Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Transkript

1 Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

2 Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER Övergripande syfte Att genom lärande utvärdering följa projektet under projekttiden och genom regelbundna återkopplingar stimulera till reflektion och lärande samt vid behov justera arbetssätt och organisation, för att skapa förutsättningar för hållbart förändringsarbete med implementering som målsättning. Syftet med slutrapporten Bidra med förståelse till varför projektet inte nådde måluppfyllelse samt lyfta fram lärdomar som kan dras från utvärderingen.

3 Hur har upplägget sett ut? Datainsamling: Kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder

4 1 DECEMBER Arbetsrapport 1 (juni 2016) - Fokus: Uppstartsprocessen - Datainsamling: Intervjuer & fokusgrupper med aktörer i projektorganisationen samt observationer av möten. - Resultat: Lyfte fram bristande förarbete under projektets idé- och ansökningsfas hos respektive huvudman samt otydligheter kring syfte, mål, roller och ansvar i projektorganisationen. - Rekommendationer: Tydliggöra roller och ansvar utifrån Brulin & Svenssons (2011) modell för framgångsrik projektorganisation.

5 1 DECEMBER Arbetsrapport 2 (januari 2017) Fokus: Projektets arbetsmetod Datainsamling: Fokusgruppintervjuer med personal i projektet & i hemorganisationerna. Resultat: Visade olika bilder av projektets programteori i & utanför projektet (syfte/målgrupp/insatser/mål). Önskemål och förslag från remitterande aktörer gällande upplägg av samverkan. Rekommendationer: Justera den logiska modellen över projektet eller justera projektmålen för landa i en gemensam bild av projektets syfte, målgrupp, insatser och mål samt bemöta remitterande aktörers önskemål.

6 Slutrapport 1 DECEMBER Fokus: Lärdomar kring samverkan Datainsamling: SUS: 103 registrerade ungdomar under Enkät: 37 ungdomar (september 2016-januari 2017) Intervjuer 34 st: (17 ungdomar, 9 projektpersonal, 8 representanter för styrning & ledning) Upplägg rapport: Målgruppsbeskrivning utifrån SUS & enkätdata Projektorganisationen- beskrivning av de olika aktörerna (olika perspektiv) En ingång-från grundidé till verksamhet (olika perspektiv) Nedläggningsorsaker (olika perspektiv) Nedläggningsprocessen (olika perspektiv) Reflektioner & slutsatser i förhållande till teorier och tidigare forskning Rekommendationer (lärdomar)

7 1 DECEMBER Målgruppsanalys 103 ungdomar (47 % kvinnor, 53 % män) Snittålder 23 år Utbildning: 45 % grundskola, 44 % gymnasium, 4 % universitet Problematik: Psykisk ohälsa dominerar Självskattad hälsa: Sämre än ungdomar i Östergötland Arbetslivserfarenhet: Stor variation Arbetsförmåga: Självskattad på en skala 1-10, snitt på 5.86

8 % Målgruppens försörjning före och efter inskrivning Försörjning före inskrivning Försörjning efter inskrivning

9 9

10 Målgruppens behov- utifrån intervjuer 10 Olika stödinsatser: Stöttning ut i arbete- olika behov: Komma i kontakt med AG Praktik med anställningsmöjligheter Introduktionsstöd under praktik Sysselsättning/aktivering/rehabilitering Lotsningsstöd- hitta & hamna hos rätt aktör Stöd i att samordna kontakter Samtalsstöd (majoriteten hade/väntade på stöd via regionen) Kartläggande/motiverande samtal- hjälp med framtida planering Reflektion: Personal & ungdomar trycker på olika behov. Personalen fokuserade mer på stärkande insatser- målgruppen efterfrågade arbetsplatsorienterade insatser.

11 1 DECEMBER Nedläggningsorsaker Bristande förarbete & förankring Brister i projektorganisationen Brister i styrning & uppföljning Nedläggning

12 Bristande förarbete & förankring 1 DECEMBER Projektansökan inte grundad i en målgrupps- och behovsanalys- olika bilder av målgruppens behov. Projektansökan inte grundad i en programlogik som tydliggjorde syfte, uppdrag, roller, metod och mål. Projektet var inte tillräckligt förankrat hos alla deltagande organisationer- nyttan och målsättningen oklar. Snabb beslutsprocess. Inte förberedd på juridiska hinder samtycke & dokumentation.

13 1 DECEMBER Brister i projektorganisationen Deltagande organisationer inte riggade för En ingång. Oklarheter kring uppdrag, roller och mandat- rekryteringen inte strategisk. Projektpersonalen utformade sina roller & innehåll utifrån yrkes- & organisationstillhörighet samt tidigare erfarenheter. Samverkan mellan projektaktörerna fungerade ej tillfredsställandekonflikter och bristande tillit. Vi och dom - stark uppdelning mellan projektledare & projektgrupp och styrning & ledning.

14 Brister i styrning & uppföljning Krävande finansiärer - SCÖ roll som finansiär otydlig, uteslöts ur styrgruppen, ej inblick i ekonomin. Aktivt ledarskap - Första projektägaren styrde projektet utifrån en bild som inte var förankrad av deltagande organisationer. Professionell styrning - Styrgruppen var inte tillräckligt insatta i uppdraget, hög omsättning, lågt engagemang, bristande ansvar för styrning & uppföljning. Kompetent ledning - Projektledaren saknade styrning, delegerade styrningsfrågor till projektgruppen, brister i kommunikation med styrning & ledning, stark grupptillhörighet. Engagerade deltagare - Projektpersonalen tog projektstyrningsansvar. Bristande uppföljning möjliggjorde projektglidning- från lotsinspirerad modell för integrerad samverkan till empowerment-inspirerad verksamhet.

15 1 DECEMBER Nedläggning Nedläggningen kan ses som en konsekvens av bristerna inom förarbete och förankring, projektorganisation samt styrning och uppföljning. Inte förutsättningar för deltagande organisationer att se nyttan med deltagande. SCÖ minskade finansiering- ställde krav på delfinansiering inför implementering. Deltagande aktörer valde att förespråka nedläggning.

16 1 DECEMBER Teorier & tidigare forskning Theorizing collaboration practice (Huxham) Teoretiskt konceptalisering av samverkan mellan organisationer. Centrala begrepp är samverkansvinster & samverkanströghet samt temana: makt, tillit, gemensamma syften, ledarskap och medlemsstrukturer. Resource Dependence Institutional Cooperation (RDIC) Modell som lyfter fram vilja & förmåga till samverkan som centrala aspekter. Detta förklaras genom samspel av aspekterna mål, uppfattningar om andra, resurser, beroenden mellan aktörerna och regelverk. Socialt kapital Teorier för att öka förståelsen för formella och informella relationer och dess påverkan på samverkan.

17 1 DECEMBER Lärdomar- generella rekommendationer Framgångsrik samverkan - förstå komplexiteten i samverkansformens natur och acceptera att problem och hinder är en naturlig del. Utvärdering av samverkan kräver tålamod. Teoretiska modeller- öka förståelsen för vilka bakomliggande faktorer som påverkar att olika samverkansaktiviteter leder till samverkansvinster/samverkanströghet. Teorierna kan också användas som verktyg i att hantera hur dessa faktorer kan bemötas.

18 1 DECEMBER Lärdomar- praktiska rekommendationer Individorienterade projekt bör föregås av målgrupps- och behovsanalys inklusive inventering av insatser (ordinarie verksamhet samt SCÖ) Projektansökan bör innehålla: - programteori - kommunikationsplan för förankringsarbetet - avsiktsförklaring för deltagande organisationers målsättning med deltagandet Medveten rekrytering till projektorganisationen där mandat och ansvarsområden samt roller och uppdrag för varje deltagande aktör är definierade. (Utifrån Brulin & Svenssons modell)

19 1 DECEMBER Lärdomar- praktiska rekommendationer Styrning och ledning bör arbeta aktivt med uppföljningar av projektet för att säkerställa måluppfyllelse i förhållande till projektplan och därmed undvika projektglidning. Vid lärande utvärdering- tydliggöra utvärderarnas roll och uppdrag för att maximera nyttan för projektorganisationen och minimera polariseringseffekter och upplevelsen av utvärderingen som ett hot.

20 Tack för oss! Lena Strindlund & Christian Ståhl 1 DECEMBER