Sörmland och EU:s Lissabonstrategi

Transkript

1 Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling -

2 Sörmland och EU:s Lissabonstrategi På EU-toppmötet i Lissabon beslöts det att EU skulle bli världens mest dynamiska och växande hållbara ekonomi till För att lyckas med visionen utarbetades målsättningar med över 100 strukturindikatorer inom sex huvudområden. Ekonomierna i sin helhet Sysselsättning Innovation och forskning Ekonomiska reformer Social sammanhållning Miljö Genom årlig uppföljning skulle Europa benchmarkas mot USA och Japan och även fungera som sporre för tävling mellan EU:s stater var Europa dock långt ifrån målsättningarna och man skar därför ner de hundra strukturindikatorerna till 14 nyckelindikatorer som man nu kommer koncentrera arbetet till. Utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad har under våren 2005 tagit fram underlag för att kunna jämföra Stockholms läge och utveckling med EU och riket. Vi vill nu i Sörmland hänga på detta arbete och göra en liknande sammanställning och analys för länet. I flera av indikatorerna saknas jämförbar statistik och länet kommer därför ömsom jämföras i EU perspektiv, ömsom inom ett svenskt perspektiv. Många av statistikuppgifterna är ett par år gamla men bör ändå ge en indikation på Sörmlands ekonomiska status. För några indikatorer finns det nyare statistik för Sörmland men det saknas då på EU-nivå varför vi tvingats använda de äldre siffrorna för jämförelse. De nyaste sörmländska siffrorna har dock lagts till i diagrammen. Basfakta är hämtade från USK Stockholms rapport samt SCB:s och AMS databaser samt Upplägget är taget från USK:s rapport.

3 Sammanfattning I ett svenskt perspektiv ligger Sörmland något efter riket som helhet på de flesta mätta indikatorerna. Jämför man däremot med EU ser bilden för länet klart ljusare ut. Sysselsättningsgraden är högre i Sörmland än i EU, arbetslösheten är lägre och ungdomarna är bättre utbildade. Inom området Tillväxt och Ekonomi ligger Sörmland en bit efter, både inom och Sverige och jämfört med EU som helhet. Sörmlands bruttoregionprodukt per invånare var 2002 endast 89 % av EU (25) genomsnittet och 77 % av Sveriges. Per sysselsatt har Sörmland en BRP som är 92 % av EU (25) och 89 % av Sveriges växte dock den sörmländska ekonomin snabbare än rikets. Forskning och utvecklingsutgifterna som andel av BNP var 2001 mer än dubbelt så höga i Sverige som för EU. Sörmlands nivå av FoU är mindre än hälften av Sveriges och under de övriga mälarlänen räknat i FoU-årsverken per sysselsatt. Detta borde dock betyda att Sörmland ligger på genomsnittlig EU-nivå när det gäller FoU-utgifter. På området Sysselsättning & arbetslöshet ligger Sveriges värden på en hög nivå jämfört med EU. Sysselsättningsgraden i Sörmland ligger något lägre än den för Sverige som helhet men klart över (6-7 procentenheter) hela EU:s sysselsättningsgrad. De senaste tio åren har Sörmlands sysselsättningsgrad ökat från strax över 65 % till över 70 % år 2005, en utveckling som (fram till 2003) överträffar den i både Stockholm, Sverige och hela EU-området. Sveriges och Sörmlands högre sysselsättningsgrad kan nästan helt tillskrivas den högre andel kvinnor som finns i arbetskraften jämfört med EU. I Sörmland hade år % av männen och 66 % av kvinnorna sysselsättning. I EU (15) är också 72 % av männen sysselsatta, däremot endast 55 % av kvinnorna. Omräknat till fulltidsarbeten (35 timmar) blir dock skillnaden i könens sysselsättningsgrad större även i Sörmlands län. Då har de sörmländska männen en sysselsättningsgrad på 68 % samtidigt som kvinnorna endast kommer upp i 56 %. Långtidsarbetslösheten i Sörmland ligger något över Sveriges, 1,5 % respektive 1 %, men detta är klart lägre än i EU som hade hela 4 %. Siffran i Sörmland steg ganska dramatiskt 2003 och 2004 och då framförallt i Katrineholms kommun beroende på nedläggningar tidigare år. På miljöområdet visar indikatorerna koldioxidutsläpp och energianvändning att Sörmland ligger över riksgenomsnittet i Sverige och klart över Stockholm. Denna skillnad kan nästan helt hänföras till Oxelösund och SSAB. Mellan 1990 och 2002 har EU (15) minskat sina utsläpp av växthusgaser med 3 %, men ännu återstår 5 % för att nå målet satt i Kyotoprotokollet till Även Sörmland har minskat utsläppen rejält de senaste tio åren. Sverige och Sörmland har mycket större energianvändning än EU-genomsnittet, beroende på klimat och mycket energiintensiv industri. Sverige har dock lyckats sänka sin energianvändning med 16 % mellan åren 1995 och På utbildningsområdet är en högre andel sörmländska ungdomar gymnasieutbildade än i EU. 82 % av Sörmlands ungdomar var 2003 gymnasieutbildade endast något under rikets 84 % men klart över EU:s 74 %. Sörmland ligger här före Stockholms 79 %. När det gäller eftergymnasial utbildning ligger Sörmland dock efter riksgenomsnittet, i länet hade år % av invånarna eftergymnasial utbildning jämfört med rikets 29 %.

4 Tillväxt och Ekonomi Till detta område finns det statistik på följande nyckelindikatorer; Bruttonational- och bruttoregionprodukt per invånare Bruttonational- och bruttoregionprodukt per sysselsatt Forskning och utveckling Bruttonational- och bruttoregionprodukt per invånare Indikatorn mäter ett lands eller regions BNP/BRP per invånare uttryckt i köpkraft i förhållande till EU genomsnittet där EU (25) = 100. BRP per invånare 2002 Index EU (25) = 100 Sörmland Sörmland Stockholm Uppsala Örebro Västmanland Sverige EU (25) EU (15) Diagrammet visar BRP och BNP per invånare för Sörmland och Mälarlänen samt för hela Sverige, EU (25) och EU (15) för år Sörmlands köpkraftskorrigerade köpkraft var endast 89 % av EU (25) genomsnittet och endast 77 % av Sveriges rikes. De övriga Mälarlänen (utom Stockholm) ligger i paritet med EU (25). Stockholms län ligger hela 59 % över EU (25). Sörmlands län hade 2002 lägst BRP/invånare i landet med endast kronor att jämföras med genomsnittet på För 2003 (där vi inte har EU:s siffror) var Sörmlands BRP/invånare fortfarande lägst i landet med endast kronor mot rikets För 2003 uppvisar dock Sörmland en högre tillväxt än riksgenomsnittet, se nedan. Sörmlands låga BRP/invånare kan sannolikt förklaras med låg sysselsättningsgrad, lågt förädlingsvärde per sysselsatt och en åldrad befolkning (I Sörmland var år % av befolkningen över 65 år att jämföras med endast 14 % i Stockholms län).

5 Tillväxt BRP Södermanland Stockholm Sverige 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% Sörmlands tillväxt var högre än riksgenomsnittet Sörmlands tillväxt varierar dock kraftigare än rikets, troligen beroende på länets litenhet och mer konjunkturberoende industrisammansättning. Den ackumulerade tillväxten de senaste tio åren ( ) har varit lägre i Sörmland än i Riket. Den sörmländska tillväxten har varit 48 % medan rikets ekonomi växt med 58 %. Stockholm har under samma period växt med 69 %. Bruttonational- och bruttoregionprodukt per sysselsatt Indikatorn ger en övergripande bild av produktiviteten i ett områdes ekonomi. Här ser bilden lite ljusare ut för Sörmland. BRP per sysselsatt är 92 % av EU (25) och 89 % av Sveriges. Lite högre andel än BRP/invånare alltså. Sörmland är lika produktivt som Örebro län. Sverige ligger 3 % högre än EU (25) men 5 % lägre än EU (15). Sörmlands låga värde beror troligtvis på länets stora andel tillverkningsindustri medan tjänstenäringar med högt förädlingsvärde är mindre.

6 BRP per sysselsatt Index EU (25) = 100 Sörmland Sörmland Stockholm Uppsala Örebro Västmanland Sverige EU (25) EU (15) Forskning och utveckling Den europeiska indikatorn Utgifter för FoU som andel av BNP finns inte på länsnivå i Sverige. SCB mäter istället antalet årsverken inom forskning och utveckling per sysselsatt. Man har också delat upp indikatorn i årsverken som utförs i företag och på universitet och högskolor. Sverige som helhet satsar betydande belopp på forskning och utveckling, år 2001 var FoU-utgifterna som andel av BNP mer än dubbelt så höga i Sverige som för EU. 30,0 FoU årsverken per 1000 sysselsatta 2001 Företag Universitet och högskolor Totalt 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Sörmland Stockholm Sverige

7 Sörmland hade 2001 lite forskning jämfört med riket och även jämfört med de andra mälarlänen. I alla län utom Uppsala så står företagen för den större delen av Forskning och utveckling. Märk att för att få fram den totala andelen FoU årsverken har siffran för offentliga verk utanför högskolan approximerats med 1994 års andel. Denna utgjorde då 10 % av totalen i riket. Siffrorna är dock helt korrekta för företag och högskolor. Sysselsättning och arbetslöshet Till detta område finns det statistik på följande nyckelindikatorer; Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad i åldersgruppen år Sysselsättningsgrad för kvinnor/män Långtidsarbetslöshet Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgrad, år Sörmland Stockholm Sverige EU Kv1 55 Indikatorn mäter andelen sysselsatta av den totala befolkningen i ålderskategorierna år. Som sysselsatta räknas personer som jobbat minst en timme i veckan under undersökningsperioden samt tillfälligt frånvarande från arbetet. Sysselsättningsgraden i Sörmland följer utvecklingen i riket i stort, dock på en lägre nivå. Även EU som helhet har haft liknande utveckling. De senaste åtta åren har Sörmlands sysselsättningsgrad ökat från strax över 65 % till 69 % år I Sverige var den år %. Under perioden har sysselsättningsgraden i Sörmlands län ökat mest - med 5,4 % jämfört med Stockholms 1,3 %, Sveriges 2,9 % och EU (15)s 4,2 %. Det första kvartalet 2005 har sysselsättningen i Sörmland stigit ytterligare till strax över 70 %.

8 Skillnader i sysselsättningsgrad Sverige EU (25) EU (15) Tyskland UK Diagrammet visar spridningen av de regionala skillnaderna (NUTS2) inom EU som helhet och inom enskilda länder. Sverige tillhör de länder inom EU som har den jämnaste spridningen av regional sysselsättningsgrad.

9 Sysselsättningsgrad för kvinnor/män Sysselsättningsgrad män resp kvinnor % 0,85 0,8 0,75 0,7 0,65 0,6 0,55 Sörmland, män Sörmland, kvinnor Stockholm, män Stockholm, kvinnor Sverige, män Sverige, kvinnor EU 15, män EU 15, kvinnor 0, Kv1 0,45 När man delar upp statistiken för män och kvinnor ser man att sysselsättningsgraden för män är högre än för kvinnor i alla områden. I Sörmland hade år % av männen och 66 % av kvinnorna arbete. I EU (15) är skillnaden mellan andelen sysselsatta män och kvinnor är så hög som 30 % (16 procentenheter). I Sörmlands län är denna skillnad 8 % vilket är klart högre än rikets 5 %. Gapet har dock minskat under perioden och kvinnornas sysselsättningsgrad ökade i Sörmland med 6 % under perioden mot 5 % för männen. I EU (15) har skillnaden minskat än mer och kvinnornas sysselsättningsgrad i EU har ökat med 10 % under perioden jämfört med männens 2 % -iga ökning. Fram till det första kvartalet 2005 steg sysselsättningsgraden i Sörmland framförallt för män som ökat till 74 % medan kvinnorna ökat till 67 %, skillnaden i könens sysselsättningsgrad har således ökat. Denna relativt lilla skillnad på åtta procent mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad blir dock betydligt större om man räknar på antalet arbetade timmar. I tabellen visas andelen sysselsatta män och kvinnor som arbetar full tid (35 timmar) respektive deltid (1-19 samt timmar). Omräknat i fulltidsarbeten (35 timmar) har de sörmländska männen en sysselsättningsgrad på 68 % samtidigt som kvinnorna endast kommer upp i 56 %. 1 Detta betyder en egentlig skillnad på 18 % (12 procentenheter) i sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor i Sörmland. Förhållandet ser i princip identiska ut för Sverige. 1 SCBs statistik om Sysselsatta efter vanligen arbetad tid årsmedeltal år 2003.

10 Deltidsarbete 2003 Sörmland Riket 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Män Heltid Män Deltid Kvinnor Heltid Kvinnor Deltid Sysselsättningsgrad i åldersgruppen år Indikatorn mäter sysselsättningsgraden i den äldsta åldersgruppen på arbetsmarknaden, år. Värdena beräknas på samma sätt som ovan Sysselsättningsgrad år 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Totalt Män Kvinnor 20,0 10,0 0,0 Sörmland Stockholms sta d Sverige EU 15 EU 25

11 Sysselsättningsgraden i åldersgruppen år är låg i EU och var 2002 strax under 40 % medan den i Sörmland och i Sverige som helhet är mycket högre, 67 respektive 68 %. Sverige hade 2002 den i särklass högsta sysselsättningsgraden i åldersgruppen inom EU. Sysselsättningen i Sörmland i denna åldersgrupp har den senaste åttaårsperioden ökat med 8 %, förmodligen mest beroende på en åldrande befolkningsstruktur. Långtidsarbetslöshet För denna indikator finns tyvärr inga jämförbara siffror för Sörmland med EU då definitionerna skiljer sig. Enligt EU:s definition (arbetslös mer än 12 månader) var långtidsarbetslösheten i Sverige ca 1 % 2003 och i EU (25 och 15) ca 4 %. Detta är en förbättring från 1997 års nivå då siffrorna för Sverige var över 3 % och 5 % i EU. Inom Sverige definierar man långtidsarbetslöshet som personer över 25 år som varit arbetslösa i mer än sex månader samt ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i mer än 100 dagar. Långtidsarbetslöshet Södermanland Sverige 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Långtidsarbetslösheten i Sörmland ligger något över Sveriges men är klart lägre än i EU (än mer tydligt vid samma definition som i EU). Siffran steg ganska dramatiskt 2003 och 2004 och då framförallt i Katrineholms kommun beroende på nedläggningen av bl.a. Flextronics.

12 Miljö Till detta område finns det statistik på följande nyckelindikatorer; Utsläpp av växthusgaser (koldioxid) Energianvändning Utsläpp av växthusgaser (koldioxid) Indikatorn speglar utvecklingen från 1992 till 2002 av växthusgaser. Då tillgänglig statistik saknas har koldioxidutsläppen (ca 80 % av utsläppen av växthusgaserna) använts som proxy CO2 kg/invånare Sörmland Stockholm Sverige Sörmland släppte 2002 ut mer koldioxid per invånare än genomsnittet i Sverige och har de fjärde största utsläppen av de svenska länen (efter Gotland, Norrbotten och Dalarna). Utsläppen i Sörmland skiljer sig framförallt mot övriga Sverige för industrin där de sörmländska utsläppen är 2,5 gånger större än i riket (men fortfarande efter Gotland och Norrbotten). Oxelösund (SSAB) står för 85 % av de sörmländska koldioxidutsläppen inom industrin och 50 % av Sörmlands totala utsläpp. Utsläppen har dock minskat rejält de senaste tio åren. Mellan 1990 och 2002 lyckades EU (15) minska sina utsläpp av växthusgaser med 3 %, men ännu återstår 5 % för att nå målet satt i Kyotoprotokollet till 2010.

13 Energianvändning Indikatorn mäter energianvändningen per krona BRP i kwh Energianvändning ,35 0,30 0,25 kwh per kr BRP 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Sörmland Stockholm Sverige Sörmland hade 2002 en nästan dubbel så hög energiförbrukning per krona BRP som genomsnittet i landet. Återigen är det Oxelösund (SSAB) som använder över 50 % av energin i länet. Energianvändningen har gått ner något sedan På EU-nivå mäter man istället energianvändningen som oljeekvivalenter per euro BNP. Sverige har mycket större energianvändning än EU-genomsnittet, beroende på klimat och mycket energiintensiv industri. Sverige har dock lyckats sänka sin energianvändning med 16 % mellan åren 1995 och 2002, samma siffra för EU (25) var 9 %. USA hade år 2002 över 50 % högre energianvändning än EU, medan Japan hade 45 % mindre förbrukning än EU.

14 Utbildning Indikatorn anger andelen ungdomar mellan år som har en utbildningsnivå som motsvarar gymnasienivå (minst 2 år). Indikatorn är könsuppdelad. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Utbildningsnivå för ungdomar, år minst gymnasienivå år 2003 Män Kvinnor Totalt 0% Sörmland Stockholm Sverige EU (25) EU (15) Inom hela EU hade 74 % av ungdomarna mellan år minst gymnasieutbildning år De högsta andelarna uppvisar fyra av de nya medlemsländerna med värden över 90 %. Sverige ligger högt inom EU och klart över genomsnittet. Det gör också Sörmland med 82 % av ungdomarna gymnasieutbildade endast något under rikets 84 %. Här ligger Sörmland över Stockholms län som når upp till 79 %. Andelen gymnasieutbildade sörmländska kvinnor i åldersgruppen var högre än för männen, 83 % respektive 81 %. Detta förhållande gäller för samtliga EU-länder. När det gäller eftergymnasial utbildning ligger Sörmland dock lite längre efter riket. Indikatorn mäter andelen av hela befolkningen som har eftergymnasial utbildning. I Sörmland hade år % av invånarna eftergymnasial utbildning jämfört med rikets 29 %. Det är dock en ökning sen 1994 från låga 17 %, riket visar en liknande utveckling.

15 Eftergymnasial utbildning kategorin år 40,0% ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Sörmland Stockholm Sverige