Matematiken i PISA

Transkript

1 Matematiken i PISA

2 Matematiken i PISA Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet

3 Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap. 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder. Prov, elevenkät, skolenkät. I Sverige deltog knappt elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca elever.

4 PISA Resultaten Svenska elevers resultat har försämrats inom samtliga tre kunskapsområden: matematik, läsförståelse och naturvetenskap, jämfört med PISA Svenska elever presterar numera under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden. Sverige uppvisar den sämsta resultatutvecklingen av samtliga OECDländer.

5 PISA - Resultatutvecklingen Poäng Matema1k Läsförståelse Naturvetenskap

6 PISA Matematik Länder med bättre resultat än Sverige OECD-länder Sydkorea 554 Frankrike 495 Japan 536 Storbritannien 494 Schweiz 531 Island 493 Nederländerna 523 Luxemburg 490 Estland 521 Norge 489 Finland 519 Portugal 487 Kanada 518 Italien 485 Polen 518 Spanien 484 Belgien 515 Tyskland 514 Övriga länder Österrike 506 Shanghai-Kina 613 Australien 504 Singapore 573 Irland 501 Hongkong-Kina 561 Slovenien 501 Taiwan 560 Danmark 500 Macao-Kina 538 Nya Zeeland 500 Vietnam 511 Tjeckien 499 Lettland 491 Länder med liknande resultat som Sverige OECD-länder Slovakien 482 USA 481 Sverige 478 Ungern 477 Övriga länder Ryssland 482 Litauen 479 Länder med sämre resultat än Sverige OECD-länder Israel 466 Grekland 453 Turkiet 448 Chile 423 Mexiko 413 OECD-medelvärde: 494

7 PISA 2012 Pojkar och flickor Pojkar Flickor Skillnad (P-F) Matematik Sverige OECD Skillnad (Sv-OECD) Läsförståelse Sverige OECD Skillnad (Sv-OECD) Naturvetenskap Sverige OECD Skillnad (Sv-OECD)

8 PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever Resultat i matematik jämfört med OECD efter percentiler Skillnad i poäng mot OECD p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Matema1k 2003 Matema1k 2012

9 PISA 2012 Likvärdighet matematik Hur likvärdigheten i den svenska skolan utvecklats beror på vilket kunskapsområde som analyseras. Utifrån resultaten i matematik har likvärdigheten inte försämrats mellan 2003 och Den totala variationen i resultat: På OECD-nivå och oförändrad. - Variationen mellan skolor: Lägre än OECD och oförändrad. - Betydelsen av socioekonomisk bakgrund: På OECD-nivå och oförändrad. - Skolsegregationen (oavsett resultat eller ämne): Lägre än OECD och oförändrad.

10 PISA 2012 Likvärdighet läsförståelse och naturvetenskap Utifrån resultaten i läsförståelse och naturvetenskap är bilden annorlunda Den totala variationen i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat och är nu över OECD-genomsnittet. Variationen mellan skolor i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat men ligger fortfarande under OECD-genomsnittet.

11

12 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat.

13 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Svenska elevers intresse, motivation och självuppfattning i matematik är högre än OECDgenomsnittet och har ökat i Sverige sedan 2003.

14 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. De matematiska ambitionerna är högre i Sverige än OECD-genomsnittet. Pojkarna har högre matematiska ambitioner än flickorna.

15 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Relationen med lärare i matematik är bättre i Sverige än OECD-genomsnittet. Förbättring sedan 2003.

16 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat.

17 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Sen ankomst förekommer mest i Sverige av alla OECD-länder. Ökning i Sverige sedan 2003.

18 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Andel av eleverna som någon gång under de senaste två skolveckorna har kommit för sent till lektion (56%) eller skolkat från någon lektion (21%).

19 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Klassrumsklimatet är sämre i Sverige jämfört med OECD-genomsnittet. Ingen förändring sedan 2003.

20 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat. Svenska elevers angivna uthållighet är sämre jämfört med OECD-genomsnittet. Flickor anger lägre uthållighet i matematik än pojkar.

21 En svensk matematikelev är intresserad, motiverad, har hög självuppfattning, höga ambitioner och har en bra relation till sin matematiklärare men kommer försent till lektionen, stör under lektionen, har låg uthållighet och presterar låga resultat.

22 Mathema-cal literacy En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathematical literacy hjälper individer att känna igen den roll matematiken spelar i världen och att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut som är nödvändiga för konstruktiva, engagerade och reflekterande medborgare.

23 Innehåll Kontext Process Förmåga Förändring och samband Personlig Formulera Kommunikation Rum och form Samhällsliv Använda Matematisering Kvantitet Yrkesliv Tolka Representation Osäkerhet Vetenskaplig Resonemang och argumentation Utforma strategier för att lösa problem Använda symboliskt, formellt och tekniskt språk och operationer Använda matematiska verktyg

24 Nivåer Andel av eleverna Nivå 6 2 % Nivå 5 6 % Nivå 4 16 % Nivå 3 24 % Nivå 2 25 % Nivå 1 18 % Under nivå 1 9 %

25 Några exempel ur beskrivningen av Nivå 2 Eleverna kan tolka och känna igen situationer i sammanhang som inte fordrar mer än direkta slutsatser. De kan hämta relevant information från en källa och använda en representationsform. Elever på denna nivå kan använda grundläggande algoritmer, formler, procedurer eller konventioner. De klarar av att föra ett enkelt resonemang och att göra bokstavliga tolkningar av resultat.

26 PISA Matema-k Andel av eleverna under nivå 2

27 PISA Matema-k Andel av eleverna över nivå 5

28 PISA Matema-k Hög- och lågpresterande

29 PISA Resultatutveckling Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95 Skillnad i poäng mot OECD 0-10 p5 p10 p25 p50 p75 p90 p Matema1k 2003 Matema1k 2012 Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012 Naturvetenskap 2006 Naturvetenskap 2012

30 PISA Matema-k PISA Matematik Nivå 6 Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Under nivå 1

31 PISA Matema-k PISA Matematik

32

33

34

35

36

37 PISA Matema-k PISA Matematik Nivå 6 Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Under nivå 1

38 PISA Matema-k PISA Matematik Nivå 6 Nivå 5 Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Under nivå 1

39 PISA Matematik

40 PISA Matema-k Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form

41 PISA Matema-k Lite bättre på Innehåll Kvantitet Osäkerhet Process Tolka handlar om att tolka och utvärdera matematiska resultat. Inte så bra på Innehåll Förändring och samband Rum och form Process Använda att använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang. Elever möter oftare Textuppgifter Tillämpade uppgifter Elever möter sällan Formaliserad matematik

42 PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap