Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
|
|
- Karl-Erik Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa 2020 är en fortsättning på Lissabonstrategin, som sträckte sig till För att följa upp hur den nya strategin lyckas har ställt upp mål inom fem områden som ska följas upp med åtta indikatorer. Målen och indikatorerna presenteras i denna kortrapport. I rapporten visas också hur förhåller sig till målen samt hur Västsverige ( samt Halland) förhåller sig till andra europeiska NUTS 2-regioner. har utöver 2020 målen satt upp egna nationella mål i strategin. Europa 2020 Mål Mål Mål Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % Öka offentliga och privata FoU investeringar 3 % 4 % Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % Ökad energieffektivisering 20 % 20 % Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % Höjd utbildningsnivå 40 % 40 % Minskade skolavhopp <10 % <10 % Minska utanförskapet < <14 % ÖKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD Målet på -nivå är att till 2020 eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna år. Det svenska målet är en höjning av sysselsättningsgraden till över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år År 2010 hade en betydligt högre sysselsättningsgrad än de övriga -länderna. Kvinnor har genomgående en lägre sysselsättningsgrad än män. Trots en positiv utveckling av sysselsättningsgraden i sedan 1994, finns stora skillnader inom, både geografiskt och mellan olika grupper. Framförallt bland personer som är födda utanför Norden är sysselsättningsgraden lägre. Det finns också stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan länder och regioner i Europa. Södra Spanien, södra Italien samt delar av Östeuropa har en sysselsättningsgrad väl under 60 procent år Bild 1. Sysselsättningsgrad (20-64 år) i :s regioner Diagram 1. Sysselsättningsgrad (20-64 år) 2010, procent = 68, 5 % The Europe 2020 target is 75 % Source: Eurostat Källa: SCB, Eurostat Totalt Män Kvinnor 2020 Mål Mål 1 NUTS är den regionala indelning som används inom för statistikredovisning. I utgörs NUTS 1 av tre landsdelar, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län.
2 ÖKA OFFENTLIGA OCH PRIVATA FoU- INVESTERINGAR Målet på -nivå är att till 2020 att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). har satt det nationella målet till 4 procent av BNP. har under flera år placerat sig högt både nationellt som internationellt när det gäller FoU-utgifter. Enligt den senaste europeiska sammanställningen har s ställning sjunkit lite i förhållande till tidigare sammanställningar men ligger fortfarande i topp i ett europeiskt perspektiv. Östeuropeiska regioner, delar av Baltikum, Bulgarien samt Rumänien spenderade minst på FoU under Det är stora privata FoU-investeringar som förklarar Västsveriges goda position. När det gäller offentliga FoU-investeringar hamnar Västsverige bara något över genomsnittet för -15. De största FoUinvesteringarna i är koncentrerade till ett fåtal multinationella företag vilket kan öka sårbarheten på sikt om företagen väljer att allokera om sina FoUresurser utanför. Bild 2. FoU-investeringar som andel av BNP i :s regioner = 2, 01 % The Europe 2020 target is 3 % Source: Eurostat Diagram 2. FoU investeringar i procent av BNP ,5 3,6 1,9 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Källa: SCB 2020 Mål Mål 2
3 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI 2 har åtagit sig att andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ska öka till 50 procent På -nivå är målet satt till 20 procent. År 1990 var s andel förnybar energi 34 procent och har sedan dess ökat för att år 2009 vara 47 procent. I var andelen förnybar energi 41 procent år 2009 och i endast 12 procent. Elproduktionen från vattenkraft bidrar mest till andelen förnybar energi i. Det näst största bidraget kommer från industrisektorn därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Användningen av förnybar energi i transportsektorn står för en mycket liten del av den totala användningen av förnybar energi. ÖKAD ENERGIEFFEKTIVISERING Precis som det svenska nationella målet vill eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent fram till 2020, här uttryckt som en minskad energiintensitet. Energiintensitet beräknas som förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och BNP. Indikatorn för uppföljning av energieffektivisering är dock under utveckling hos Eurostat, vilket har medfört att vi i rapporten valt att inte jämföra med. För har energiintensiteten minskat mer än -genomsnittet framförallt efter Den totala energiförbrukningen i har följt den nationella trenden och den tidigare ökningen har avstannat sedan några år tillbaka. Den högsta energianvändningen i länet sker inom industri och byggverksamhet. Transporternas energianvändning är fortsatt hög i länet liksom i landet som helhet. MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER -länderna har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivåer. har, gentemot, åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med procent 2020 jämfört med s nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen Båda målen gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom (-ETS). Diagram 3. Andel förnybar energi av den totala energianvändningen 2009, procent Diagram 4. Energiintensitet (kg oljeekvivalenter per 1000 euro av BNP) , källa Eurostat Kgoe/ 1000 euro Källa: Eurostat, SCB 2020 Mål Diagram 5. Minskning av växthusgaser (koldioxidekvivalenter), procent Mål I har utsläppen av växthusgaser minskat med 6 procent mellan åren 1990 och Utsläppen har minskat främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och fjärrvärme. Minskningen har till en del uppvägts av att vägtrafikens och den tunga processkemiska industrins utsläpp ökat. En minskning med 6 procent är betydligt sämre jämfört med de övriga länderna och riket i övrigt. Mätningen av utsläppen mellan innefattar både systemet för handel med utsläppsrätter samt den icke handlande sektorn Mål 2020 Mål 2 Eurostat redovisar ännu inte miljöindikatorerna på NUTS 2 nivå, varför redovisas separat i miljöindikatorerna utan Halland Källa: LST, RUS, Eurostat 3
4 MINSKADE SKOLAVHOPP Målet på -nivå är att till 2020 förbättra utbildningsnivån särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent. Även s nationella mål är 10 procent. En väl fungerande utbildning stärker s och regionernas konkurrenskraft samt förbättrar individers kunskaper och livschanser. Utbildning, särskilt i unga år, minskar risken för utanförskap och social utslagning senare i livet. Bild 3. Skolavhopp i :s regioner Enligt Skolverkets rapport "Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan 2008" är avbrott i vanligare bland elever som går i individuella program, på yrkesförberedande utbildningar och bland elever som utgör underrepresenterat kön på en utbildning. En annan elevgrupp som är överrepresenterad när det gäller avbrott är elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå. Andelen åringar i som inte har avslutat gymnasiestudier och som inte studerar uppgick till 11 procent år Detta är något lägre än övriga -länder. I var andelen 11 procent. Precis som i övriga svarade männen i för en högre andel än kvinnorna, 13 respektive 9 procent. Regioner i Europa som har en hög andel elever som hoppar av skolan i förtid kan ses i Spanien, Storbritannien, Italien, Bulgarien och Rumänien. -27 = 14, 5 % The Europe 2020 target is 10 % Source: Eurostat, DG REGIO Diagram 6. Andel elever (18-24 år) som hoppat av skolan i förtid och som inte studerar Kvinnor Män Totalt Källa: SCB, Eurostat 2020 Mål Mål 4
5 HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ Målet på -nivå är att till 2020 förbättra utbildningsnivån särskilt genom att öka den andel åringar som har avslutat en minst 2-årig eftergymnasial eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. s nationella mål är satt till procent. Andelen åringar som har minst 2-årig eftergymnasial utbildning uppgick till 32 procent 2010 i enligt Eurostat. För och var motsvarande andel 44 respektive 47 procent. Det svenska nationella målet är med andra ord redan nått år Kvinnor har överlag en högre utbildningsnivå än män. Inom är skillnaderna också stora när det gäller utbildningsnivån. Göteborgsregionen har en betydligt högre utbildningsnivå än i de tre övriga delarna av regionen (Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad). Av bild 4 framgår att andelen åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning är högre i Stockholms län och i Sydsverige (Skåne och Blekinge) jämfört med Västsverige. Exempel på länder i Europa som ligger betydligt lägre än -genomsnittet är Tjeckien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Bild 4. Andel år med minst tvåårig eftergymnasial utbildning = 32, 3 % The Europe 2020 target is 40 % Source: Eurostat, DG REGIO Diagram 7. Andel åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning Kvinnor Män Totalt Källa: SCB, Eurostat 2020 Mål Mål 5
6 MINSKA UTANFÖRSKAPET Målet på -nivå är att till 2020 främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning och att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning. Enligt Eurostats beräkningar skulle andelen människor i utanförskap minska från dagens 23 procent till 19 procent av Europas befolkning. utanförskaps-indikator definieras som antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning enligt tre indikatorer: Risk för fattigdom, antal personer med mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet, dvs. personer med låg ekonomisk standard Materiell fattigdom, antal personer som har brister i materiell standard, dvs. personer som inte har råd med en viss levnadsstandard Hushåll där ingen förvärvsarbetar, antal personer som lever i hushåll med en förvärvsfrekvens på mindre än 20 procent av den potentiellt möjliga. Andelen människor som lever eller riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap uppgick till 15 procent av befolkningen år 2010 i och i Västsverige enligt Eurostats indikator. För var andelen 24 procent. Bulgariska regioner, regioner i södra Italien och Lettland har en högre andel människor som lever eller riskerar att hamna i fattigdom enligt :s indikator. har valt att använda ett annat mått för att mäta och följa utanförskapet. Genom att öka den sociala delaktigheten vill man minska andelen kvinnor och män år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent Utvecklingen kommer också att mätas med hjälp av ett antal andra nationella indikatorer. Mäter vi enligt den svenska utanförskaps-indikatorn blir andelen 18 procent för kvinnor och procent för män i både som i övriga. Bild 5. Andel av befolkning som riskerar fattigdom Diagram 8. Andel kvinnor och män (20-64 år) som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna = 23, 5 % The Europe 2020 target is 19 % Source: Eurostat Författare: Urmas Kömmits Källa: SCB Totalt Män Kvinnor Mål Fakta & Analys är en kortrapport från sregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i. På kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel
Uppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merUppföljning av målen i EU 2020 VGR Analys 2018:11. Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard
Uppföljning av målen i EU 22 VGR Analys 218:11 Koncernavd Data och analys Enhet samhällsanalys Cecilia Olbin Gard 1 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning,
Läs merHalland och målen i Europas 2020-strategi
01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och
Läs merHur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merEuropa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling
Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som
Läs merRegional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merSörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
Läs merAtt använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014
Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merREGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR UPPSALA LÄN
FS Bilaga 5.4 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR UPPSALA LÄN MÅLBILAGA 2016-05-12 Bakgrund FS Bilaga 5.4 Under 2015-2016 har ett nytt förslag till Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län förberetts.
Läs merEuropa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merStatistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2018-10-08 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Läs merVÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN
VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merFotograf: Lars Ardarve. Fordonssektorn i Västra Götaland
Fotograf: Lars Ardarve Fordonssektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om fordonssektorn 3 2. Sysselsättning 4 3. Utbildningsnivå 7 4. Företagsstruktur 8 5. Sysselsatta efter företagens
Läs merÖvergångar från gymnasium till högskola 2013
FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten
Läs merEuropeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa
Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merNULÄGE OCH OMVÄRLD. Europa 2020: Västerbotten
NULÄGE OCH OMVÄRLD 2013 Europa 2020: Västerbotten NULÄGE OCH OMVÄRLD Nuläge och omvärld är en del av den omvärldsbevakning som sker på Region Västerbotten. I den här rapportserien sammanfattas varje år
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merStatistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier
1 (9) Rapport Datum 2017-10-09 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning data och analys Handläggare: Göran Henriksson Telefon: 0709 948543 E-post: goran.henriksson@vgregion.se Statistikbilaga till avstämnings-rapport
Läs merHallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode
Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merAER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt
AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen
Läs merÖvergångar till högskolestudier 2016
FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merArbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsläget Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Inriktningen på jobbpolitiken 216 Investeringar för jobb och tillväxt Bostadbyggande
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merÖvergångar från gymnasium till högskola 2015
FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merEUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål
EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål Sysselsättning Forskning och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och socialutestängning 75 % av 20 64- arbeta. 3
Läs merYrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Läs merÖvergångar från gymnasium till högskola 2012
FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men
Läs merLärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merEuropa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merUppsala 2020 en del av Europa 2020
Uppsala 2020 en del av Europa 2020 Europadagen Idag är det Europadagen och vi är mitt i EUvalrörelsen Dagen till minne av Robert Schumans deklaration 1950 om att skapa ett enat Europa för att bevara freden
Läs merArbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective
AM 11 SM 1101 Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv 2001-2010 The labour market from a regional perspective I korta drag I detta Statistiska meddelande jämförs alla
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFörstudie Europeiska socialfonden 2014
Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merFotograf: Thomas Harrysson. Livsmedelssektorn i Västra Götaland
Fotograf: Thomas Harrysson Livsmedelssektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om livsmedelssektorn 2 2. Sysselsättning 3 3. Utbildningsnivå 8 4. Företagsstruktur 9 5. Sysselsatta efter
Läs merVÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Vinter 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Vinter 2014 Konjunktur Sammanfattning Västsvensk Lägesöversikt, Vintern 2014: Västsvensk konjunktur stärks långsamt men fortsätter röra sig runt ett neutralt konjunkturläge enligt
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merLänsplan för Västmanland Delprojekt 3
Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merÖvergångar till högskolestudier 2017
FS 18:4 18--18 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 17 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
Läs merInternationellt perspektiv
Internationellt perspektiv har under lång tid placerat sig högt i internationella jämförelser av hur mycket som satsas på utbildning och av utbildningsnivån i befolkningen. Den globala konkurrensen har
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMaritima sektorn i Västra Götaland Fotograf: Thomas Harrysson
Maritima sektorn i Västra Götaland 2007-2015 Fotograf: Thomas Harrysson Maritima sektorn i Västra Götaland 2007-2015... 1 1. Om maritima sektorn... 3 2. Sysselsättning... 3 3. Utbildningsnivå... 6 4. Företagsstruktur...
Läs merFotograf: Göran Assner. Transport och logistiksektorn i Västra Götaland
Fotograf: Göran Assner Transport och logistiksektorn i Västra Götaland 2007-2014 Innehållsförteckning 1. Om transport och logistiksektorn 3 2. Sysselsättning 3 3. Utbildningsnivå 6 4. Företagsstruktur
Läs merTabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen
Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen Mål Lista på åtgärder som vidtagits Bedömd påverkan av åtgärderna (kvalitativ eller kvantitativ) Nationellt 2020 mål för sysselsättning
Läs merInternationellt perspektiv
Internationellt perspektiv Andelen i befolkningen med högskoleutbildning eller annan minst två års eftergymnasial utbildning har ökat kraftigt både i och i många OECD-länder. Det faktum att kvinnorna länge
Läs merLivsmedelssektorn i Halland
Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merSysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012
Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merDen snabba guiden till Värmlandsstrategin
Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merHälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader
Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs mer(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merSamhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merVÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merEU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011
EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens
Läs merArbetsmarknad matchning och etablering
Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2018-09-17 1 (17) Utvecklingen i riket Efter Finanskrisen 2008/09
Läs merStatistisk bilaga till del 1
Statistisk bilaga till del 1 65 A1.1 Sysselsättning i EU15, 1996 och 2002 Sysselsättningsnivå (% av befolkning i arbetsför ålder.) 1996 2002 EU15 59,9 64,2 Andra medlemsländer 61,7 65,1 Sammanhållningsländerna
Läs merEuropa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige
EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merUTMANINGAR OCH OMVÄRLD
UTMANINGAR OCH OMVÄRLD 22 Översiktsplan Tomelilla kommun - Granskningshandling Tiden står inte stilla, varken i Tomelilla kommun eller på någon annan plats. Allt hänger samman som ett flätat nätverk där
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs mer