Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
|
|
- Bernt Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt större andel av ländernas BNP-tillväxt jämfört med de andra nya EU-länderna. Hushållens ökade skulduppbyggnad och en krympande arbetsför befolkning kan dock på sikt väsentligt dämpa konsumtionstillväxten i Baltikum. Låga arbetskraftskostnader i industrin är alltjämt den viktigaste konkurrensfördelen i de baltiska länderna. Arbetet med att effektivisera och höja förädlingsvärdet i produktionen bör dock intensifieras för att kunna möta den ökade konkurrensen från andra låglöneländer, inte minst från Rumänien och Bulgarien som blir nya medlemmar i EU den 1 januari Tjänstesektorns framväxt i Baltikum är ännu i sin linda. Här finns sannolikt den största framtida tillväxtpotentialen, inte minst inom finans- och företagstjänster. En växande köpkraft innebär också en ökad efterfrågan på tjänster. Modernisering av utbildningsväsendet och ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är centrala områden för att stärka näringslivets konkurrenskraft och utveckla tjänstesektorn. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 De baltiska ekonomierna fortsätter att uppvisa den starkaste expansionen bland de nya EU-länderna. I genomsnitt har BNP-tillväxten varit kring 8 % årligen sedan 2002, vilket är mer än dubbelt så snabbt som vad de övriga länderna uppvisar. Under 2006 har expansionen i Baltikum ökat ytterligare, inte minst i Estland och Lettland där BNP väntas stiga med över 10 %. Handelssektorn expanderar kraftigt Vad är det som driver tillväxten i Baltikum och varför växer länderna snabbare än de andra nya EU-länderna? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Det är sektorer som av naturliga skäl har ett stort importinslag och som till viss del kan förklara de stora och växande underskotten i bytesbalansen som Estland, Lettland och Litauen uppvisar. Handel- och transportsektorn är väsentligt större jämfört med andra EU-länder. Under 2005 utgjorde denna sektor i Lettland hela 40 % av BNP jämfört med drygt 20 % för hela EU. I Litauen och Estland är motsvarande andelar 32 % respektive 29 %. Gemensamt för de tre baltiska staterna är att dessa branscher har vuxit betydligt snabbare än BNP-tillväxten, varför andelarna stigit påtagligt under de senaste fem åren. En sådan tydlig uppåtgående trend har inte skett i de andra nya EU-länderna. Det kan tyckas vara något märkligt eftersom inkomstnivåerna i de tre baltiska länderna alltjämt tillhör EU: s lägsta. I Polen och Tjeckien har handel och transportnäringarnas andel av BNP snarare sjunkit något. Handelssektorns andel av BNP är större i de baltiska länderna Den framväxande handelssektorns betydelse i Baltikum avspeglar en förbättrad köpkraft. Snabbt stigande löner, låga räntor, sänkta inkomstskatter och en minskad arbetslöshet är bidragande faktorer till den ökade privata konsumtionen. Negativa realräntor, inte minst i Lettland, stimulerar också till högre konsumtion framför sparande. Det finns ännu inga entydiga tecken på att konsumtionsboomen i Baltikum märkbart kommer att försvagas under det närmaste året. Några konkreta ekonomiska politiska åtgärder för att bromsa den redan starka inhemska efterfrågan saknas alltjämt. Hushållens optimism om framtiden befinner sig på en hög nivå. Det är framförallt utvecklingen på arbetsmarknaden som talar för en fortsatt stark tillväxt inom detaljoch partihandelssektorn. En ökad efterfrågan på arbetskraft och svårigheter att hitta och behålla personal driver samtidigt upp lönenivåerna. Under de senaste åren har lönetillväxten varit starkast bland de baltiska länderna. Fortsatt stark konsumtionstillväxt väntas Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006
3 Osäkerhet finns dock om nuvarande tillväxtsammansättning i Baltikum med en stark expansion inom handelssektorn är en varaktig och långsiktig uthållig ekonomisk utveckling. En annan aspekt är hur stor tillväxtpotential dessa inhemskt orienterade branscher ytterligare kan tillföra de baltiska ekonomierna. Risken för en betydligt lägre konsumtionstillväxt kan inte bortses ifrån. En faktor är den snabbt växande skulduppbyggnaden bland hushållen som på sikt kan innebära ett lägre framtida konsumtionsutrymme. Den demografiska utvecklingen med en trendmässigt minskad befolkning, inte minst i arbetsför ålder, är annan riskfaktor för en lägre framtida konsumtionstillväxt och en svagare ekonomisk utveckling än vad vi har varit vana vid under de senaste åren. Enligt Eurostats befolkningsprognos förutses antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år) att krympa. Låga födelsetal och utflyttning av arbetskraft är bidragande orsaker till att befolkningen förväntas minska snabbare i Baltikum än i övriga EU-länder. I Sverige beräknas den arbetsföra befolkningen minska år Ökad skulduppbyggnad och färre personer i arbetsför ålder kan på sikt dämpa konsumtionstillväxten Industrins andel krymper i Lettland och Estland Industrisektorns betydelse i Baltikum har gradvis minskat under de senaste åren. Det gäller framför allt den lettiska industrin som på kort tid krympt till 15,8 % av BNP under 2005 jämfört med närmare 20 % år Den estniska industrin uppvisar en liknande trend även om nedgången inte är lika tydlig som i Lettland. I Litauen har industrin däremot stärkt sin position under motsvarande period och utgjorde 26 % av BNP år 2005 jämfört med drygt 20 % för fem år sedan. Att industriandelen krymper i Lettland och Estland tyder dock inte på en försämrad konkurrenskraft. Industriproduktionen har till och med ökat snabbare under de senaste fem åren jämfört med de länder där industriandelen väger tyngre såsom Ungern och Tjeckien. Arbetskraftskostnaderna är alltjämt en konkurrensfördel för de baltiska länderna även om kostnadsfördelarna krymper snabbt. En ökad brist på arbetskraft i Baltikum och en fortsatt snabb löneökningstakt ökar dock risken för att konkurrenskraften försämras gentemot andra låglöneländer. Rumänien och Bulgariens inträde i EU januari 2007 kommer att innebära en ökad konkurrens, inte minst avseende lågförädlad och arbetsintensiv produktion. Industrins kostnadsfördelar i Baltikum krymper Att stärka industrins konkurrenskraft kommer att bli en allt viktigare strategisk fråga även för låglöneländerna inom EU för att kunna möta den ökade globala konkurrensen. Här finns det mer att göra i de tre baltiska länderna. Det gäller inte minst att höja produktiviteten. Positivt är emellertid att produktivitetstillväxten märkbart har höjts under de senaste åren. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december
4 Modernisering av produktionen och rationaliseringsinvesteringar framför nyanställningar kommer sannolikt att intensifieras i de baltiska företagen för att förbättra konkurrenskraften. Framtagande av mer sofistikerade produkter med ett högre kunskapsinnehåll är andra åtgärder för att höja industrins förädlingsvärde och på sikt stärka ländernas exportbas. Ökade satsningar på forskning och utveckling kommer här att bli en viktig strategisk uppgift för de nya EU-länderna. FoUsatsningarna i Baltikum utgör för närvarande mindre än 1 % av BNP vilket är otillräckligt. Långsiktig strategi för att stärka konkurrenskraften Den lågförädlade och arbetsintensiva produktionens andel av industrin är alltjämt betydande, inte minst i de baltiska länderna. Det medför ökad sårbarhet när konkurrensen från andra låglöneproducerande länder växer fram både i Europa och i Asien. Samtidigt kan den ökade konkurrensen öka strukturomvandlingen i Baltikum. Den kapitalintensiva industrin kommer sannolikt att öka i betydelse på bekostnad av den arbetsintensiva allt eftersom arbetskraftskostnaderna stiger. Tjänstesektorn framväxt är alltjämt i sin linda Det pågår en betydande strukturomvandling i de nya EU-länderna i spåren av globaliseringen och den tilltagande internationella konkurrensen. En trend som vi räknar med kommer att fortsätta. Utslagning av olönsam industri till förmån för en framväxande tjänstesektor är tydlig. En liknande utveckling gäller även för jordbrukssektorn som gradvis krymper som andel av BNP. Den privata tjänstesektorn exklusive handel och transporter - är emellertid väsentligt mindre utbyggd jämfört med EU-genomsnittet. Det gäller inte minst sektorn för finans- och företagstjänster som i genomsnitt utgör omkring 20 % av BNP i de tio nya EU-länderna jämfört med EU-genomsnittets 27 %. Här torde den största framtida tillväxtpotentialen finnas bland de nya EU-länderna. En ökad specialisering inom näringslivet och outsourcing av verksamheter som inte är kärnverksamhet torde leda till att fler företag etableras inom tjänstesektorn. En växande köpkraft är en annan faktor som på sikt ökar tjänstesektorns andel. Den globala handeln med tjänster är också en framtida tillväxtmarknad för de baltiska länderna men också för de andra nya EU-länderna. Tjänstesektorn här finns den största framtida tillväxtpotentialen Finans- och företagstjänsternas framväxt har varit tydligast i Estland under de senaste fem åren jämfört med de andra nya EU-länderna. Även om trenden också är uppåtriktad i Litauen är tjänstesektorns andel av BNP alltjämt lägst i EU, omkring 13 % av BNP. 4 Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006
5 Ett gradvis ökat tjänsteinnehåll i industrin och en framväxande tjänstesektor ställer dock högre krav på ett välfungerande utbildningsväsende. En modernisering och en bättre anpassning efter näringslivets rekryteringsbehov är centrala frågor för ett effektivare utbildningssystem. Ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är andra prioriterade ekonomisk-politiska områden. Under 2004 utgjorde de samlade FOU-investeringarna i de baltiska länderna mellan 0,5-1 % av BNP. Det är en otillräcklig andel för att stärka näringslivets framtida konkurrenskraft. Attrahera fler utländska direktinvesteringar och öka användningen av EU:s strukturfonder kan dock här komma till stor hjälp. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte
Läs merSwedbank Analys Nr 7 19 maj 2011
Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per
Läs merMer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut
Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merStörre överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften
Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan
Läs merKina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6
Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merOmvandling av svensk industri när omvärlden förändras
Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011 Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Internationaliseringen och specialiseringen av den svenska industrin innebär att globala konjunktursvängningar och
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merPMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter
12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007
Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merPMI steg till 63,3 i september 2010 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen
10 10 01 PMI steg till 63,3 i september 10 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen PMI steg till 63,3 i september, jämfört med,6 i augusti. Expansionskraften i industrisektorn förstärktes
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merFöreningsSparbanken Analys
FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 02 03 PMI tjänster sjönk marginellt till 65,9 i januari: Tjänsteföretagens expansion fortsätter Totalindexet för inköpschefsindex för tjänsteföretagen (PMI tjänster) sjönk till 65,9 i januari från
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gävleborgs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län... 4 Småföretagsbarometern Gävleborgs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merAvindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen
Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merPMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig
12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merTJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige
TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige November 2014 2 Bakgrund Sedan 1990-talet och framåt har industrins produkter i allt högre grad producerats med hjälp av tjänster,
Läs merHöga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007
Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merDen inhemska ekonomin är akilleshälen
Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merInköpschefsindex tjänster
2014 04 03 PMI tjänster sjönk till 53,5 i mars: dämpning i tjänstesektorn när orderingången bromsar in Inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) sjönk till 53,5 i mars från 56,8 i februari. Index befinner
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig
Läs merI termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.
Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella
Läs merPMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv
2017-04-03 PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv PMI-total ökade med 4,3 indexenheter och noterades därmed på 65,2 i mars, en uppgång från 60,9 i februari. Samtliga delindex bidrog
Läs merSmåföretagsbarometern
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Hallands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Hallands län... 3 Småföretagsbarometern Hallands län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merFrihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel
Läs merGLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck
GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Värmlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län... 4 Småföretagsbarometern Värmlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merI.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Läs merSwedbank Analys Nr 24 9 november 2006
Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar
Läs merHur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar. 1. Slutsatser för svenska företag
Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober 2006 Sammanfattning och kommentarer till Swedbanks nya Östersjörapport: God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar 2006 blir av allt att döma
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merDämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?
Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen
Läs merMånadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merInternationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merInköpschefsindex tjänster
2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter
Läs merPMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn
14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merÄr de stora handelsöverskottens tid förbi?
Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 Är de stora handelsöverskottens tid förbi? Överskottet i Sveriges handelsbalans har trendmässigt sjunkit sedan 2007. Delvis kan det bero på den djupa globala lågkonjunkturen
Läs merSmåföretagsbarometern
1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs merProduktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor
Läs merTysklands tillväxtpotential skrivs upp
Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel
Läs merInnehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merInköpschefsindex tjänster
2017 04 05 PMI tjänster steg till 61,3 i mars: Bred uppgång till nya höga nivåer Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg till 61,3 i mars från 59,8 i februari. Samtliga fyra delkomponenter
Läs merANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR
Prognos 2012 Västmanlands län: Återhämtningen bryts - arbetsmarknaden försämras Efter en god utveckling på arbetsmarknaden under 2010 och första hälften av 2011 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs mer