Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål

Transkript

1 Liberalerna Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Av Carl B Hamilton och Katarina Bergkvist

2 Sammanfattning Socialdemokraterna har satt upp målet att år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. är det land som idag har den lägsta arbetslösheten inom EU. Landet har därför seglat upp som Socialdemokraternas nya förebild. har därför jämfört arbetsmarknaderna i och och undersökt varför har en lägre arbetslöshet. Våra slutsatser och observationer är mera allmängiltiga än just bara för och : och har EU:s lägsta långtidsarbetslöshet, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Det är värt att påpeka eftersom Socialdemokraterna ger intryck av att svensk långtidsarbetslöshet skulle vara speciellt svårartad. Det är tvärtom. s högre arbetslöshet jämfört med beror därmed på att vi har fler som är arbetslösa under korta perioder. De korta arbetslöshetsperioderna behöver bli färre för att uppnå Socialdemokraternas bäst-i-eu-mål. Ett sådant fokus är dock på tvärs med S betoning av långtidsarbetslösheten. Förra året var arbetslösheten i ca 8 procent, mot ca 5 procent i. Ser man till arbetslösheten för dem över 25 år är dock skillnaderna mellan länderna mindre. I var arbetslösheten för dem över 25 år 5,7 procent, mot 4,3 procent i. Den svenska ungdomsarbetslösheten låg på 24 procent, jämfört med 9 procent i. Därmed är det främst ungdomsarbetslösheten som är orsaken till skillnaden mellan länderna. Men siffrorna för ungdomsarbetslöshet för och är dessvärre svåra att jämföra (se nedan). s system med avlönade lärlingar är en viktig förklaring till landets lägre registrerade ungdomsarbetslöshet. 40 procent av s gymnasieelever är lärlingar. Gymnasielärlingarna räknas som sysselsatta, även när de letar arbete, medan svenska gymnasieungdomar som i motsvarande situation söker jobb räknas som arbetslösa. s omfattande lärlingsutbildningar drar ned den registrerade arbetslösheten av beräkningstekniska skäl, men ger också österrikiska ungdomar en effektiv väg in på arbetsmarknaden. och har ungefär samma andel av de unga som varken jobbar eller studerar. Det innebär att s högre ungdomsarbetslöshet inte innebär att vi har fler unga som lever i passivitet. Hälften av de ungdomar som i räknas som arbetslösa är heltidsstuderande, många på högstadiet och gymnasiet, som söker extra- eller sommarjobb. Ska S kunna uppfylla sitt mål måste denna grupp minska. De studerande ungdomarna måste sluta söka sommarjobb, alternativt sluta plugga och jobba på heltid eller bli avlönade lärlingar. Inget av alternativen är något som S säger sig eftersträva. En kraftig utbyggnad av lärlingsutbildningar (med lön) skulle sänka ungdomsarbetslösheten i, av flera skäl (både statistiska och reella). Men Socialdemokraterna är ointresserade av en utbyggnad av system med avlönade lärlingar. Den sannolika förklaringen är banden till LO och dess motvilja mot lärlingslöner, som definitionsmässigt är låga. Liberalerna 2

3 s ungdomsgaranti skiljer sig diametralt från Socialdemokraternas 90-dagarsgaranti. I ligger allt fokus på att lära sig ett yrke och komma i riktiga jobb, inte på att läsa in högskolebehörighet på gymnasiet och delta i åtgärder. Forskning visar att höga ingångslöner gör det svårare för personer med svag kompetens och begränsad erfarenhet att få jobb. har lägre ingångslöner för unga än. I två branscher som har många unga anställda, detaljhandeln och hotell- o restaurangsektorn, ligger lägstalönerna mycket högre i än i. Många unga i kliver dessutom in på arbetsmarknaden med lärlingskontrakt, som kan ha än lägre lönenivåer. En annan skillnad mellan och, som delvis förklarar den högre svenska arbetslösheten, är att har en dubbelt så hög arbetslöshet bland utrikes födda, ca 16 procent (2013) jämfört med 8 procent i (2012). Men sysselsättningsgraden bland utlandsfödda, dvs. andelen som jobbar, är ungefär densamma i båda länderna. Den högre svenska arbetslösheten bland utlandsfödda innebär alltså inte att har färre i gruppen som jobbar, utan bara att det i är fler utlandsfödda som söker jobb. Alliansregeringens omläggning av integrationspolitiken har gjort att fler invandrare snabbare sökt sig ut på arbetsmarknaden. Det kan driva upp den registrerade arbetslösheten, men är i längden bra för. har haft en annan sammansättning av sin invandring än, med fler personer från länder med svaga skolsystem. Nyanlända med svag utbildningsbakgrund kan med rätt politik komma i jobb, men det tar längre tid. Socialdemokraterna har dock inte utvecklat någon politik för att få dessa grupper i jobb, och ignorerar helt integrationsfrågorna. har generellt sett en högre sysselsättningsgrad och en betydligt högre andel äldre i arbete jämfört med. har också ett högre välstånd, mätt som BNP per capita. är EU:s mest jämställda land, medan ligger under EU-snittet. Av dessa tre skäl är ingen entydig förebild för svenska liberaler. Det finns vissa dock erfarenheter att göra från, men det verkar Socialdemokraterna helt ointresserade av. Liberalerna 3

4 Arbetslösa som andel av arbetskraften, % Inledning Socialdemokraterna satte vid sin partikongress 2013 upp målet att år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.1 Målet är dock mycket mer oklart som styråra för politik än det kan förefalla. För det första beror utfallet av jämförelsen inte enbart på politiken i, utan även på politik och händelser i andra EU-länder. För det andra behöver jämförelser av arbetslöshetstal mellan länder inte ge en rättvisande bild av läget på arbetsmarknaden, och det gäller särskilt ungdomsarbetslösheten. Socialdemokraternas mål ska dessutom uppnås genom ett ökat antal personer som arbetar och fler arbetade timmar i ekonomin. Det innebär att politiken i praktiken har tre mål, vilket gör det närmast omöjligt att i efterhand utvärdera om politiken varit framgångsrik. Idag är landet med EU:s lägsta registrerade arbetslöshet. Den har stadigt legat på 4,5-5 procent. Därför har seglat upp som Socialdemokraternas förebild. Varför skulle inte kunna vara lika bra som?, undrade Magdalena Andersson på Småföretagsdagarna nyligen (R&D, 2014:7). För att illustrera problemen med Socialdemokraternas mål och jämförelserna med har, med hjälp av Riksdagens utredningstjänst (RUT) jämfört och på flera olika sätt. och har EU:s lägsta långtidsarbetslöshet På Socialdemokraterna låter det som om har en hög långtidsarbetslöshet. Men faktum är att har bland EU:s allra lägsta långtidsarbetslöshet (mätt som arbetslösa i över 6 månader som andel av arbetskraften). Den högre arbetslösheten i jämfört med beror således främst på att har fler som är arbetslösa under korta perioder. Graf 1. Arbetslöshet och långtidsarbetslöshet i och (15-74 år) har högre kortvarit arbetslöshet - men nästan lika låg långvarig arbetslöshet som ,9 1,5 1,2 Arbetslöshet, totalt (2013) Arbetslösa i mer än ett halvår (2013) Källa: Eurostat 1 Målet lyder mellan 2014 och 2020 ska öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att når lägst arbetslöshet i EU. Liberalerna 4

5 % av arbetskraften Finland Danmark Luxemburg Tyskland Holland UK Malta Tjeckien Rumänien Estland Belgien Frankrike Polen Ungern EU Lettland Slovenien Littauen Euroländerna Cypern Italien Bulgarien Irland Portugal Slovakien Kroatien Spanien Grekland % Graf 2. Långtidsarbetslösheten i EU:s medlemsländer 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslösa i mer än 6 månader, som andel av arbetskraften (2013) Källa: Eurostat Socialdemokraternas mål innebär därför att behöver minska förekomsten av korta arbetslöshetsperioder, eftersom det är på den punkten som och skiljer sig åt. Men en sådan ambition stämmer inte med Socialdemokraternas jobbretorik, i vilken långtidsarbetslösheten istället lyfts fram. Det finns alltså en inneboende motsättning i Socialdemokraternas målsättning och politik. När det gäller ungdomar är bilden likartad. har en högre ungdomsarbetslöshet än, men den består framför allt av unga med kortvariga arbetslöshetsperioder. När det gäller den mer långvariga ungdomsarbetslösheten (över ett år) ligger på samma låga nivå som,: 1,3 procent av arbetskraften. Graf 3. Ungdomsarbetslöshet i och efter arbetslöshetstid 25 har högre kortvarig ungdomsarbetslöshet än - men inte högre långvarig arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet, totalt mer än 6 månader Mer än 1 år ungdomsarbetslöshet efter längd (2012) Källa: Eurostat och RUT Liberalerna 5

6 Arbetslöshet, % har framför allt högre ungdomsarbetslöshet Den svenska arbetslösheten låg 2013 på ca 8 procent, och i på ca 5 procent. hade förra året en ungdomsarbetslöshet på 24 procent, jämfört med 9 procent i. Men märk väl för personer över 25 år är skillnaderna i arbetslöshet mellan och betydligt mindre (se graf 4). skiljer framför allt ut sig genom en väsentligt högre ungdomsarbetslöshet än i. Så låt oss därför titta närmare vad det beror på. Graf 4. Arbetslösheten i och i olika åldersgrupper 25 har framför allt högre arbetslöshet för unga än 20 23, ,2 5, år år Åldersgrupp 4,3 Källa:Eurostat. Orsaker till s högre ungdomsarbetslöshet Vad finns att lära av? Inga unga utan jobb var som bekant Socialdemokraternas budskap på första maj Den högre arbetslösheten i jämfört med i beror främst på en högre kortvarig ungdomsarbetslöshet (se graf 3 och 4). har ett större fokus på yrkes- och lärlingsutbildningar på gymnasiet än. Cirka 40 procent av de österrikiska gymnasieeleverna väljer en lärlingsutbildning och får lön under studietiden. Vid en jämförelse av arbetslöshetsstatistik är detta viktigt, eftersom lärlingar med lön i den europeiska statistiken räknas som sysselsatta. Det innebär att de österrikiska lärlingarna när de söker sommarjobb inte räknas som arbetslösa. Svenska gymnasister däremot som i motsvarande situation söker extra- eller sommarjobb registreras som arbetslösa. Denna skillnad i utbildningssystem medför en bias mot högre registrerade arbetslöshetstal i länder som. De österrikiska lärlingarna ingår alltså i den statistiskt definierade arbetskraften. Det gör att den unga arbetskraften blir större i än i. Eftersom arbetslösheten beräknas som andel av arbetskraften bidrar detta också till en lägre registrerad ungdomsarbetslöshet i jämfört med (se Box1). I en ny SNS-rapport om lärlingsutbildningar i olika länder hävdar forskarna att måttet ungdomsarbetslöshet just av dessa skäl är olämpligt att använda för jämförelser mellan olika Liberalerna 6

7 % länder, särskilt om länderna har olika yrkesutbildningssystem.2 Det innebär, indirekt, ett ifrågasättande av den typ av mål som Socialdemokraterna har satt upp. Graf 5. Andelen gymnasieelever som går lärlingsutbildning (2010), % har omfattande lärlingsutbildningar i gymnasieskolan Källa: RUT menar att s fokus på yrkesutbildningar underlättar ungas etablering på arbetsmarknaden. De unga kommer snabbare ut i arbetslivet. s fokus på lärlingar och yrkesutbildningar gör sannolikt att färre studerande på gymnasienivå slås ut på grund av svårigheter med en alltför teoretisk inriktning av skolan. Det finns alltså i huvudsak två orsaker till den högre ungdomsarbetslösheten i jämfört med. Den ena är faktisk, att svenska ungdomar har fler, ofta korta, arbetslöshetsperioder eftersom att de får sämre fäste på arbetsmarknaden. Den andra är statistisk, och består i att svenska gymnasieungdomar som söker sommarjobb drar upp den registrerade svenska ungdomsarbetslösheten. I består hälften av den registrerade ungdomsarbetslösheten av heltidsstuderande. Många är grundskole- och gymnasieelever som söker sommarjobb. Enligt siffror från SCB (framtagna genom RUT) sökte över 80 procent av de heltidsstuderande arbetslösa ungdomarna enbart sommar- och extrajobb, och över 90 procent betraktar inte sig själva som arbetslösa utan som studerande (år 2013). vill inte ändra hur statistiken läggs upp, men de personer som använder statistiken måste alltså kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt och förstå statistikens innebörd. För att Socialdemokraterna ska kunna uppnå målet om lägst arbetslöshet i EU måste gruppen unga studeranden som söker extrajobb minska. Det kan ske antingen genom att ungdomarna slutar jobba extra och på sommarloven, eller genom att de i stället för att plugga börjar jobba heltid eller blir avlönade lärlingar. Det rimliga alternativet av dessa är att införa system i med avlönade lärlingar. 2 Lärlingsutbildning- en väg till arbetsmarknaden?, Jan Olofsson och Eskil Wadesjö, SNS, Liberalerna 7

8 En kraftig utbyggnad av lärlingsutbildningar (med lön) skulle sänka den registrerade arbetslösheten i, av flera skäl (både statistiska och reella) och är i praktiken en förutsättning för en lägre ungdomsarbetslöshet. Det är därför förvånande vid en första anblick att socialdemokraterna är helt ointresserade av en (åter-) utbyggnad av system med avlönade lärlingar. Det beror sannolikt på LO:s motvilja mot lärlingslöner, som definitionsmässigt är låga. För Socialdemokraterna väger uppenbarligen samarbetet med LO tyngre än minskad ungdomsarbetslöshet. Box 1. Exempelberäkning av arbetslöshet med eller utan avlönade lärlingar. Anta att vi i har hundra ungdomar, varav 97 stycken går i skolan (teoretisk eller yrkesutbildning), 2 jobbar och en är arbetslös. Det ger en arbetslöshet på 33 procent (eftersom arbetskraften består av 3 personer, varav en söker jobb). Anta att det i finns hundra ungdomar, varav 57 går i vanlig skola, 40 går i lärlingsutbildning med lön, 2 jobbar och en söker jobb. Det ger en arbetslöshet på 2,3 procent (en arbetslös som andel av en arbetskraft på 43 personer). Låt oss säga att 3 av de svenska skolungdomarna söker sommarjobb och 3 av de avlönade lärlingarna i söker sommarjobb. Det innebär att arbetslösheten i blir 67 procent (fyra arbetslösa och en arbetskraft på sex personer), medan den i fortfarande är 2,3 procent. Det visar vilken stor påverkan förekomsten av lärlingsutbildningar får på den registrerade arbetslösheten. Det blir därför mycket vanskligt att jämföra arbetslöshetstal för unga i länder med och utan omfattande lärlingssystem. Likartad omfattning av unga som varken pluggar eller jobbar i och Många unga som har svårt att få ett arbete syns inte alls i arbetslöshetsstatistiken, eftersom de varken pluggar eller söker jobb. Därför finns det ett kompletterande mått, NEET (Not in employment, education or training), som visar andelen unga som varken pluggar eller jobbar, och som därför kan befinna sig i ett utanförskap. Mätt med detta mått är ungas situation i och likartad. Båda länderna har en låg andel unga i NEET jämfört med andra EU-länder. har dock en något högre andel NEETpersoner i åldersgruppen 20 till 24 år, vilket förmodligen beror på att har sämre koppling mellan gymnasium och arbetsliv. Här kan lära av (se graf 6). Sammantaget kan man dra slutsatsen att den stora skillnaden i ungdomsarbetslöshet inte motsvaras av någon stor skillnad när det gäller antalet unga som varken pluggar eller jobbar. Skillnaden i ungdomsarbetslöshet beror istället som visats ovan till stor del på att heltidsstuderande ungdomar är sysselsatta med studier, om än inte avlönat arbete, men vill jobba extra. Och det är bättre att ungdomarna studerar på gymnasiet än arbetar heltid. Liberalerna 8

9 Andelen som varken jobbar eller utbildar sig Graf 6. NEET i och ,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 och har relativt få unga som varken jobbar eller utbildar sig (NEET) år år år Källa:Eurostat Åldersgrupp EU Euroländerna s ungdomsgaranti vs. Socialdemokraternas 90- dagarsgaranti Socialdemokraterna har två huvudförslag för att minska ungdomsarbetslösheten. Det ena är ett utbildningskontrakt för unga, som ska tvinga alla unga utan gymnasieexamen att läsa in teoretiska gymnasieämnen. Det andra är en 90-dagarsgaranti för unga, som innebär att unga inom tre månader får någon form av åtgärd eller utbildning. har också en ungdomsgaranti, uppdelad i två delar (för åldersgrupperna år respektive år). har med hjälp RUT jämfört den österrikiska ungdomsgarantin med Socialdemokraternas förslag. Det visar sig att s modell och Socialdemokraternas förslag är diametralt olika. I ska alla ungdomar som inte vill plugga på gymnasiet genomgå någon form av praktisk yrkesutbildning. Det är alltså okej att inte gå på gymnasiet, men då ska personen istället lära sig ett yrke och snabbt komma i reguljärt jobb (inte ams-åtgärd). Ungdomar som inte går på gymnasiet kan välja mellan olika yrkesskolor och lärlingsutbildning i företag. s utbildningsgaranti för ungdomar upp till 18 år innebär att unga som inte själva kan hitta en företagsbaserad lärlingsplats ska få lära sig ett yrke vid en företagsbaserad utbildningsinstitution (supra-company training institution) som finansieras av arbetsförmedlingen. s jobb- och utbildningsgaranti för åringar har också ett tydligt fokus på yrkeskompetens och bygger bl.a. på att ge stöd till arbetsgivare att ta emot lärlingar. Arbetsgivare får t.ex. kompensation om deras lärlingar får utmärkta eller bra betyg i sina avslutande lärlingsprov. Socialdemokraterna, å andra sidan, vill med sitt utbildningskontrakt tvinga alla arbetslösa ungdomar som inte gått ut gymnasiet att läsa in en gymnasieexamen och högskolebehörighet. Annars blir de av med eventuell a-kassa och försörjningsstöd (socialbidrag). Efter tre månader ska alla unga dessutom in i någon form av åtgärd. I fokuserar man på att lära sig yrken ute på företagen. Unga får kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och tvingas inte läsa in gymnasiet. Det är högst tveksamt om S 90- dagarsgaranti kommer öka ungas attraktivitet på arbetsmarknaden. Risken är stor att garantin låser in unga i åtgärder som inte ger jobb. Att unga läser in gymnasiet är bra. Men tvång ger inte motiverade elever. Liberalerna 9

10 Kronor i månaden har låga ingångslöner jämfört med Forskning pekar på att höga ingångslöner gör det svårare för personer med svag kompetens och liten erfarenhet att få jobb. Lönerna ligger helt enkelt högre än värdet av det som personen har att erbjuda. har jämförelsevis höga lägstalöner. I sätts lönerna av arbetsmarknadens parter och regleras i kollektivavtal. Lägstalönerna i kollektivavtalen spelar roll särskilt för unga, som ofta kommer in just på den lägsta avtalade nivån. Riksdagens utredningstjänst har jämfört lägstalönerna i och i två branscher som har många unga anställda, detaljhandeln och hotell- o restaurangsektorn. I har man ett system med minimilön (FP är inte för ett sådant system). Jämförelsen visar att i lägstalönerna i ligger betydligt högre än de kronor i månaden som är s minimilön (se graf 7). Dessutom kliver många unga i in på arbetsmarknaden med lärlingskontrakt, som kan ha ännu lägre lönenivåer. Professor Lars Calmfors skrev nyligen i DN att med all sannolikhet är de svenska lägstalönerna så höga att de minskar sysselsättningen. De höga lägstalönerna i skapar sysselsättningsproblem främst för nyinträdande på arbetsmarknaden, d.v.s. ungdomar och invandrare. Den sammanpressade lönestrukturen är därför en bidragande faktor till den höga arbetslösheten i dessa grupper. Det är alltså troligt att det högre löneläget i gör det svårare för vissa unga att få jobb jämfört med i. Socialdemokraternas svar är att problemet ska utbildas bort då ska alla bli mer konkurrenskraftiga. Men det är ett orealistiskt och grymt svar till dem som just då är mer eller mindre oemottagliga för (teoretisk) utbildning till högskolebehörighet, t ex skoltrötta, och budskapet att utan sådan behörighet har du inte att göra på svensk arbetsmarknad. Lars Calmfors skriver vidare: Det finns all anledning att lägga mer resurser på skolan. Men samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att uppnå resultat. Det kommer alltid att finnas individer som man inte når. Därför måste vi förmodligen också acceptera större löneskillnader. Graf 7. Lägstalöner Lägsta månadslöner i och Lägsta lön, detaljhandel Källa: RUT och Konjunkturinstitutet lägsta lön, hotell och restaurang Minimilön Liberalerna 10

11 Andel av befolkningen, % tar emot fler invandrare från länder med svaga utbildningssystem En annan skillnad mellan länderna som delvis förklarar den högre svenska arbetslösheten är att har en dubbelt så hög arbetslöshet bland utrikes födda, ca 16 procent (2013) jämfört med 8 procent i (2012). Samtidigt är sysselsättningsgraden bland utlandsfödda, dvs. andelen som jobbar, ungefär densamma i båda länderna. Den högre svenska arbetslösheten bland utlandsfödda innebär alltså inte att har färre i gruppen som jobbar, utan bara att det i är fler utlandsfödda som anmäler sig som sökande av jobb (se graf 8). Regeringens omläggning av integrationspolitiken, med starkare fokus på snabbt inträde på arbetsmarknaden och på svenska språket, har gjort att fler invandrare snabbare har sökt sig ut på arbetsmarknaden. Det har den statistiska bieffekten att det driver upp det svenska arbetslöshetstalet för utlandsfödda, men är i längden bra för. Graf 8. Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för utlandsfödda har högre arbetskraftsdeltagande, men likartad sysselsättningsgrad, bland utlandsfödda jmf med Arbetskraftsdeltagande, utrikes födda Sysselsättningsgrad, utrikes födda Källa: RUT Om Socialdemokraterna skulle backa från Alliansens integrationspolitik, eller avråda utlandsfödda från att anmäla sig som arbetssökande, kommer partiet närmare sitt viktigaste politiska mål. En jämförelse med tydliggör också den särskilda utmaning som sammansättningen av invandringen till utgör. I både och är runt 15 procent av befolkningen född utomlands, och 2011 tog båda länderna emot ca invandrare. Skillnaden är dock att har haft ett större inflöde av asyl- och anhöriginvandrare från länder med svaga skolsystem. FN delar in världens länder i tre olika utvecklingsnivåer. År 2011 fanns det i den svenska befolkningen ca personer från länder med låg utvecklings- och utbildningsnivå, medan det i endast fanns ca personer från sådana länder. Eftersom personer med låg utbildningsnivå är överrepresenterade bland de arbetslösa i gör denna skillnad att har en extra utmaning i att snabbt få dessa personer i jobb. Vi anser att även nyanlända invandrare med svag utbildningsbakgrund genom Alliansens politik har goda Liberalerna 11

12 Sysselsatta som andel av befolkningen, % förutsättningar att komma i jobb, men det kan ta längre tid och det kräver särskilda insatser (utbildning, svenska språket, mm). Socialdemokraterna, däremot, har ingen redovisad integrationspolitik och Socialdemokraterna blundar för de särskilda utmaningarna med att snabbare få in dessa grupper på arbetsmarknaden. Graf 9. Personer i befolkningen från länder utanför EU, fördelat efter hemlandets utvecklingsnivå (FN:s Human development index), 2011 har fler i befolkningen som kommer från länder med lägre utvecklingsnivå och sämre skolsystem hög HDI medel HDI låg HDI Källa: RUT Sammantaget innebär Socialdemokraternas avsaknad på politiska förslag för att snabbare få nyanlända med svag utbildning i jobb att S skulle få svårt att dra ned arbetslösheten och nå sitt Bäst-i-EU mål. har färre som jobbar, särskilt bland äldre har en betydligt högre sysselsättningsgrad och ett högre arbetskraftsdeltagande än. Graf 10. Sysselsättningsgrad för åldersgruppen år Sysselsättningsgraden (20-64 år) i och sedan ,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68, Källa: Eurostat Liberalerna 12

13 euro per person Sysselsatta som andel av befolkningen, % I lämnar många arbetsmarknaden med förtidspension. Det är betydligt färre äldre som jobbar. Män går i genomsnitt i pension redan vid 59 års ålder, vilket är den näst lägsta åldern i EU. har också en betydligt lägre sysselsättningsgrad bland kvinnor 68 procent jämfört med 74 procent i (2012). Att ett land har låg total arbetslöshet är alltså inget pålitligt mått på att många människor arbetar och skapar välstånd. Graf 11. Sysselsättningsgraden för personer mellan 55 och 64 år har mycket högre sysselsättningsgrad för äldre än år 43 Källa: Eurostat har lägre välstånd än Låg arbetslöshet garanterar inte högt välstånd. BNP per capita är ett samlat om än ofullständigt mått på ett lands välstånd per innevånare. Detta mått visar att svenskarna har ett högre välstånd än österrikarna, trots s lägre registrerade arbetslöshet. En delförklaring är säkert att har fler som jobbar, dvs. en högre sysselsättningsgrad, än. Graf 12. BNP per capita 2012 för ett antal jämförbara EU-länder Källa: Eurostat BNP per capita, i euro, 2012 Holland Tyskland Axeltitel Liberalerna 13

14 % AV KVINNLIGA RESP. MANLIGA BEFOLKNINGEN 5,9 6,1 7,3 9,9 dåligt på jämställdhet är inget föredöme när det gäller jämställdhet. T ex har fler som lever i hushåll där de vuxna jobbar mindre än 20 procent av sin potential. Det gäller särskilt kvinnor. Nära 10 procent av de österrikiska kvinnorna mellan 25 och 59 år lever i hushåll med låg arbetsgrad. Graf 13. Personer som lever i hushåll där vuxna arbetar mindre än 20 % av sin potential Andel personer som lever i hushåll med låg arbetsgrad (25-59 år) K V I N N O R AXELTITEL M Ä N Källa: Eurostat ligger långt efter när det gäller jämställdhet. European Institute for Gender Equalitys (EIGE) jämstäldhetsindex sammanfattar läget när det gäller jämställdhet i varje EU-land. Maxpoängen är 100. får ca 74 poäng, vilket är högst i hela EU, medan får ca 50 poäng och ligger under EU-genomsnittet3. Sammantaget har en högre sysselsättningsgrad och fler äldre som jobbar jämfört med. s kvinnor jobbar i större utsträckning än s och det är mycket vanligare för kvinnor i att leva i hushåll med låga arbetsinkomster. Vi har även högre välstånd mätt som BNP per capita. Därmed är inte någon given förebild för. Fp:s åtgärder för en lägre svensk arbetslöshet Det finns en mängd förklaringar till s lägre arbetslöshet. Vissa av dom kan vi lära av, t.ex. när det gäller ungas förankring på arbetsmarknaden och omfattande lärlingsutbildningar. Men i andra avseenden beror den lägre arbetslösheten på faktorer som inte är eftersträvansvärda. Dessutom väger kort- och långvarig arbetslöshet lika tungt i socialdemokraternas mål. Socialdemokraterna borde istället fokusera på s problem definierade utifrån den svenska verkligheten och effektiva motåtgärder. Det handlar i stor utsträckning om att fokusera på de grupper som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Det gäller särskilt vissa unga och utrikes födda. Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa. Därför är Alliansens nya integrationspolitik central. Under nästa mandatperiod vill ge ännu bättre förutsättningar för jobb och att snabbt lära sig svenska för dem som kommer hit. 3 Liberalerna 14

15 Socialdemokraterna går i motsatt riktning: de osynliggör idag medvetet integrationsfrågorna i sin problembeskrivning av, och tänker tydligen inte ha någon integrationsminister om de skulle bilda regering efter valet. En viktig port in på arbetsmarknaden är jobb som inte kräver lång erfarenhet och utbildning. Att sitta på skolbänken en längre tid passar inte alla. Senare i livet har man fler chanser att öka sin kompetens. Men Socialdemokraternas höjer kraftigt kostnaderna för jobb i servicebranscherna och vill med LO-stöd gärna skärpa arbetsrätten, vilket spärrar vägar in på arbetsmarknaden för dem med svagast ställning. Resultatet blir ökat utanförskap och långtidsarbetslöshet. vill att vägen framåt istället ska vara en kombination av bland annat utbyggda lärlingsutbildningar, fler riktade insatser för nyanlända med svaga skolresultat, bättre möjligheter att få praktik, liberaliserad arbetsrätt, lägre ingångslöner och fler enkla arbetsuppgifter på svensk arbetsmarknad. Då får vi fler i jobb och ett bättre. Liberalerna 15