Lärande utvärdering i praktiken
|
|
- Ingrid Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande utvärdering i praktiken
2 De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata projektets erfarenheter Återföring av kunskap till projektet Gemensamt lärande Att utvärderingen startar tidigt i projektet Rapportering av styrkor och svagheter inom projektet Att utvärdera processen Att man använder en extern utvärderare Lärande men också kontroll Det är processutvärdering Osäker på begreppet Att följa upp hur deltagarna tagit till sig kunskaper inom projektet Kommentar: Många kommentarer är återkommande, men det verkar vara oklart om begreppets innebörd förankrats i projektets hela organisation.
3 men aktörerna inom projektorganisationerna är inte överens kring innebörden Är aktörerna överrens om begreppets innebörd? Några röster från intervjuerna Har stor tilltro till projektledningen avseende lärande utvärdering Jag vet inte, det finns ingen entydig definition Att det ska göras en utvärdering är alla överrens om, men inte hur ska ha en gemensam konferens där vi diskuterar och följer upp vad vi lärt oss Vi har inte använt termen Vi arbetar på att förankra begreppet Vi som driver projektet är överrens Majoriteten av projektorganisationen har deltagit i ESFs utbildningsdag kring lärande utvärdering Vi har inte diskuterat detta, men är övertygad om att vi är överrens Ja det finns inga frågetecken Kommentar: Intervjuerna vittnar om att det råder oklarheter kring en gemensam syn på lärande utvärdering inom projekten. Detta kan få konsekvenser om dessa frågor inte diskuteras.
4 De flesta tycker att det finns skillnader mellan lärande utvärdering och mer traditionella utvärderingsformer Finns skillnader mellan lärande utvärdering och tidigare utvärderingsformer? Några röster från intervjuerna Lärandet är skillnaden, tidigare var det mer av en kontrollfråga Jag vet inte, men det borde vara det Ja, tidigare har vi exempelvis inte lärt av projektet vi haft under genomförandet Tidigare gjordes endast en slututvärdering Kan inte säga konkret vad de främsta skillnaderna är För oss är det ingen skillnad då vi alltid arbetet på detta sätt med utvärdering Det blir ett större djup med en lärande utvärdering Begreppet lärande utvärdering är inte kristallklart, men det finns skillnader Det är nya metoder som används i en lärande utvärdering Stora skillnader, utvärderingen ger ett underlag som man kan bära med sig under hela projektperioden Kommentar: Många upplever skillnader, och de flesta pekar på saker som att utvärderingen kommer in i projektet tidigare, ökad delaktighet och lärande samt användbarhet som väsentliga skillnader mot tidigare utvärderingstyper.
5 Man är relativt överens om vem utvärderingen riktar sig till i projekten Enligt Deltagare Projektledning Styrgrupp ESF-rådet Partnerskap Andra Projektledare 8% 32% 25% 4% 11% 6% 14% Styrgrupp 9% 21% 26% 4% 18% 12% 10% ESFsamordnare ESFsamordnare 13% 24% 19% 8% 14% 6% 16% Utvärderare 7% 35% 26% 2% 9% 2% 19% Kommentar: Det är intressant att alla aktörer förutom styrgruppen anser att utvärderingen främst riktar sig till projektledningen. Övriga är exempelvis Länsstyrelser, Arbetsförmedling, Försäkringskassan och andra myndigheter, projektägare, företag, projektpartners och EU.
6 De flesta utvärderingar kom igång i tidigt skede av projekten När kom utvärderingen igång? Varför kom vissa igång sent? Strul i upphandlingen. Byte av utvärderare. Vaga krav på utvärdering från ESF vilket skapade fördröjningar. Började först med den interna utvärderingen för att efter ett år starta den externa utvärderingen. Ekonomiska problem med projektet vilket försenade många processer, även utvärderingen. Svårigheter att finna en lämplig utvärderare. Har inte funnits krav på utvärdering.
7 De flesta av utvärderingarna har enligt projektledare, styrgrupp och utvärderare, återförts till projektet i någon form Har utvärderingens resultat återförts till projektet? I 78% av de fall återföring skett, har det skett både muntligt och skriftligt I de allra flesta av fallen har återföring skett kontinuerligt till projektledning och styrgrupp
8 Lärande utvärdering leder i vissa fall till förändringar av projekt Har det skett några förändringar inom projektet på grund av lärande utvärdering? Vad har förändrats? Kommentar: Intervjuerna visar att det är svårt för respondenterna att särskilja vilka förändringar som härrör från utvärderingen och vilka förändringar som härrör från andra processer. Flera av de förändringar som dock skett på grund av utvärderingen verkar dock vara mindre justeringar.
9 Det är inte entydigt att det finns andra mervärden med en lärande utvärdering Har den lärande utvärderingen lett till några andra mervärden i projektet? Men vilka är dessa mervärden? Utvecklade möjligheter till samverkan Projektet får en ökad legitimitet Utvärderaren fungerar som en kontrollinstans Stimulerar till egenutvärdering Utvärderaren ser saker som projektorganisationen kan missa Fler lärande diskussioner inom projektet Större delaktighet mellan projektets aktörer Kostnadseffektivisering Utvecklandet av administrativa rutiner Att bättre kunna ta hand om projektresultaten
10 Utvärderingen verkar uppfattas som viktig i de flesta sammanhang och av de flesta aktörer Uppfattas utvärderingen som viktig av olika aktörer (projektägare, finansiärer, styrgrupp och projektledning)? Några slutsatser från intervjuerna Projektledningen är de som främst uppfattas tycka att utvärderingen är viktig, inte sällan tillsammans med styrgruppen. Projektägare tenderar tycka att det är mindre viktigt än ovanstående och finansiärerna är de som generellt sett uppfattas se utvärderingen som minst viktig. Kommentar: Ju längre bort från projektets kärna aktören kommer, desto mindre viktig verkar utvärderingen uppfattas
11 Utvärderingarnas fokus verkar vara på både process och resultat På vad ligger utvärderingens fokus? Kommentar I de allra flesta fall vittnar intervjuerna om att utvärderingen ändock har en tyngdpunkt på antingen process eller resultat. I få av intervjuerna framgår det att utvärderingen har en jämn fördelning av de båda fokusområdena.
12 Vilka lägger ned tid på att nyttiggöra utvärderingens resultat? Enligt styrgrupp Enligt projektledare Enligt ESF-samordnare Enligt utvärderare
13 I flera fall finns tidigare projektägare och utvärderare samarbetat Har det tidigare funnits samarbete mellan parterna? Kommentar Svaren är främst baserade på antaganden då intervjuerna tydligt visade att man ofta var osäker på om det funnits ett tidigare samarbete mellan projektägare och utvärderare.
14 Enligt projektledare har projektledningen haft störst inflytande på utformningen av utvärderingen medan utvärderaren tycker att denna har haft störst inflytande Vem har haft störst inflytande på utvärderingens utformning? Kommentar I många fall har flera aktörer utövat inflytande i utformningen av utvärderingen i olika skeden av processen. Styrgruppen har ofta haft inflytande i tidiga skeden. Projektledaren och utvärderaren har ofta tillsammans diskuterat hur upplägget kan se ut. Ofta har dock utvärderaren närmat sig med en ansats som diskuterats inom projektgruppen och sedan tillsammans med utvärderaren.
15 För vem tycker respektive aktör att utvärderaren primärt är ansvarig? Enligt Styrgrupp Projektledning ESFsamordnare Utvärderare Annan Projektledare 29% 50% 5% 2% 14% Styrgrupp 23% 44% 18% 5% 11% ESFsamordnare 21% 48% 2% 5% 14% Utvärderare 26% 42% 12% 2% 19%
16 Aktörerna är ense att utvärderaren lyckas skapa en bra balans mellan närhet och kritisk distans i utförandet Har utvärderaren en balans mellan närhet och kritisk distans? Några röster från intervjuerna Det är svårt att svara på Det vore inte fel om utvärderaren var mer kritisk och ifrågasättande Ja, men det tar ett tag för utvärderaren hittar denna roll Som utvärderare är det viktigt att klargöra rollerna i ett tidigt skede av projektet Kommentar: Det verkar vara svårt för aktörerna att med säkerhet svara på denna fråga. Detta kan ha att göra med att förväntningarna på utvärderaren och dennes roll är oklar
17 Det är i regel ingen risk att utvärderarna tar på sig rollen som ställföreträdande projektledare Risk för att utvärderare blir en ställföreträdande projektledare? Kommentarer Det råder inga tvivel om att projektorganisationerna och utvärderarna är tydliga i rollfördelningen gällande detta. De som främst ser detta som en risk är utvärderarna, och det verkar även vara dessa som i hög utsträckning försöker minska denna risk genom sitt agerande.
18 Några övriga kommentarer kring Lärande utvärdering Det borde vara ett krav från ESF att lärande utvärdering borde utföras av en extern aktör då detta möjliggör en kritisk granskning Det borde finnas en länk mellan projekt och ESF, en skprojektmentor. Dennes uppgift skulle kunna vara att hjälpa till att utveckla projektet samt stötta i lärande och spridning. Denne aktör borde också ha kunskapen att värdera eventuella förändringar, inte minst utifrån om de är korrekta utifrån regelverket. Projektägarna måste bli bättre på att ta del av utvärderingarnas resultat Det är av stor vikt att beställaren vet vad en lärande utvärdering innebär ESF borde ge en bättre bild av utvärdering, vid till exempel planeringsträffar, och uppmana projekt att avsätta resurser. Det måste finnas tydligare krav från ESF kring utvärderingen i projekt Det råder fortfarande begreppsförvirring hos projekt och inom ESF kring exempelvis skillnader mellan en lärande utvärdering och processutvärdering. Det är mycket svårt att handla upp en lärande utvärdering. Spridning av resultat sker ofta till de redan frälsta. Hur skapas en större växelverkan mellan projekt regionalt och nationellt? Utvärderarnas metoder måste kunna möta alla aktörer inom ett projekt och löpande förankras inom projektet.
19
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd
Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner
Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)
Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull
Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Handledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?
Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter
Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Projektplan med kommunikationsplan
Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer
Utvärderingsrapport Ungdomskraft
Utvärderingsrapport Ungdomskraft Av Mikael Håkansson och Anne Markowski, European Minds Sweden AB 2012 27.08.2012 SIDA 2-4 1. Utvärderingsansats i projektet Ungdomskraft European Minds ansvarar för den
Ledarutveckling över gränserna
Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs
Ansökan Kulturprojektmedel
Ansökan Kulturprojektmedel Ansökan + bilagor skickas i original pappersformat till: Landstinget i Kalmar län Box 601, 391 26 Kalmar Samt digitalt jonas.p.andersson@ltkalmar.se Uppgifter om projektet Projektnamn
Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker?
Rapport 2013-12-17 Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? KS 2013/0964 Om undersökningen Från och med den 21 oktober till och med den 30 november 2013 genomfördes
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...
Att göra ett bra jobb
Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb
Mål och programområden
Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde
Utvärdering några grundbegrepp
Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så
Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp
Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton:
Anvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF
Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Professionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning. Utmaningar inför framtiden
Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Utmaningar inför framtiden Kvalitetssäkring genom lärande utvärdering och följeforskning Innehåll Mot en kunskapsdriven regional tillväxt-
Halmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Syftet med dagen var att förankra vad partnerskapet kan komma att innebära för Fyrbodal. Var det tydligt?
Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30
Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd
TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars
Guide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
FÖRTYDLIGANDEN. Stockholm, Ola Odebäck Vd, Ramböll Management
FÖRTYDLIGANDEN Ramböll Management har skrivit ett avropssvar till ESF-rådet gällande resultat- och effektutvärderingen av Socialfonden (Dnr 2011-100). Vi har blivit ombedda av uppdragsgivaren att tydliggöra
Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
BRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Projekt med extern finansiering styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013
1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Projekten Inclusive Europe och Networking Europe
Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,
En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Introduktion till argumentationsanalys
Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation
1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT
PRELIMINÄRA RESULTAT SLUTUTVÄRDERING VAD SÄGER UTVÄRDERAREN? MILSA:S RESULTAT OCH HÄLSANS VÄRDE FÖR EN EFFEKTIV ETABLERING RAMBÖLL MANAGMENT LÄRANDE UTVÄRDERING Uppstart/förberedelser april 2014 förändringsteori
Arbetsförmedlingens Återrapportering2011
Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport
Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Vård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Utvärdering av ESF-projektet Kompetenstid
Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes
UTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
POLISENS LEDARKRITERIER
MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen
Rapport om ungdomsinflytande
Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur
Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2008-06-11 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående Inflytandeprojekt inom Föreningarnas Hus i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren)
SGU som huvudman i saneringsprojekt. Enkätundersökning december 2016
SGU som huvudman i saneringsprojekt Enkätundersökning december 2016 Bakgrund och syfte Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Ett av dessa mål är en Giftfri miljö. SGU har en aktiv roll i
Slutrapport Digitala signeringslistor
0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Digitala signeringslistor Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk
Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?
2 E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera
Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Slutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
Att skapa projektgruppen
Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Föräldrastödjare. MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter
Föräldrastödjare MOSAIK en blandning av människor och erfarenheter Tanke 1 Behov av personer som kan stötta föräldrar med intellektuella funktionshinder Föräldrar som behöver stöd under lång tid Tanke
Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna
Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2017-10-26 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Att göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Vilken ort? Medlemmar i föreningen
Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större
Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus.
Nasruddin gick och kastade brödsmulor runt sitt hus. Vad håller du på med, frågade någon. Skrämmer bort tigrarna. Men det finns ju inga tigrar häromkring. Just det. Effektivt, va? Idries Shah Den oefterhärmlige
GRC Morgondagens internrevision. Presentation av Trafikverkets Projektvärderingsmodell. Trafikverkets internrevision - Niklas Berggren
GRC 2017 - Morgondagens internrevision Presentation av Trafikverkets Projektvärderingsmodell ( PVM ) Trafikverkets internrevision - Niklas Berggren Presentationsupplägg Vad är projektvärderingsmodellen
Projekthantering uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2018-05-14 Johan Magnusson Rev/18006 Projekthantering uppföljning Rapport 3-18 Projekthantering uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra
Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar
Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling
Slutrapport Nytag ägarskifte genom generationsväxling Gävle juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Projektet... 3 Projektutvärdering... 5 Metod... 5 Resultat... 7 Måluppfyllnad... 7 Analys...
Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset
2012-02-15 Dnr: 2011-3090046. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på en uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Nyckeln
Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.
Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:
Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland
Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten
Den kommunala vuxenutbildningen
Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Handlingsplan Tillgänglighet
Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta
Motioner och motionssvar. Stadgar
Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till
Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki
Slutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström
Vad säger utvärderingen av Leader 2007-2013? Preliminära resultat Cecilia Waldenström 2015-10-07 Utvärderingen av Leader 2007-2013 1. Frågorna och hur vi jobbat 2. Leadermetoden - tillämpas den? 3. Projektens
Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001
Projekt: Ange projektnamn Preliminär Utfärdat av: Utf datum: Dokument nr: Utgåva - Issue: Ange för och efternamn 2002-08-14 Ange Dokumentnummer 001 Status: ANGE PROJEKTNAMN PROJEKTSPECIFIKATION Ange projektnamn
Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare
Miljösamverkan Västra Götaland - 49 gånger bättre tillsyn - Lasse Lind & Cecilia Lunder, projektledare 1 Vill vi diskutera och berätta om 1. Vattenförvaltningen och tillsyn enligt MB 2. MVG inför 2011,
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Inledning Bakgrund Kompetensstegen i Bollnäs Beskrivning av utvecklingsprojektet Syfte och förväntade effekter Projektets organisation och arbetsgång
Inledning Bakgrund Kompetensstegen i Bollnäs Beskrivning av utvecklingsprojektet Syfte och förväntade effekter Projektets organisation och arbetsgång Utbildningen Dalarnas forskningsråds uppdrag Metod
Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns
➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda
➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra