Det livslånga lärandet

Transkript

1 Det livslånga lärandet 6

2 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in samtliga aktiviteter som en person deltar i med syfte att förbättra sina kunskaper, sina färdigheter eller sin kompetens inom något område. Vuxnas deltagande i utbildningar, kurser och seminarier utgör därmed viktiga delar i det livslånga lärandet. Den vuxna befolkningen i Sverige möts av ett stort utbud av utbildningar, kurser och seminarier som varierar både avseende utbildningsanordnare och längd på utbildning. Det är stora skillnader mellan Sverige och andra länder på hur vuxenutbildningen organiseras och vilka som anordnar den. Jämförelser mellan länderna bör därför alltid göras med viss försiktighet. För att underlätta jämförelser kan vuxnas lärande delas in i formell utbildning, icke-formell utbildning (kurser och studiecirklar) och informellt lärande (självstudier). Denna indelning rekommenderas av EU. Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. Resultat som redovisas i detta avsnitt är baserade på tilläggsfrågor i Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Frågorna var reglerade av EU och i Sverige samlades data in under januari december 3. I de flesta andra EU-länderna genomfördes insamlingen under 2:a kvartalet 3. För deltagande i utbildningar, kurser och studiecirklar användes en referensperiod på 12 månader bakåt från intervjutillfället. AKU är en intervjuundersökning. I Sverige förekom inte indirekta intervjuer, det vill säga intervjuer där någon annan familjemedlem fick svara för den utvalda personen. Detta, som påverkar kvaliteten i resultaten negativt, förekom i några andra länder. Mer information finns hos Eurostat. 86 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Många i Sverige deltar i någon typ av lärande År 3 deltog en större andel av personerna i Sverige mellan 25 och 64 år i någon typ av utbildning eller annat lärande jämfört med genomsnittet för EU25. Deltagandet i Sverige var 71 procent medan motsvarande andel för EU25 var 42 procent. Andel i formell utbildning och/eller kurser och studiecirklar och/eller självstudier, EU och Sverige för personer år 3 Formell utbildning,8 % 1,4 % 7,3 % Kurser och studiecirklar 1,6 % 7,8 %,6 % Självstudier 22,5 % Ej deltagit i utbildning, kurser/ studiecirklar eller självstudier: 58 % Formell utbildning,9 % Kurser och studiecirklar 2,9 % 14,7 % 5, % 4,6 % 27,8 % 15,1 % Självstudier Ej deltagit i utbildning, kurser/studiecirklar eller självstudier: 29 % Källa: Statistics in Focus Life Long Learning 5. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 87

4 Formell utbildning, kurser och studiecirklar Av Sveriges befolkning i åldern 25 till 64 år deltog drygt 6 procent i formell utbildning eller kurser och studiecirklar under en tolvmånadersperiod 2/3. Deltagandet i Sverige var det högsta inom EU25, där variationerna mellan länderna var stora. I Rumänien deltog endast 2 procent av befolkningen, vilket utgjorde den lägsta andelen. Medelvärdet för EU25 var ett deltagande på 21 procent av befolkningen i åldersgruppen 25 till 64 år. Andel som deltog i formell utbildning och/eller kurser och studiecirklar år 3 Sverige Schweiz Danmark Finland Storbrit. Norge Slovenien Österrike Belgien Cypern Slovakien Frankrike Irland Nederl. Estland Lettland Luxemburg Tyskland Spanien Tjeckien Polen Portugal Malta Litauen Italien Ungern Grekland Bulgarien Rumänien EU Källa: Eurostat:s databas New Cronos, sept SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Yngre deltar i högre utsträckning än äldre Deltagandet var högst för den yngre befolkningen, år, och sjönk med stigande ålder. Att de yngre har ett högre deltagande beror delvis på att de fortfarande utbildar sig inom det formella utbildningssystemet, till exempel i vuxenutbildning eller på universitet och högskolor. Detta gäller framför allt i Sverige, Danmark, Finland och Schweiz, där det är vanligt med studier på högskolor och universitet ända upp i 3-årsåldern. Andel som deltog i formell utbildning och/eller kurser och studiecirklar per åldersgrupp i EU25 och de nordiska länderna år 3 Danmark Ålder Finland Norge Ålder Sverige EU Ålder Källa: Eurostat:s databas New Cronos, sept 5. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 89

6 Relativt små skillnader mellan män och kvinnor Deltagande i olika former av lärande skiljer sig inte nämnvärt åt mellan kvinnor och män på EU-nivå men det finns stora variationer mellan länderna. I Sverige deltog år 3 14 procentenheter fler kvinnor än män, vilket var den största skillnaden mellan könen bland länderna i EU25. Även i Finland och Norge deltog kvinnor i högre grad än män, även om skillnaderna var något mindre än i Sverige. Män deltog oftare än kvinnor i Schweiz där skillnaden var 1 procentenheter och i Slovakien där skillnaden var 4 procentenheter. Andel som deltog i formell utbildning och/eller kurser för EU25 och de nordiska länderna fördelat på kön år Danmark Finland Norge Sverige EU25 Källa: Eurostat:s databas New Cronos, sept 5. 9 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 Kurser och studiecirklar Redan högt utbildade får mer utbildning Deltagande i kurser och studiecirklar har ett tydligt samband med utbildningsbakgrund. Personer med eftergymnasial utbildning deltar i klart högre utsträckning än de med kortare utbildning. I Sverige, Finland, Danmark och Storbritannien var andelen deltagare år 3 ungefär dubbelt så stor för dem med eftergymnasial utbildning än för dem med högst grundskoleutbildning. Deltagandet bland dem med grundskolenivå var relativt högt i Sverige och de övriga nordiska länderna i jämförelse med övriga länder i EU25. Andel som deltog i kurser och studiecirklar för EU25 och de nordiska länderna fördelat på utbildningsbakgrund år 3 6 Grundskola Gymnasium Högskola 4 Danmark Finland Norge Sverige EU25 Källa: Eurostat:s databas New Cronos, sept 5. Deltagandet lägre för dem som inte arbetar I Sverige deltog arbetslösa respektive personer utanför arbetskraften (inaktiva) i ungefär samma utsträckning i kurser och studiecirklar, ett mönster som inte fanns i något annat land. Andelen deltagare bland inaktiva personer i Sverige var klart högre än genomsnittet inom EU. Det vanliga inom EU25 var att deltagandet var högst för de anställda, för att sedan sjunka bland de arbetslösa och ytterligare sjunka för inaktiva. Ett något annat mönster fanns i Grekland, Luxemburg och Bulgarien där deltagandet var högre bland arbetslösa än bland anställda. Sysselsatta är personer med ett arbete eller en anställning Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete men kunde arbeta och aktivt sökte arbete Utanför arbetskraften är personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 91

8 Andel som deltog i kurser och studiecirklar för EU25 och de nordiska länderna fördelat på arbetskraftsstatus år 3 Grupperna arbetslösa och inaktiva utgjorde relativt få personer i undersökningen, vilket innebär att de framtagna andelarna är osäkra. För gruppen anställda är resultaten säkrare eftersom den omfattade ett större antal personer. 6 4 Anställda Arbetslösa Inaktiva Danmark Finland Norge Sverige EU25 Källa: Eurostat:s databas New Cronos, sept 5. Yrkets betydelse för deltagande Inom samtliga EU-länder fanns likartade samband mellan yrkesområde och andel deltagare i kurser och studiecirklar. Deltagandet var högst för högre tjänstemännen för att sedan minska och i de allra flesta länder vara lägst för ej facklärda arbetare. Högre tjänstemän omfattar: Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Lägre tjänstemän omfattar: Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Facklärd arbetare omfattar: Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Ej facklärd arbetare omfattar: Process- och maskinoperatörsarbete, transporarbete mm Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Militärer ingår inte i redovisningen. Andel sysselsatta som deltog i kurser och studiecirklar per land och yrkesområde år 3 Land Högre Lägre Facklärd Ej facklärd tjänsteman tjänsteman arbetare arbetare Sverige Finland Danmark Storbritannien Schweiz Kanada Österrike Slovakien Frankrike Belgien Polen Irland Luxemburg Portugal Tyskland Tjeckien Spanien Italien Ungern Grekland Källa: OECD, Education at a Glance. 92 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 De flesta kurser och studiecirklar jobbrelaterade De flesta deltagarna i kurser och studiecirklar angav jobbrelaterade skäl som främsta anledning till att de deltog, jämfört med personliga eller sociala skäl. I Sverige var andelen jobbrelaterade kurser och studiecirklar 77 procent, vilket låg nära EU25-genomsnittet på 78 procent. Litauen och Frankrike låg högst med 89 procent medan Grekland och Irland hade lägst andel jobbrelaterade kurser med 44 respektive 45 procent. Jobbrelaterade skäl kan vara att: Skaffa kunskaper för nuvarande eller kommande arbete Förbättra inkomsterna Förbättra karriärmöjligheterna Personliga eller sociala skäl kan vara att: Få allmänbildning eller personlig utveckling Öka kunskaperna inom ett ämnesområde som intresserar en Träffa folk och ha kul Det kan vara svårt att vid undersökningstillfället komma ihåg kurser på fritiden. Erfarenheterna från den svenska undersökningen visar att den intervjuade personen framförallt tänker på kurser på arbetet. Andelen kurser på fritiden är i så fall underskattad och den verkliga andelen högre. För att den svarande lättare skall komma ihåg, är ett sätt att ställa flera frågor. I Danmark delades frågorna upp så de intervjuade fick en fråga om deltagande inom arbetet och en fråga om fritiden. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 93

10 Självstudier Mer än halva befolkningen ägnar sig åt självstudier Mer än halva Sveriges befolkning ansåg att de ägnade sig åt någon form av självstudier med avsikt att förbättra kunskaper eller färdigheter inom något område. Detta gällde både kvinnor och män. De vanligaste formerna för självstudier, för både kvinnor och män, var att läsa facklitteratur eller att lära sig via Internet. EU-medelvärdet ligger på 32 procent, men andelarna skiljer sig mycket åt mellan länderna. Det är svårt att göra jämförelser mellan länderna när det gäller självstudier eftersom resultaten varierar beroende på hur frågan var utformad i respektive lands undersökning. Om ordet inlärning inte fanns med i frågan, vilket var fallet i några länder, blev betydelsen en annan än om det fanns med. Den personliga bedömningen påverkar också svaren. Två personer som har läst samma fackbok kan göra olika bedömningar om det var en lärande aktivitet eller inte. Andel som ansåg att de ägnat sig åt självstudier i EU25 och Sverige år % 32 % Sverige EU25 Lärande på egen hand är ett vitt begrepp som i denna studie begränsades till att handla om fyra former: Läsa facklitteratur Inlärning/informationssökning via Internet/ intranät Utbildning via TV, radio, CD-rom video och kassett Inlärning/informationssökning via besök på bibliotek o.dyl. 94 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Formell utbildning är utbildning som bedrivs inom det reguljära utbildningsväsendet. Inom formell utbildning återfinns grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, kvalificerad yrkesutbildning, långa kurser inom folkhögskolan och arbetsmarknadsutbildning. Icke formellt lärande (kurser och studiecirklar) är utbildning organiserad vid sidan av det reguljära utbildningsväsendet. Till det ickeformella lärandet hör studiecirklar, kortare kurser inom folkhögskolan, personalutbildning och andra kurser, konferenser, seminarier, studiedagar och privatlektioner. Här ingår även erhållna instruktioner från en rådgivare, instruktör eller tränare inom något område. Informellt lärande (självstudier) avser aktiviteter som en individ har organiserat på egen hand utan att delta i kurser eller andra utbildningar. Lärande aktiviteter skall bedrivas i syfte att förbättra kunskaper eller färdigheter inom något område. Utmärkande för informellt lärande är att det inte sker inom några särskilda institutioner och att det oftast bedrivs på egen hand eller tillsammans med andra men utan någon formell ledare. I undersökningen som ligger till grund för de redovisade resultaten beskrivs informellt lärande utifrån följande fyra metoder: Självstudier genom att läsa facklitteratur Inlärning/informationssökning via Internet/ intranät Utbildning via TV, radio, CD-rom, video och kassett Inlärning/informationsökning via besök på bibliotek och andra organisationer som förmedlar utbildnings material. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 95

12 Källor till kapitlet Eurostat:s databas New Cronos, sept 5 OECD, Education at a Glance 5 Tabeller till kapitlet Tabell 6.1 Andel deltagande i formell och/eller kurser och studiecirklar 172 Tabell 6.2 Deltagande i kurser och studiecirklar år Tabell 6.3 Andelen kurser och studiecirklar som är jobbrelaterade år Tabell 6.4 Andel sysselsatta i kurser och studiecirklar per land och yrkesområde år Tabell 6.5 Andel som ägnar sig åt självstudier per land och år 176 Sid 96 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik