Utbildningskostnader

Transkript

1 Utbildningskostnader 7

2 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av alla de varor och tjänster som produceras i landet för användning till konsumtion, export och investeringar under ett år. De redovisade utbildningskostnaderna innefattar både utbildningar inom offentliga och privata institutioner. Utbildningskostnadernas storlek beror både på behovet av utbildning, dvs. på storleken på barnoch ungdomskullarna och satsningar på vuxna, på utbildningsdeltagandet och på hur mycket varje land satsar på varje elev eller student. Ländergenomsnittet är ett ovägt medelvärde för de länder för vilka data finns tillgängligt och är jämförbart. Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. De nordiska länderna satsar allt mer på utbildning Utbildningskostnadernas andel av BNP för Norden år 2002 var den högsta någonsin, nästan 7 procent. Sverige och Norge låg på genomsnittsvärdet för Norden. Danmark och Island låg över medan Finland på 6 procent låg under genomsnittet. För många OECD-länder var förändringarna relativt stora under perioden Danmark och Grekland hör till de länder som ökade sin andel mest, nästan en procentenhet vardera, men för Greklands del från en lägre nivå. Under samma period minskade andelarna i Irland och Spanien med 0,9 respektive 0,5 procentenheter. Irland hade en kraftig BNP-tillväxt under perioden , störst bland samtliga EU-länder. Det betyder att oförändrade utbildningskostnader gav en minskning av deras andel av BNP. För OECD-länderna totalt pendlade utbildningskostnadernas andel av BNP mellan 5,5 och 5,8 procent under perioden Bara Turkiet låg under fyra procent Fyra länder, USA, Sydkorea, Danmark och Island låg över sju procent. Förutom USA är det bara Sydkorea som under perioden satsat en relativt stabil och hög andel av BNP på utbildning. USA och Sydkorea, som satsade mycket resurser på utbildning i förhållande till BNP, var också de länder som hade störst andel kostnader för universitets- och högskoleutbildning. Störst andel 2002, liksom 1995, hade USA med 2,6 procent följt av Sydkorea med 2,2 procent. I Norden låg Danmark i topp 2002 med 1,9 procent följt av Finland och Sverige med 1,8 procent. Under perioden låg ländergenomsnittet för OECD-länderna relativt konstant mellan 1,3 och 1,4 procent. 98 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 Utbildningskostnadernas andel av BNP år 2002 Island USA Danmark Sydkorea Sverige Norge Nya Zeeland Belgien Mexico Schweiz Frankrike Polen Finland Australien Storbrit. Portugal Österrike Ungern Tyskland Nederl. Spanien Italien Japan Irland Tjekien Slovakien Grekland Turkiet Källa: OECD, Education at a Glance Högskolenivå Övrig utbildning Procent Låg kostnadsandel för utbildning i privat regi De nordiska ländernas kostnadsandel för utbildningar i privat regi är och har av tradition varit låg. Den ökade något i Sverige under slutet av 1990-talet men är ändå fortfarande bland de lägsta inom OECD. År 2002 uppgick den till tre procent av de totala utbildningskostnaderna. Andra länder med låga kostnadsandelar för privata utbildningar är Finland och Portugal. Inom EU har Tyskland och Storbritannien en relativt hög andel kostnader för utbildningar i privat regi med 17 respektive 15 procent år Inom OECD har Sydkorea länge haft den överlägset högsta andelen. Den uppgick 2002 till 41 procent. Motsvarande andel för USA var 26 procent. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 99

4 Utbildningskostnader i förhållande till BNP åren 1995, 2001 och 2002 uppdelade efter utbildningar i offentlig respektive privat regi. Urval av länder. Procent Offent- Pri- Offent- Pri- Offent- Pri- Total lig vat lig vat lig vat Australien 4,5 1,2 4,5 1,4 4,4 1,6 6,0 Danmark 6,1 0,2 6,8 0,3 6,8 0,3 7,1 Finland 6,2 0,1 5,7 0,1 5,9 0,1 6,0 Frankrike 5,9 0,4 5,6 0,4 5,7 0,4 6,1 Norge 6,8 0,4 6,1 0,2 6,6 0,3 6,9 Spanien 4,5 0,9 4,3 0,6 4,3 0,6 4,9 Sverige 6,1 0,1 6,3 0,2 6,7 0,2 6,9 Sydkorea 4,8 3,4 4,2 2,9 7,1 Tyskland 4,5 1,0 4,3 1,0 4,4 0,9 5,3 USA 5,0 2,2 5,1 2,3 5,3 1,9 7,2 Kostnadernas fördelning på olika nivåer Totalt sett skedde inga större förändringar vad gäller kostnadsandelar av BNP för olika utbildningsnivåer inom OECD och EU under perioden I flertalet länder, däribland Sverige, har kostnadsandelen per utbildningsnivå i stort varit oförändrat under perioden. I länder som Storbritannien och Norge har kostnadsandelen ökat för grund- och gymnasieskola. Grekland, Spanien, och Irland ökade sina satsningar, mer än 50 procent, på högre utbildning mellan 1995 och I dessa länder har samtidigt ökningarna varit klart lägre för grund- och gymnasieskolan. År 2002 var det relativt små skillnader inom EU mellan utbildningskostnaderna för förskolan i förhållande till BNP. Lägst andel noterades för Portugal, 0,3 procent och högst för Danmark, 0,8 procent. Sverige andel var 0,5 procent. Desto större var skillnaderna mellan förskolans kostnadsandelar bland OECD-länderna. Andelen var lägst i Australien, 0,1 procent och högst i Norge, 1,0 procent. Olikheter i när barn börjar förskola, hur redovisningen av andelen utbildning respektive omsorg görs samt i deltagande förklarar stora delar av skillnaderna mellan länderna. Två tredjedelar av utbildningskostnaderna inom EU och OECD år 2002 låg på grund- och gymnasieutbildningar. Av de nordiska länderna hade Sverige den högsta kostnadsandelen med 67 procent. Genomsnittet för de nordiska länderna var 63 procent. Stora skillnader råder också när det gäller satsningar på högre utbildning. Sveriges kostnadsandel för högskoleutbild- 100 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Utbildningskostnadernas andel av BNP år 2002 fördelad på utbildningsnivå. Procentuell fördelning mellan utbildningsnivåer. Urval av länder samt OECD Grund /gym- Förskolenivå nasieskolenivå Högskolenivå Utb.kostnad/ Utb.kostnad/ Utb.kostnad/ BNP Andel BNP Andel BNP Andel (%) (%) (%) Australien 0,1 2 4,2 71 1,6 27 Danmark 0,8 11 4,2 61 1,9 28 Finland 0,4 6 3,9 64 1,8 30 Frankrike 0,7 12 4,2 70 1,1 18 Italien 0,4 8 3,5 73 0,9 19 Japan 0,2 5 3,0 70 1,1 25 Norge 1,0 15 4,3 63 1,5 22 Spanien 0,5 10 3,2 65 1,2 25 Sverige 0,5 7 4,6 67 1,8 26 Storbritannien 0,5 8 4,3 73 1,1 19 Sydkorea 0,2 3 4,1 63 2,2 34 Tyskland 0,5 10 3,6 69 1,1 21 USA 0,5 7 4,1 57 2,6 36 OECD 0,5 9 3,8 67 1,4 24 ningen har pendlat kring 25 procent sedan 1995 och låg på 26 procent år Samma år låg genomsnittet för högskoleutbildningar i de nordiska länderna (exkl. Island) på 27 procent. Finland hade den högsta andelen med 30 procent. Frankrike, Italien och Storbritannien är bland de länder där högskolornas/universitetens andel av utbildningskostnaderna är mindre än 20 procent. Både USA och Sydkorea redovisar en hög och stabil andel, mer än 30 procent. Utbildningskostnader i förhållande till BNP efter utbildningsnivå år 2002 Procent Sverige Norden EU15 OECD Högskolenivå Gymnasie- och eftergymnasial nivå Grundskolenivå Förskolenivå SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 101

6 Utbildningskostnadernas andel av de offentliga kostnaderna Utbildningskostnadernas andel av de totala offentliga kostnaderna visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till andra offentliga kostnader inom landet såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och försvar. Störst ökning i Nya Zeeland, Danmark och Sverige Utbildningskostnadernas andel av de totala offentliga kostnaderna ökade med 1 procentenhet till 12,9 inom OECD under perioden De största andelsökningarna skedde i Danmark, Sverige och Nya Zeeland. Inom Norden hade Norge den högsta andelen 2002 liksom I samtliga EU-länder utom Frankrike ökade utbildningskostnadernas andel under perioden. Bland OECD-länderna redovisade Mexiko den största andelen år 2002 medan Slovakien och Grekland återfanns i botten. Satsningarna på olika utbildningsnivåer varierar en hel del mellan olika OECD-länder. Kostnaderna för utbildningar på för-, grund- och gymnasieskolnivåerna utgjorde mellan 5 och 16 procent av respektive lands offentliga kostnader år Sveriges andel på 8,5 procent var något under OECD-genomsnittet på 8,9 procent. Mer än 10 procent spenderades av Aus- Andelen offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna åren 1995 och Procent Procent Sverige Norden EU15 OECD 102 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 Länder inom EU med högst respektive lägst andel av offentliga utgifter för utbildning åren 1995 och 2002 tralien, Island, Mexico, Nya Zeeland och Sydkorea med Mexiko i topp med 16 procent. Slovakien och Grekland med drygt 5 procent var de länder som satsade minst. För högskoleutbildningar varierade kostnadsandelen från drygt 1 procent till över 5 procent av ländernas offentliga kostnader. Sverige, med en andel på 3,7 procent, låg över OECDsnittet 3,0 procent men var det enda land i Norden (exkl. Island) som redovisade mindre än 4 procentenheter för högskoleutbildningar. Skillnad % Högskole nivå 2002 Danmark 12,7 15, ,9 Sverige 10,7 13, ,7 Tyskland 9,7 9,8 +1 2,4 Grekland 6,6 8, ,7 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 103

8 Utbildningskostnader per elev Kostnaden per elev ger en uppskattning av ländernas investering per elev. Den påverkas av många faktorer, bland annat lärarlöner, antal och andel elever i utbildning. Fortsatt stora variationer mellan OECD-länderna I genomsnitt spenderade OECD-länderna USD under 2002 per elev på förskolenivå och USD per elev på grundskolenivå. På gymnasienivå var kostnaden USD per elev och på högskolenivå USD per student. Ovanstående avser ländergenomsnitt. Vägda genomsnitt för kostnader per elev och nivå var i stort sett desamma för grund- och gymnasienivån som de ovägda. För högskolenivån, med bland annat USA:s höga kostnader per student, var det vägda genomsnittet USD klart högre än ländergenomsnittet. Det är mycket stora skillnader i kostnad per elev och utbildningsnivå bland OECD-länderna. Störst är skillnaderna på förskole- och högskolenivå. Kostnaderna på förskolenivå varierade 2002 från USD i Mexiko till USD i Storbritannien. För Sverige och OECD var motsvarande kostnad USD respektive USD. Grekland hade den lägsta kostnaden per heltidsstuderande högskolestudent med USD medan Schweiz låg högst med USD per student eller fem gånger kostnaden i Grekland. För Sverige och OECD var motsvarande kostnad USD respektive USD. Bland OECD-länderna var det bara Schweiz och USA som hade högre utbildningskostnader per högskolestudent än Sverige. 104 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Utbildningskostnad per heltidselev i förhållande till OECD-genomsnittet efter utbildningsnivå år 2002 Urval av länder samt genomsnitt för Norden Norden USA Tyskland Sydkorea Sverige Norge 1 Nederl. Japan Frankrike Högskolenivå Gymnasienivå Grundskolenivå Förskolenivå Finland Danmark Procent 1) Uppgift saknas för förskolenivån. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 105

10 Låga elevkostnader sämre resultat? Låga kostnader per elev är inte liktydigt med lägre kvalitet på utbildningstjänsterna. Finland, Sydkorea och Irland har låga eller genomsnittliga utbildningskostnader per elev på grundskolan. Dessa länder uppvisar de högsta prestationsnivåerna i PISA, det internationella jämförande kunskapstestet inom kärnämnesområdena för 15-åriga elever. Sverige, vars elever presterade något över genomsnittet i PISA 2003, hade en kostnad per grundskolelev på USD, klart högre än OECD-genomsnittet USD. Norges, Danmarks och USA:s 15-åringar presterade sämre än OECD-genomsnittet i PISA både 2000 och 2003 samtidigt som dessa länder hade de högsta kostnaderna per elev i grundskolan. Sveriges kostnad per kunskapspoäng, 14 USD, ligger klart över OECD-genomsnittet 11 USD. Ett flertal länder, bland andra USA, Norge och Danmark hade en kostnad per kunskapspoäng i PISA på över 15 USD. Kostnader per kunskapspoäng under 10 USD noterades för Sydkorea (8) och Irland (9). Utbildningskostnader per elev i grundskolan 2002 samt genomsnittspoäng i kärnämnen för 15-åriga elever i det internationella jämförande kunskapstestet PISA 2003 Urval av länder samt genomsnitt för Norden och OECD Kostnad per Genom- Elevkostnad grundskol- snittspoäng per genomelev 2002 i PISA snittspoäng Land (USD) 2003 (USD) USA Norge Danmark Italien Island Sverige Japan Finland Nederländerna Frankrike Australien Portugal Irland Sydkorea Norden OECD SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

11 Sveriges elevkostnader lägre på gymnasienivå Sveriges utbildningskostnader per elev i förhållande till BNP per capita ligger över OECD-genomsnittet för elever på grund- och högskolenivå men under snittet på förskole- och gymnasienivå. En förklaring till att gymnasienivån är låg är Sveriges stora satsning på gymnasiala utbildningar för vuxna. Dessa kostar bara hälften så mycket per elev som ungdomsgymnasieskolan. BNP per capita i Sverige: År Kr Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå åren 1997 och 2002 Procent 100 Förskolenivå Procent 100 Grundskolenivå Sverige Norden EU15 OECD Sverige Norden EU15 OECD Procent 100 Gymnasienivå Procent 100 Högskolenivå Sverige Norden EU15 OECD Sverige Norden EU15 OECD SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 107

12 Högre utbildning är dyrare per elev Utbildningskostnaderna per heltidsstuderande högskolestudent i förhållande till BNP per capita har länge varit högst i Sverige bland de nordiska länderna. Norge och Finland har legat på eller under OECD-genomsnittet sedan Sverige låg med sina 70 procent högst bland OECD-länderna Därefter skedde en successiv minskning till 2002, då Sverige med sina 56 procent hamnade på en femte plats. Schweiz låg högst 2002 med 73 procent. Danmark har ökat sin andel under 2000-talet och låg 2002 klart över OECD-genomsnittet. Ökningen beror till en del på att Danmark redovisar viss kortare eftergymnasial utbildning som högskoleutbildning. Utbildningskostnader per högskolestuderande relativt BNP 1 per capita åren 1995, 1997, 1999, 2001 och Procent Danmark Finland Norge Sverige OECD ) 1995, 1997 och 1999 års BNP-värden ej reviderade. Källor till kapitlet OECD, Education at a Glance 2005 OECD, Education at a Glance 2004 Skolverket, Rapport 234 Kostnader Tabeller till kapitlet Sid Tabell 7.1 Utbildningskostnader i procent av BNP efter finansieringskälla åren 1995 och Direkta och indirekta utbildningskostnader, offentliga och privata, för alla utbildningsnivåer 177 Tabell 7.2 Kostnader för utbildningsväsendet per studerande år Årliga kostnader för utbildning per studerande efter studiernas nivå i USD per helårsstuderande, köpkraftskorrigerat enligt PPP-metoden 178 Tabell 7.3 Totala offentliga kostnader för utbildning efter utbildningsnivå åren 1995 och Offentliga kostnader i procent av de totala offentliga kostnaderna SCB, Svensk utbildning i internationell statistik