FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i de nya EU-länderna, som i dag är kring 4-5 % per år, kommer att bli lägre. Att öka sysselsättningsgraden är en central uppgift för att kunna möta framtidens utmaningar. Arbetet med att höja produktiviteten behöver också intensifieras när arbetskraftsutbudet minskar. Produktivitetsnivån i de nya EUländerna är endast hälften av EU-genomsnittet. Efterfrågan på olika socioekonomiska reformer för att höja fertilitetsgraden kommer att öka i framtiden. Att stärka ländernas attraktivitet för att locka till sig arbetskraft både inom och utanför EU kan delvis motverka den negativa befolkningstrenden. De baltiska länderna har idag den starkaste tillväxten av EU:s 25 medlemsstater. En lång period av ekonomisk tillväxt krävs emellertid för att länderna ska komma i kapp övriga EU-länder. Ett räkneexempel kan belysa detta. Om den estniska ekonomin skulle växa fyra procentenheter snabbare än EU-genomsnittet skulle det dröja 20 år för Estland att nå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. Halveras tillväxtdifferensen till två procentenheter tar det 40 år. Den ekonomiska politiken är i många fall mer tillväxtorienterad i de nya EU-länderna än i de gamla medlemsländerna. Trots många regeringsskiften råder ofta en samsyn om att tillväxt är det enda sättet att öka ett lands välstånd. Sänkta skatter för före- Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 tag och privatpersoner har genomförts och fler skattesänkningar planeras. Att skapa goda förutsättningar för företagande är en central uppgift för att attrahera utländska direktinvesteringar men också arbetskraft. Det blir allt viktigare när konkurrensen om de framtida företagsetableringarna kommer att hårdna både inom och utanför EU. Låga löner är en av de viktigaste konkurrensfördelarna för de nya EU-länderna. Även om produktiviteten ökar i snabb takt och lönenivåerna är låga, kommer kraven på att stärka den framtida konkurrenskraften att öka. Under perioden var den genomsnittliga löneökningstakten i Estland och Lettland 8 % per år jämfört med 3,5 % i Sverige. Det är därför inte ovanligt att företag i Baltikum flyttar delar av sin produktion till andra låglöneländer. Den demografiska utvecklingen reser frågor om den framtida tillväxten i de nya EU-länderna. Sedan de baltiska länderna blev självständiga i början av 1990-talet har befolkningen minskat kraftigt. Låga födelsetal och en betydande utflyttning, inte minst av ryssar, har bidragit till den omfattande befolkningsminskningen. Baltikum avviker därmed markant från de övriga Östersjöländerna där befolkningstrenden varit den motsatta. Norge, Danmark, Finland och Sverige har haft den största ökningen under de senaste åren. Förändring i populationen per 1000 invånare, år 2004 Litauen Lettland Estland Polen Tyskland Danmark Finland Sverige UK EU25 Norge EMU Italien Spanien Cypern Island Födelseöverskott Netto migration Ett minskat befolkningsunderlag och ett lägre arbetskraftsutbud har inte hindrat de tre baltiska staterna från att vara snabbväxarna i Europa. Det kan tyda på att resursutnyttjandet är fort- 2 FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

3 satt lågt samtidigt som produktiviteten ökar i en snabb takt. Att BNP-ökningen i Baltikum till stora delar är produktivitetsledd kan förklara den förhållandevis låga sysselsättningsgraden. Antalet sysselsatta i % av den arbetsföra befolkningen, Tjeckien Estland Slovenien Lettland Litauen Slovakien Ungern Polen EU15 Den måttliga sysselsättningsutvecklingen är en effekt av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta inom industrin och jordbrukssektorn minskar kraftigt medan de nya arbetstillfällena skapas i tjänstesektorn (både i den privata och i den offentliga). Men alltjämt är de nya jobben relativt få i förhållande till den utslagning av arbetstillfällen som sker. De baltiska länderna har således en lång väg kvar till en sysselsättningsgrad på 70 %, som är målet i den s k Lissabonagendan. Den på lång sikt stora utmaningen för de nya EU-länderna är det framtida arbetskraftsutbudet. Fertilitetsgraden förväntas vara lägre än EU-genomsnittet, 1,5 barn per kvinna jämfört med EUgenomsnittet 1,8. Insatser görs dock för att höja fertilitetsgraden, till exempel genom höjd föräldrapenning, förlängd föräldraledighet och utbyggd barnomsorg. Stora inkomstskillnader mellan nya och gamla medlemsländer uppmuntrar sannolikt till fortsatt migration från de nya EUländerna. Det gäller framför allt den yngre arbetsföra befolkningen. En ökad inflyttning från till exempel Ryssland, Ukraina och Vitryssland kan emellertid inte bortses ifrån när levnadsstandaren gradvis förbättras i de nya EU-länderna. EU:s nuvarande regelverk gentemot tredje land kan dock begränsa omfattningen. FöreningsSparbanken Analys Nr juni

4 Totalt beräknas antalet invånare att minska med 11 % i de nya EU-länderna under de närmaste decennierna fram till år 2050, enligt Eurostats senaste befolkningsprognos. Det motsvarar en befolkningsminskning med drygt 8,5 miljoner. För de gamla medlemsländerna (EU-15) förutses en i stort sett oförändrad befolkningsutveckling. Konsekvensen blir att antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år) kommer att minska i samtliga EU:s 25 medlemsländer. Andelen äldre över 65 år av den yrkesaktiva befolkningen förväntas mer än fördubblas fram till år 2050, från 24 % till 50 %. Ett krympande arbetskraftsutbud innebär att dagens potentiella tillväxt inom de nya EU-länderna kommer att blir lägre jämfört med i dag. Att mäta de demografiska effekterna på den ekonomiska tillväxten är förenat med stor osäkerhet. Beräkningar från OECD visar att en åldrande befolkning dämpar ökningen i BNP per capita med upp till en halv procentenhet per år jämfört vid en stabil åldersstruktur. En motsvarande studie från, European Economic Advisory Group (EEAG) kommer fram till en tillväxtminskning i BNP/capita med drygt 1 procentenhet för flera av de nya EU-länderna. Den lägre tillväxten kan delvis motverkas vid ett högre arbetskraftsdeltagande. Skillnaderna i resultaten beror delvis på olika antaganden om den framtida befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen i Baltikum och Sverige Index 1990= Sverige Index 80 Litauen 70 Lettland 60 Estland FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

5 Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Arbetet med att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt i de nya EU-länderna kommer att vara av central betydelse för att möta de utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen innebär. Sysselsättningsgraden måste öka i de nya EU-länderna. Det gäller inte minst för den äldre populationen, där andelen sysselsatta endast är 45 % jämfört med EU-genomsnittets 55 %. Den demografiska utmaningen har lett till att nya pensionssystem har införts i flera av de nya medlemsländerna, som ska premiera ett ökat arbetskraftsdeltagande och förstärka de offentliga finanserna. De baltiska länderna har idag ett pensionssystem som till stora delar påminner om det svenska. Matchningsproblem på arbetsmarknaden är redan synliga i ett antal länder, till exempel i Estland. Låg rörlighet på arbetsmarknaden och brist på välutbildad arbetskraft försvårar företagens möjligheter att nyrekrytera. Kraven på utbildad arbetskraft ökar när tjänstesektorn svarar för merparten av de nya jobben. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft har däremot minskat kraftigt under de senaste fem åren. För att öka tillgången på utbildad arbetskraft kommer ökade offentliga utbildningsinsatser att vara nödvändiga. Produktiviteten i de nya EU-länderna har märkbart förbättrats under de senaste åren men är alltjämt betydligt lägre än i EU-15 länderna. Med hänsyn till stigande arbetskraftskostnader och ett gradvis minskat arbetskraftsutbud kommer en fortsatt stark produktivitetsutveckling att vara central för att på sikt stärka de nya EU-ländernas konkurrenskraft. De nya EU-länderna har på kort tid genomfört ett stort antal reformer som haft positiva effekter på den ekonomiska utvecklingen. Det är dock viktigt att strukturarbetet fortsätter, inte minst på arbetsmarknaden, för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning innebär samtidigt som konkurrensen om utbildad arbetskraft ökar. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr juni