Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Transkript

1 Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari

2 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare. Danske Bank är den första större prognosmakaren som förutspår en minskning av BNP under I prognosen från den 8 januari antas BNP minska med 1,4 procent under Samtidigt är den svenska ekonomin fortfarande relativt stark. Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Sverige låg 7,5 procent högre i december 2011 än i samma månad föregående år. Under tredje kvartalet växte ekonomin i eurozonen med 0,1 procent, medan tillväxten i Sverige låg på 1,6 procent. Framtiden för euron är fortfarande osäker. Finanskrisen 2008 visar hur sammanflätade finansmarknaderna är. En tilltagande kris i eurozonen kommer även att påverka Sverige. Ett orosmoment är de fallande bostadspriserna. Enligt Valueguards kvalitetsjusterade bostadsprisstatistik har villapriserna i landet fallit med ca 10 procent mellan mars 2011, då de låg som högst, och december BNP-prognoser Prognoser från hösten 2011 och framåt Swedbank 23 aug SHB 31 aug Konj institutet 31 aug Nordea 31 aug Regeringen 20 sept Sv Näringsliv 28 sept Unionen 3 okt Danske bank 11 okt SKL 17 okt Riksbanken 27 okt Almega 31 okt EU-Kommissionen 10 nov SEB 22 nov OECD 28 nov LO-ekomomerna 6 dec Sv Näringsliv 8 dec SHB 8 dec Konj institutet 21 dec Danske bank 8 jan Källa: Sammanställning av Näringsliv Skåne Arbetslöshet Arbetslösheten i Skåne låg i december 2011 på 7,4 procent för befolkningen mellan år, vilket motsvarade personer. Under november och december steg arbetslösheten med personer. I riket som helhet var nivån 6,6 procent. Under 2011 var den månadsvisa arbetslösheten under årets första åtta månader lägre än motsvarande månader 2010, men i slutet av perioden steg arbetslösheten till samma nivåer som föregående år. I december 2011 var arbetslösheten något högre för män (7,9 procent) än för kvinnor (7,0 procent). 2

3 Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, år, december 2011 samt förändring mellan december 2010 och december 2011 Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. dec dec 2011, Öppet arbetslösa Förändr. dec samt i program med - dec 2011, akt.stöd Landskrona 11.5% -0.3 Ystad 6.8% 0.2 Åstorp 9.3% -0.2 Ängelholm 6.8% -0.3 Malmö 9.2% 0.4 Riket 6.6% -0.2 Helsingborg 8.9% 0.3 Skurup 6.4% -0.4 Bjuv 8.7% -0.2 Örkelljunga 6.4% -0.5 Bromölla 8.7% 0.1 Höganäs 5.9% -0.4 Tomelilla 8.6% -0.9 Höör 5.9% 0.2 Östra Göinge 8.6% 0.0 Eslöv 5.7% -0.3 Hässleholm 8.3% 0.1 Båstad 5.4% 0.1 Kristianstad 8.2% 0.3 Sjöbo 5.2% -1.0 Osby 8.0% 0.8 Hörby 5.0% -0.8 Perstorp 7.8% 0.1 Staffanstorp 4.4% 0.1 Burlöv 7.7% 0.0 Svedala 4.2% -0.2 Klippan 7.5% -0.4 Kävlinge 4.1% -0.1 Skåne län 7.4% 0.1 Lund 4.1% 0.0 Svalöv 7.4% 0.2 Vellinge 3.6% -0.1 Trelleborg 7.1% -0.3 Lomma 2.6% -0.3 Simrishamn 6.8% 0.0 Andel av befolkningen i Skåne år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, 2010 och % 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick i december 2011 till 11,4 procent, vilket var en procentenhet högre nivå än i riket. I absoluta tal motsvarar det personer, vilket var en ökning med 358 personer sedan i november. 3

4 Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, år, december 2011 samt förändring mellan december 2010 och december Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. Dec dec 2011, Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. Dec dec 2011, Bromölla 22.3% 0.3 Trelleborg 12.6% -0.5 Tomelilla 18.9% -0.2 Höör 11.8% 0.2 Landskrona 16.8% 0.6 Höganäs 11.7% 0.2 Östra Göinge 16.1% -2.9 Skåne län 11.4% 0.0 Hässleholm 15.2% 0.3 Malmö 11.4% 0.0 Osby 15.2% 0.2 Båstad 11.3% 1.5 Simrishamn 15.2% 0.9 Eslöv 10.9% -0.3 Åstorp 15.2% 0.2 Riket 10.4% -0.1 Kristianstad 15.0% 0.7 Sjöbo 9.9% -0.7 Bjuv 14.8% -0.4 Staffanstorp 9.9% 0.4 Ängelholm 14.6% 1.0 Svedala 9.9% 1.0 Ystad 14.5% -0.4 Hörby 9.6% -0.4 Svalöv 13.9% 0.3 Örkelljunga 9.5% -1.4 Burlöv 13.4% -0.3 Kävlinge 7.3% 0.0 Klippan 13.3% -0.7 Vellinge 6.8% 0.4 Perstorp 13.3% -0.4 Lomma 4.3% -0.4 Skurup 12.9% -2.5 Lund 3.7% 0.2 Helsingborg 12.8% -0.3 Även i Arbetsförmedlingens statistik över nyanmälda platser kan vi se tecken på att konjunkturen viker. Efter sommaren 2011 uppvisar antalet nyanmälda platser en sjunkande trend. Månadsvärdena för 2011 ligger dock under hela perioden över motsvarande månad föregående år. Nyanmälda platser hos AF, jan dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

5 Antalet varsel om uppsägning i Skåne uppgick till 503 i december, vilket var en minskning med 189 sedan föregående månad. Varslen ligger fortfarande på relativt normala nivåer för 00-talet. Antal personer berörda av varsel i december LÄN AB Stockholms Län C Uppsala Län D Södermanlands Län E Östergötlands Län F Jönköpings Län G Kronobergs Län H Kalmar Län I Gotlands Län K Blekinge Län M Skåne Län N Hallands Län O Västra Götalands Län S Värmlands Län T Örebro Län U Västmanlands Län W Dalarnas Län X Gävleborgs Län Y Västernorrlands Län Z Jämtlands Län AC Västerbottens Län BD Norrbottens Län Riket Skillnader i sysselsättningsgrad mellan utomnordiskt födda och personer födda i Sverige Lägre utbildningsnivå och sysselsättningsgrad för utomnordiskt födda Skånes sysselsättningsgrad ligger ca 2,7 procentenheter under riksgenomsnittet (2010). För att nå upp till riksgenomsnittet skulle det behövas ytterligare sysselsatta. Om målsättningen var att Skåne skulle nå samma sysselsättningsgrad som Stockholms län skulle sysselsättningen behöva öka med personer. En grupp som har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är utomnordiskt födda. År 2009 var endast ca 46 procent av de utomnordiskt födda i åldern år sysselsatta, medan motsvarande andel för de som är födda i Sverige var 77 procent. Om alla utomnordiskt födda invånare i Skåne skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne öka med personer. Det är mer än dubbelt så mycket som krävs för att Skåne skulle nå samma sysselsättningsgrad som genomsnittet för riket. De utomnordiskt födda invånarna har en annan sammansättning vad avser ålder, kön och utbildning än vad personer födda i Sverige har. Framför allt har väsentligt fler grundskola som högsta utbildningsnivå. Sysselsättningsgraden för utomnordiskt födda varierar mellan olika utbildningsgrupper, men inom samtliga utbildningskategorier är sysselsättningsgraden lägre än för personer som är födda i Sverige (med undantag för kategorin Uppgift saknas ). 5

6 Högsta utbildningsnivå för befolkningen i Skåne år efter födelseland, år % 50% 40% 30% 0% 48% 37% 37% 33% 14% 1% 1% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Forskarutbildning Uppgift saknas Sverige Utanför norden Källa: SCB, bearbetningar av Region Skåne Sysselsättningsgrad för befolkningen i Skåne mellan år, fördelade på födelseland, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% 88% 78% 81% 64% 62% 55% 53% 34% 13% 15% Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Forskarutbildning Uppgift saknas Sverige Utanför norden Källa: SCB, bearbetningar av Region Skåne Lägre utbildning förklarar endast en knapp tredjedel av skillnaden i sysselsättningsgrad Hur stor del av de utomnordiskt föddas låga sysselsättningsgrad kan förklaras med att de har egenskaper som avviker från personer födda i Sverige? För att besvara den frågan har Näringsliv Skåne beräknat sysselsättningsgraden för personer födda i Sverige fördelad på kön, ålder och utbildningsnivå och -inriktning. Sysselsättningsgraden har sedan applicerats på gruppen utomnordiskt födda i Skåne i åldern år. Resultatet blir att ca 68 procent av de utomnordiskt födda skulle ha varit sysselsatta 6

7 om de haft samma chanser på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige. De utomnordiskt födda har 31 procentenheter lägre sysselsättningsgrad än personer födda i Sverige. Endast 9 procentenheter kan förklaras med att de utomnordiskt födda avviker vad avser ålder, könsfördelning och utbildningsbakgrund. Vad som förklarar de övriga 22 procentenheterna kan inte studeras inom ramen för denna begränsade studie. Möjliga förklaringar är bland annat vistelsetid i landet, språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden. Som framgår av diagrammet nedan är sysselsättningsgraden starkt beroende av utbildningsnivå och vistelsetid i Sverige. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 0% Sysselsättningsgrad i Skåne för utomnordiskt födda invandrare i åldern år efter invandringsår och utbildningsnivå Invandringsår Uppgift saknas Högst grundskola Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial > 3 år Källa: SCB 7