden har 20 personal deltagit i friskvårdaktiviteterna, aktivt eller endast som medföljare till klienterna. Frejas personal har deltagit i alla aktiviteter och varit med vid i princip varje tillfälle. Riskanalys Vi funderade kring följande tre risker kring projektet. Ointresse hos deltagarna För att få deltagarna motiverade bestämde vi oss för att använda ett belöningssystem. När deltagaren började med friskvårdsaktiviteterna fick han/hon som belöning en gratis lunch på Sturegården. Efter att ha deltagit i tio aktivitetstillfällen fick de en biobiljett. Detta var en mycket bra morot för vissa deltagare. Tanken på att få en biobiljett var för en del en bidragande orsak till att de kom till träningen. För andra var belöningarna inte viktiga alls. Vi har nått 22 deltagare med friskvårdssatsningarna. En del har varit mycket flitiga besökare andra har bara kommit en gång. I snitt har vi haft 6,5 besökare per gång. Projektet prioriteras inte av personal inom socialpsykiatrin Konsekvensen utav detta skulle bli att vi inte skulle kunna nå ut till andra än de som redan besöker träfflokalen och Sturegården. Idén med ett samarbete inom socialpsykiatrin skulle då falla och friskvården skulle bli något som bara rörde personalen som arbetat med projektet. För att detta inte skulle hända tänkte vi bjuda in socialpsykiatrins personal till en träff där vi skulle berätta om våra tankar och idéer. Detta gjordes på socialpsykiatrins gemensamma dag den 8 mars. Presentationen av projektet blev mycket uppskattat. Vi hittade ganska snart nyckelpersoner som var intresserade av friskvård som kunde stötta både personal och deltagare. Personal från boendena och boendestödsgruppen ca.20 personer har följt med sina klinter till aktiviteterna. Många har själva deltagit i aktiviteterna. Projektet prioriteras inte av chefer Det fanns en oro att friskvårdssatsningen inte skulle bli en prioriterad del utav verksamheten och att den inte skulle kunna hävda sig i konkurrensen om resurserna personal, pengar och tid. Vi skrev ett kontrakt med ledningsgruppen där förutsättningarna för projektet formulerades. Under projekttiden och i enlighet med projektplanen har vi haft möten med cheferna för att tala om var vi befinner oss och hur det går. Vi har fått de ekonomiska resurser som vi behövt och i stort sett aldrig behövt ställa in på grund av att det saknats vikarie. Behovet av ett fysiskt välbefinnande i återhämtningsarbetet är eftersatt men har fått en ökad prioritet i samband med projektet. 3

4 Åtgärdsplan och tidplanering. Åtgärdsplanen och tidsplanen har i stort sett genomförts. Resursplanering I vår resursplanering ingick: Lön till personal från socialpsykiatrin som medverkar i projektet, pengar till priser, använda bussen på onsdagar, lokaler, tid för möten att utvärdera och jobba vidare med projektet och kostnader för vikarier under dessa möten. Vi är nöjda med allt utom resursen tid som kunde ha fungerat bättre. Projektorganisation Projektorganisationen bestod av: Styrgrupp: Områdeschef Märtha Vagge, enhetschef Madeleine Jonsson och enhetschef Kristina Rönnkvist. Projektledare/-grupp: Träfflokalsansvarig Cecilia Ek, handledare Lena Hellsten och arbetsinstruktör Robert Karlsson. Vi hade en tanke om att utöka projektgruppen med ytterligare en person från en annan verksamhet inom socialpsykiatrin. Av olika skäl fungerade det inte. Information och förankring Projektet behöver förankras bland personalen inom ÄHO för att få god genomslagskraft under genomförandet. Projektgruppen sammanställer ett informationsblad som på ett tydligt och enkelt sätt beskriver projektets ramar. Detta delas ut till alla den 8 mars, då vi kommer att presentera projektet för hela socialpsykiatrin. När projektet pågått ca en månads tid, kommer vi att åka ut till boendena samt boendestödsgruppen för att följa upp friskvårdsarbetet. Då får vi tillfälle att besvara frågor och få feedback i ett tidigt skede. En skriftlig och muntlig information har lämnats till både deltagare och personal. Erfarenheten visar att informationen till deltagarna och uppföljningen till personalen borde ha gjorts bättre. Projektledarna hade planerat att besöka boendena samt boendestödsgruppen efter en månad för att följa upp friskvårdsarbetet, få feedback och ge tillfälle för frågor. Besöken blev inte av p.g.a. att tiden inte räckte till. Varje arbetsplats har fått en reflexionsdagbok där personalen kan skriva in deltagarnas kommentarer gällande friskvårdsprojektet. Idén har inte fungerat. Avsikten var att friskvårdsaktiviteterna skulle skrivas in i deltagarnas schema. Det fungerade inte p.g.a. att friskvårdssatsningarna ännu inte kan ha samma prioritet som övrig verksamhet. Information har lämnats till ledningsgruppen fyra gånger under projekttiden. 4

5 Förslag till fortsättning Projektgruppen föreslår följande. Friskvårdssatsningen fortsätter och permanentas, men med vissa förändringar Träfflokalen Freja ska vara öppen under friskvårdsaktiviteterna. Det innebär bl.a. att Frejas personal inte kommer att delta i aktiviteterna på tisdagar och onsdagar och att ledaren för aktuell aktivitet för närvaroförteckning själv. Utarbeta och genomföra en intern utbildning som omfattar alla aktiviteter och där den personal som är bäst på området undervisar de andra. Därmed kommer det att finnas en grupp inom socialpsykiatrins personal som kan ersätta ordinarie ledare när denne är förhindrad att genomföra aktiviteten. Ingående information om idén med reflexionsdagboken och följa upp att den används. Starta uppföljningen av friskvårdsarbetet hos boende och boendestödsgruppen under hösten. Arbeta för möjligheten att kunna skriva in i deltagarnas friskvårdsaktiviteter i deras schema i framtiden. Stimulera deltagandet i friskvårdsaktiviteterna genom att även i fortsättningen ge belöningar i form av lunchkuponger och biobiljetter. 5