Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Transkript

1 Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA)

2 Utgångspunkter för studien

3 Utgångspunkter för studien Syftet är att söka efter gemensamma nämnare bland projekt vars utfall avviker antingen positivt eller negativt från genomsnittet för Arbetsförmedlingen.

4 Utgångspunkter för studien Syftet är att söka efter gemensamma nämnare bland projekt vars utfall avviker antingen positivt eller negativt från genomsnittet för Arbetsförmedlingen. Studerade utfallet är sannolikheten för utrikesfödda deltagare att ha en anställning 90 och 180 dagar efter medverkan i ett projekt.

5 Utgångspunkter för studien Syftet är att söka efter gemensamma nämnare bland projekt vars utfall avviker antingen positivt eller negativt från genomsnittet för Arbetsförmedlingen. Studerade utfallet är sannolikheten för utrikesfödda deltagare att ha en anställning 90 och 180 dagar efter medverkan i ett projekt. Bygger på djupintervjuer med projektledare och anställda i sexton socialfondsprojekt, samt textanalys av projektdokumentation.

6 Utgångspunkter för studien Syftet är att söka efter gemensamma nämnare bland projekt vars utfall avviker antingen positivt eller negativt från genomsnittet för Arbetsförmedlingen. Studerade utfallet är sannolikheten för utrikesfödda deltagare att ha en anställning 90 och 180 dagar efter medverkan i ett projekt. Bygger på djupintervjuer med projektledare och anställda i sexton socialfondsprojekt, samt textanalys av projektdokumentation. Även samordnare på Svenska ESF-rådet och tjänstemän kopplade till strukturfondspartnerskapens sekretariat har intervjuats.

7 Vilka projekt ingår?

8 Vilka projekt ingår? Efter statistiska kontroller har socialfondsprojekten delats in i grupper beroende på hur de presterar i förhållande till AF.

9 Vilka projekt ingår? Efter statistiska kontroller har socialfondsprojekten delats in i grupper beroende på hur de presterar i förhållande till AF. Projekten har antingen positiv, negativ eller insignifikant effekt på utrikesfödda deltagares jobbchanser.

10 Vilka projekt ingår? Efter statistiska kontroller har socialfondsprojekten delats in i grupper beroende på hur de presterar i förhållande till AF. Projekten har antingen positiv, negativ eller insignifikant effekt på utrikesfödda deltagares jobbchanser. Därefter har projekt slumpmässigt dragits ur respektive grupp för att få så stor variation på utfallsvariabeln som möjligt.

11 Vilka projekt ingår? Efter statistiska kontroller har socialfondsprojekten delats in i grupper beroende på hur de presterar i förhållande till AF. Projekten har antingen positiv, negativ eller insignifikant effekt på utrikesfödda deltagares jobbchanser. Därefter har projekt slumpmässigt dragits ur respektive grupp för att få så stor variation på utfallsvariabeln som möjligt. Datainsamlingen har sedan skett enligt s.k. double blind-princip.

12 Vad har samtliga projekt gemensamt?

13 De väljs inte ut för att bidra till de kvantitativa effektmålen i programmet.

14 De väljs inte ut för att bidra till de kvantitativa effektmålen i programmet. Rollfördelningen mellan Svenska ESF-rådet och partnerskapen under urvalsprocessen är oklar.

15 De väljs inte ut för att bidra till de kvantitativa effektmålen i programmet. Rollfördelningen mellan Svenska ESF-rådet och partnerskapen under urvalsprocessen är oklar. Många samordnare upplever sig ha brist på kompetens och/eller mandat att bedöma kvaliteten i projekten.

16 De väljs inte ut för att bidra till de kvantitativa effektmålen i programmet. Rollfördelningen mellan Svenska ESF-rådet och partnerskapen under urvalsprocessen är oklar. Många samordnare upplever sig ha brist på kompetens och/eller mandat att bedöma kvaliteten i projekten. Det finns bristande förutsättningar för strukturfondspartnerskap att lära av tidigare prioriteringar.

17 De efterfrågar mer styrning och ägarskap från projektägare och styrgrupper.

18 De efterfrågar mer styrning och ägarskap från projektägare och styrgrupper. Samverkande aktörer skriver under projektansökningar med ambitioner de senare inte är beredda medverka till fullt ut.

19 De efterfrågar mer styrning och ägarskap från projektägare och styrgrupper. Samverkande aktörer skriver under projektansökningar med ambitioner de senare inte är beredda medverka till fullt ut. Styrgrupperna tar för lite ansvar för strategisk ledning av projektet, utan blir istället forum för informationsspridning.

20 De efterfrågar mer styrning och ägarskap från projektägare och styrgrupper. Samverkande aktörer skriver under projektansökningar med ambitioner de senare inte är beredda medverka till fullt ut. Styrgrupperna tar för lite ansvar för strategisk ledning av projektet, utan blir istället forum för informationsspridning. Vanligt att medverkande chefer antingen saknar mandat, eller sitter för långt ifrån ordinarie handläggare.

21 De efterfrågar mer styrning och ägarskap från projektägare och styrgrupper. Samverkande aktörer skriver under projektansökningar med ambitioner de senare inte är beredda medverka till fullt ut. Styrgrupperna tar för lite ansvar för strategisk ledning av projektet, utan blir istället forum för informationsspridning. Vanligt att medverkande chefer antingen saknar mandat, eller sitter för långt ifrån ordinarie handläggare. De efterfrågar mer samarbete med vården och psykiatrin för att kunna möta komplexiteten i målgruppen.

22 De har problem med systemet för medfinansiering.

23 De har problem med systemet för medfinansiering. Påfallande ofta är budgeten beräknad på felaktiga uppskattningar av deltagarnas offentliga ersättningar.

24 De har problem med systemet för medfinansiering. Påfallande ofta är budgeten beräknad på felaktiga uppskattningar av deltagarnas offentliga ersättningar. Skapar stort beroende av remitterande myndighet, och gör det svårt att anpassa urval av deltagare efter projektinriktning.

25 De har problem med systemet för medfinansiering. Påfallande ofta är budgeten beräknad på felaktiga uppskattningar av deltagarnas offentliga ersättningar. Skapar stort beroende av remitterande myndighet, och gör det svårt att anpassa urval av deltagare efter projektinriktning. Bidrar till att en stor del av styrgruppens, projektledningens och samordnarnas arbete blir inriktad på ekonomi snarare än att utveckla verksamheten.

26 Vad återkommer i utstickarna?

27 Gemensamt för projekt som lyckas bättre än genomsnittet.

28 Gemensamt för projekt som lyckas bättre än genomsnittet. Väldigt väl utvecklade rutiner för samverkan med berörda remittenter på både handläggar- och chefsnivå.

29 Gemensamt för projekt som lyckas bättre än genomsnittet. Väldigt väl utvecklade rutiner för samverkan med berörda remittenter på både handläggar- och chefsnivå. Ofta nära samverkan med ett flertal remitterande myndigheter och privata näringslivet, samt i vissa fall även ideell sektor.

30 Gemensamt för projekt som lyckas bättre än genomsnittet. Väldigt väl utvecklade rutiner för samverkan med berörda remittenter på både handläggar- och chefsnivå. Ofta nära samverkan med ett flertal remitterande myndigheter och privata näringslivet, samt i vissa fall även ideell sektor. Hög grad av individuell planering utan krav på närvaro i lokalerna på heltid, och tydlig arbetsmarknadsinriktning.

31 Gemensamt för projekt som lyckas bättre än genomsnittet. Väldigt väl utvecklade rutiner för samverkan med berörda remittenter på både handläggar- och chefsnivå. Ofta nära samverkan med ett flertal remitterande myndigheter och privata näringslivet, samt i vissa fall även ideell sektor. Hög grad av individuell planering utan krav på närvaro i lokalerna på heltid, och tydlig arbetsmarknadsinriktning. Välfungerande projektorganisation och projektansökan som upplevs svara mot faktiska förhållanden i projektets omgivning.

32 Gemensamt för projekt som lyckas sämre än genomsnittet.

33 Gemensamt för projekt som lyckas sämre än genomsnittet. Ofta projekt med utbildningskaraktär, gruppverksamhet med fasta scheman och mindre fokus på praktik.

34 Gemensamt för projekt som lyckas sämre än genomsnittet. Ofta projekt med utbildningskaraktär, gruppverksamhet med fasta scheman och mindre fokus på praktik. Lös samverkan med fåtal aktörer, och lite kontakt med privata näringslivet.

35 Gemensamt för projekt som lyckas sämre än genomsnittet. Ofta projekt med utbildningskaraktär, gruppverksamhet med fasta scheman och mindre fokus på praktik. Lös samverkan med fåtal aktörer, och lite kontakt med privata näringslivet. Sällan möjlighet att erbjuda korta yrkesutbildningar som t.ex. truck, svets och lokalvård för deltagarna.

36 Gemensamt för projekt som lyckas sämre än genomsnittet. Ofta projekt med utbildningskaraktär, gruppverksamhet med fasta scheman och mindre fokus på praktik. Lös samverkan med fåtal aktörer, och lite kontakt med privata näringslivet. Sällan möjlighet att erbjuda korta yrkesutbildningar som t.ex. truck, svets och lokalvård för deltagarna. Oftare projektrelaterade problem, som projektansökan som bygger på orealistiska antaganden om projektets omgivning.

37 Avslutande kommentarer

38 Utlysningstexterna och projekturval behöver ses över för att bättre svara mot faktiska behov och förhållanden i ordinarie verksamhet.

39 Utlysningstexterna och projekturval behöver ses över för att bättre svara mot faktiska behov och förhållanden i ordinarie verksamhet. Avsaknad av beställare av socialfondsprojekten både ett hinder i genomförandet och minskar sannolikheten att nya metoder implementeras.

40 Utlysningstexterna och projekturval behöver ses över för att bättre svara mot faktiska behov och förhållanden i ordinarie verksamhet. Avsaknad av beställare av socialfondsprojekten både ett hinder i genomförandet och minskar sannolikheten att nya metoder implementeras. Fördjupad samverkan förutsätter att övriga parter både har ett samverkansuppdrag och rätt förutsättningar i form av tid och resurser.

41 Utlysningstexterna och projekturval behöver ses över för att bättre svara mot faktiska behov och förhållanden i ordinarie verksamhet. Avsaknad av beställare av socialfondsprojekten både ett hinder i genomförandet och minskar sannolikheten att nya metoder implementeras. Fördjupad samverkan förutsätter att övriga parter både har ett samverkansuppdrag och rätt förutsättningar i form av tid och resurser. För att kunna lära av socialfondsprojekten måste rutinerna för insamling av information om projektinnehåll förbättras.

42 Tack för uppmärksamheten!