Kommunens arbete med EU-projekt

Transkript

1 Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun

2 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24

3 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG... AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... RESULTAT FÖREKOMST AV STRATEGIER... 4 FÖREKOMST AV UTVÄRDERINGAR... 5 OMFATTNING AV EUENGAGEMANG OCH PROJEKT UNDER PERIODEN EUENGAGEMANG I JÄMFÖRELSE MED LÄNET maj 24 av 9

4 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt Sammanfattning Revisorerna i Trosa kommun har givit i uppdrag att genomföra en förstudie av kommunens EUarbete. Efter genomförd förstudie kan vi konstatera följande när det gäller förekomsten av strategier och utvärderingar på området: Två styrande dokument finns på området. Statusen är dock oklar då det saknas datum, diarienummer mm i det ena fallet och det andra dokumentet har inte antagits av kommunstyrelsen. Dokumenten beskriver flera mål och tydliga ambitioner, likväl som rollfördelning, ekonomi, uppföljning mm. Enligt uppgift finns ingen uppföljning från centralt håll i kommunen eller någon samlad utvärdering av kommunens EUengagemang under den föregående programperioden 272. Policyn (från 29) har inte reviderats. Detta ska ske vart fjärde år eller vid behov. När det gäller statistik över omfattningen av kommunens EUfinansierade projekt under 272 i jämförelse med länets övriga kommuner kan vi notera följande: Inhämtad statistik från Tillväxtverket och ESFrådet visar att kommunerna i länet i genomsnitt har erhållit 728 kr/invånare. Trosa kommun har erhållit 82 kr/invånare och ligger därmed över genomsnittet. Det kan samtidigt noteras att några av kommunerna drar ned snittet rejält; det gäller framförallt Vingåker (kr/invånare) och Strängnäs (27kr/invånare). Kommuner som exempelvis Flen, Gnesta och Oxelösund har erhållit betydligt högre stöd från EU än Trosa. Sammantaget indikerar resultatet av förstudien att Trosa kommun bör utveckla styrningen och uppföljningen på området. Kommuner av jämförbar storlek har även erhållit mer medel från EU, även om Trosa har erhållit mer stöd än snittet i länet. 22 maj 24 2 av 9

5 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt. Inledning Genom EU:s strukturfonder driver och deltar landets kommuner i ett stort antal projekt med olika syfte, inriktning och finansiering. Genom medfinansiering i form av tid, energi och resurser är kommunernas insatser betydande, även om projekten också innebär extern finansiering. Detta ställer krav på styrning av och kontroll på projektverksamheten och att kommunen säkrar att dess insatser i projekten leder till önskvärda effekter. Den senaste programperioden för EU:s regionalpolitik och strukturstöd har löpt mellan 272 och en ny programperiod pågår Mot denna bakgrund görs en förstudie av kommunens engagemang i EUprojekt/EUfrågor... Uppdrag Revisorerna i Trosa kommun har givit i uppdrag att genomföra en förstudie av kommunens EUarbete. De delar som översiktligt ingår är: Strategier som finns beslutade och rör EUarbete Samlad utvärdering och bedömning av insatserna Strategi för deltagande i EUprojekt finns beslutad Omfattning av EUfinansierade projekt kommunen deltar i Jämförelse med engagemanget i EUprojekt i förhållande till länets övriga kommuner.2. Avgränsning och tillvägagångssätt Förstudien är avgränsad till en jämförelse av kommunens projekt under föregående programperiod 272 och förekomsten av strategier och utvärderingar på området. Förstudien baseras på inhämtad statistik av bedrivna EUprojekt från myndigheterna Tillväxtverket och ESFrådet. Inhämtande och kontroll av strategier och samlade utvärderingar har skett från kommunen. Kontakter har skett med kommunens EUsamordnare. Rapporten har sakgranskats av kommunens EUsamordnare och näringslivschef innan färdigställande. 22 maj 24 av 9

6 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 2. Resultat 2.. Förekomst av strategier När det gäller förekomsten av strategier och styrande dokument på området har vi erhållit två olika dokument. Dessa dokument har identiska namn men det ena dokumentet (dokument nedan) är enligt uppgift tänkt att vara det politiska dokumentet och det andra dokumentet (dokument 2 nedan) ska beskriva hur de ska arbeta med frågorna. Dokument. Internationell policy för Trosa kommun 2. Internationell policy för Trosa kommun (Tjänsteskrivelse, Dnr 29/, 292, Kommunstyrelsen) 22 maj 24 Kort om innehållet Dokumentet saknar datum, dnr, etc. Dokumentet består av en viljeinriktning som uttrycker ett förhållningssätt till omvärlden och en attityd till internationellt samarbete. Dokumentet innehåller ett punktsprogram (dock med 9 punkter), där den första punkten lyder: Vi har en positiv grundinställning till internationella kontakter och samarbeten. Dokumentet är en tjänsteskrivelse och ett förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till internationell policy för Trosa kommun. Enligt uppgift har policyn dock inte antagits av Kommunstyrelsen. Dokumentet innehåller bl a en beskrivning av ett förhållningssätt när det gäller internationella frågor samt ett antal mål. Målen är 7 till antalet:. EUkunskap bland folkvalda och kommunsanställda ökar. 2. Finansiering genom EU:s fonder och program prövas konsekvent.. Förbättrad information till allmänheten om EU och kommunens internationella aktiviteter. 4. Det lokala näringslivet bistås med information och vägledning i relevanta internationella frågor. 5. Barns och skolungdoms internationella utbyte ökar. 6. Vänortssamarbetet ger mer till Trosa kommun. 7. Trosa blir aktivare i olika internationella fora. I övrigt beskrivs bl a organisation, roller och ansvar, ekonomi samt uppföljning. 4 av 9

7 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 2.2. Förekomst av utvärderingar Enligt uppgift finns ingen uppföljning från centralt håll i kommunen eller någon samlad utvärdering av kommunens EUengagemang under den föregående programperioden 272. I Trosa kommun finns en EUsamordnare, men tjänsten är på deltid och utgör endast en mindre del av arbetsuppgifterna för tjänstemannen i fråga. Samordnaren förmedlar information till förvaltningarna, som själva driver eventuella projekt. Enligt den ovan nämnda policyn framgår i delen som behandlar uppföljning att verksamhetskontoren ska rapportera aktiviteterna inom det internationella området till respektive nämnd på årlig basis. Kommunstyrelsen har att göra detsamma inför kommunfullmäktige. Policyn ska tas upp för revidering vart fjärde år eller vid behov. 22 maj 24 5 av 9

8 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 2.. Omfattning av EUengagemang och projekt under perioden 272 Nedanstående tabell utgör den information vi har erhållit om Trosa kommuns EUprojekt mellan 22. År Ansvar Utfal l Budget avvik Utfal l Budg et 99 Budget Utfal l 2 58 avvik Budg et avvik Utfal l Näringslivschef, Planeringssekreterare, Planeringssekreterare 7 Rektor Tomtaklintskolan 7 Rektor Tomtaklintskolan 8 Rektor Kyrk/Björke 9 Rektor Skärlag 9 Rektor Skärlag 2 Rektor Tomtalund/Tomtaklint 2 Rektor Tomtalund/Tomtaklint 24 Rektor Björkbacken/Ängsbacken 24 Rektor Björkbacken/Ängsbacken 28 Rektor Fagerhult/Fageräng 28 Rektor Fagerhult/Fageräng 5 Kostchef 5 Kostchef Total avvi k maj av 9

9 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 2.4. EUengagemang i jämförelse med länet Inom EU:s regionalpolitiska satsning finns fonder vars uppgift är att tillsammans stödja ekonomisk utveckling i alla EUländer, och alla regioner kan stödjas av Europeiska regionala utvecklingsfonden (EURF) och Europeiska socialfonden (ESF). Målet för EURF är att stärka den ekonomiska sammanhållningen inom EU genom att korrigera bristande balans mellan regionerna. Fondens investeringar är fokuserade kring fyra prioriterade områden: innovation och forskning, digital agenda, stöd för små och medelstora företag samt en ekonomi för låga koldioxidutsläpp. Under programperioden erhöll fem kommuner i Södermanlands län specifikt stöd från EURF i utvecklingsprojekt. Samtliga kommuner i länet har dock enligt uppgift från Tillväxtverket deltagit i läns och regionövergripande projekt för vilka enskilda kommuner inte har varit projektägare. Eventuellt deltagande i projekt där kommunerna inte har varit projektägare ingår således inte i nedanstående uppgifter. Stöd från ERUF, per kommun Kommun Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Strängnäs Antal beviljade projekt 6 6 Beviljat belopp ERUF Källa: Tillväxtverket Europeiska socialfondens stöd omfattar alla EUregioner och fokuserar på förbättrade möjligheter till anställning och utbildning inom EU. Under föregående programperiod bedrev ESF sitt arbete i Sverige utefter två programområden; kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. I tabellen visas i vilken utsträckning kommunerna i Södermanlands län mottog stöd från ESF under programperioden Stöd från ESF, per kommun Kommun Antal beviljade projekt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Summa ESFmedel Nyköping Vingåker Trosa Strängnäs Oxelösund Källa: ESFrådet Under föregående programperiod beviljades kommunerna stöd från EURF och ESF motsvarande respektive kronor. Nedanstående tabell visar 22 maj 24 7 av 9

10 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt fördelningen av EUmedel för 27 2 per invånare i respektive kommun enligt folkmängden 2. Beviljat stöd per invånare och kommun Kommun Befolkning ERUF per invånare 42,24 ESF per invånare 4,29 Flen ,5,66 5,6 Gnesta 49 48,4 48,4 Katrineholm 2 9 4,79 884,85 286,65 Nyköping ,5 2,5 448,55 Oxelösund 4 9,2 9,2 Strängnäs 89, 24,49 27,82 Trosa 68 82,6 82,6 8 85,,, Eskilstuna Vingåker Totalt 68,5 Källa: SCB, Tillväxtverket och ESFrådet Sammantaget finns det en högre koncentration av projekt som finansierats av antingen ESF eller EURF i de kommuner i Södermanlands län vars invånarantal överstiger. De kommuner vars invånarantal understiger har dock till följd av detta en genomgående högre andel beviljat EUstöd per invånare. Exempelvis har Eskilstuna mottagit stöd för sexton projekt och har även de högst beviljade totalsummorna, men till följd av ett högt invånarantal blir andelen per invånare totalt 68 kronor gentemot exempelvis Gnesta vars andel per invånare uppgår till 48 kronor. Totalsumman av stödet till kommunerna i Södermanlands län från ESF och ERUF för föregående programperiod är kronor. Genomsnittet per invånare i länet uppgår därmed till 728 kronor och genomsnittet för kommunerna uppgår till ,78. Detta innebär att Trosa kommun med 82 kr/invånare ligger över genomsnittet per invånare (se tabell ) men under den genomsnittliga nivån för totalt EUstöd i jämförelse med länets övriga kommuner (se tabell 2). Noterbart är att några av kommunerna drar ned snittet rejält; det gäller framförallt Vingåker (kr/invånare) och Strängnäs (27kr/invånare). Kommuner som Flen, Gnesta och Oxelösund har erhållit betydligt mer stöd från EU än Trosa. 22 maj 24 8 av 9

11 Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 2466 Tobias Bjöörn Projektledare och uppdragsledare 22 maj 24 9 av 9