Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Transkript

1 Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

2 Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån i PISA-undersökningen 2012 Variabler som bidrar till skillnader i elevframgången i matematik Könsskillnader Elevernas förhållningsätt till skolan och skolgången Inlärningsmiljön Avslutande funderingar

3 OM PISA 2012

4 PISA 2012 Den femte undersökningen i ordningen inom utvärderingsprogrammet (Programme for International Student Assessment) PISA OECD:s internationella studie som med hjälp av olika indikatorer mäter 15-åringars förmågor i och attityder till matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning Utvärderingen görs var tredje år Omfattar omkring 70 länder eller områden

5 Syftet med PISA Att fylla behovet av internationella jämförande studier på skolans område. En möjlighet till jämförelse. Att besvara på frågor som: Är dagens unga människor rustade för att möta framtidens utmaningar? Kan eleverna sätta in kunskaper i ett större sammanhang: analysera, diskutera, reflektera och förstå processer effektivt? Har de förmåga att fortsätta lära sig nya saker genom hela livet? PISA ger förutom ett underlag för utbildningspolitisk diskussion också bättre förståelse om prestationsskillnader och orsakerna bakom dessa.

6 Huvudområden betonas i cykler I varje PISA-studie ingår undersökningsområdena matematik, naturvetenskap och läsning, men det område som betonas starkast växlar i cykler på tre år. Tonvikten läggs på huvudområdet som får två tredjedelar av provtiden och resten av tiden fördelas på de övriga undersökningsområdena.

7 Materialinsamling för PISA undersökningen

8 Socioekonomisk bakgrund

9 Social, ekonomisk och kulturell status Den sociala, ekonomiska och kulturella statusen spelar alltid en roll i elevernas framgång i de olika undersökningsområdena. Indexet sammanför information om utbildningsgraden bland elevens föräldrar, föräldrarnas yrkesposition samt hemmets ekonomiska och kulturella tillgångar. Indexet standardiseras så att OECDländernas medelvärde är 0 och standardavvikelsen 1. Indexets värde för de svenskspråkiga skolorna i Finland är 0,59 och för de finskspråkiga skolorna i Finland 0,35.

10 Resultatnivån

11 Hur matematik definieras enligt PISA Utgångspunkten är att ungdomarna skall ha en god grundförståelse i matematik, vilken de kan fortsätta bygga vidare på. För att kunna utvecklas vidare krävs förmågan att relatera sina kunskaper till sina livserfarenheter, att förstå vissa processer och principer och att kunna använda dessa flexibelt i olika situationer. En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathematical literacy hjälper också individer att känna igen den roll matematiken spelar i världen och att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut vilka är nödvändiga för konstruktiva, engagerade och reflekterande medborgare. (OECD 2013d; Skolverket 2010, 21; Skolverket 2013, 26 )

12 Medelvärde i matematik

13 Prestationsnivåer i matematik Nivå 6 Toppkompetens Över 669 Nivå 5 Utmärkt Över 607 Nivå 4 God Över 545 Skolverket (2013, 31) Nivå 3 Nöjaktig Över 482 Nivå 2 Hjälplig Över 420 Nivå 1 Svag Över 358 Under nivå 1 Mycket svag Under 358 Skolverket (2013, 31)

14 Elevernas indelning i prestationsnivåer i matematik

15 Matematikens innehållskategorier Förändring och samband, relaterar till uppgifter som innehåller funktioner, statistik och algebra. Kvantitet relaterar till uppgifter som innehåller aritmetik och taluppfattning. Rum och form relaterar till uppgifter som innehåller geometri och mätning. Osäkerhet relaterar däremot till uppgifter som innehåller sannolikhet och statistiska frågeställningar.

16 Medelvärden i matematikens innehållskategorier

17 Matematikens processkategorier Besvarar tre frågor: Hur bra eleverna kan formulera situationer matematiskt. Hur bra eleverna kan använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang. Hur bra eleverna kan tolka och utvärdera matematiska resultat.

18 Medelvärden i matematikens processkategorier

19 Medelvärde i matematik regionvis

20 Variansen i matematik i de olika regionerna

21 Utspridning av medelvärden i matematik i Svenskfinland

22 Resultatutveckling i matematik p. -14 p. -14 p. +1 p. -6 p. -17 p. -6 p.

23 Procentuell andel elever i de svenskspråkiga skolorna på respektive nivå i matematik

24 High performance Low S.D Top performance High S.D Australia Belgium Canada Denmark Estonia Finland Germany Greece Norway Sweden United Kingdom OECD average Hong Kong-China Singapore Argentina United States Qatar Chinese Taipei Swedish -language schools Korea S.D.

25 580 Australia 560 Belgium 540 Finnish Korea Canada Denmark Estonia Finland Germany Greece 520 Swedish Norway Sweden United Kingdom OECD average 500 Hong Kong-China Singapore Argentina United States 480 Qatar Chinese Taipei Swedish -language schools Korea 460 Finnish-language schools 2003 Swedish-language schools 2003 Korea S.D.

26 Resultat i naturvetenskap, läsning och problemlösning

27 Medelvärde i naturvetenskap

28 Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i naturvetenskapligt kunnande

29 Geografisk spridning av elevers resultat i naturvetenskap

30 Medelvärde i läsning

31 Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i läsning

32 Geografisk spridning av elevers resultat i läsförmåga

33 Medelvärde i problemlösning

34 Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i problemlösning

35 Geografisk spridning av elevers resultat i problemlösning

36 Medelvärde Resultatutveckling i alla undersökta områden Matematik Läsning Naturvetenskap PISA 2003 PISA 2009 PISA 2012 Matematik 12.plats; Läsning 19. plats; Naturvetenskap 18. plats.

37 Variabler som bidrar till skillnader i elevframgången

38 Index som förklarar variansen mellan elevernas framgång i matematik

39 Självuppfattning i matematik Jag är helt enkelt inte bra i matematik. Jag får bra betyg i matematik. Jag lär mig matematik snabbt. Jag har alltid tyckt att matematik är ett av mina bästa ämnen. Jag förstår även de svåraste uppgifterna på matematiklektionerna. Finskspråkiga skolor 0,03 Svenskspråkiga skolor 0,12

40 Självtillit i matematik Beräkna, med hjälp av tågtidtabellen, hur lång tid det tar att åka från en plats till en annan. Räkna ut hur mycket billigare en TV skulle bli med 30 procents rabatt Beräkna hur många kvadratmeter klinkerplattor det går åt för att täcka ett golv. Förstå diagram i tidningar. Lösa en ekvation som liknar denna 3x + 5 = 17 Ta reda på det verkliga avståndet mellan två platser på en karta med skalan 1: Lösa en ekvation som liknar denna 2(x+3) = (x + 3) (x - 3) Beräkna en bils bensinförbrukning. Finskspråkiga skolor -0,28 Svenskspråkiga skolor -0,10

41 Inställning till förmåga att lösa problem Jag kan hantera mycket information. Jag förstår saker snabbt. Jag söker förklaringar till saker. Jag har lätt för att koppla ihop fakta. Jag tycker om att lösa svåra problem. Finskspråkiga skolor -0,11 Svenskspråkiga skolor 0,03

42 Könsskillnader

43 Könsskillnader Matematik Problemlösning

44 Könsskillnader Läsning Naturvetenskap

45 Elevernas förhållningsätt till skolan och skolgången

46 Attityder till skolan

47 Känsla av skoltillhörighet

48 Den procentuella andelen elever som höll med påståendet I min skola känner jag mig glad i de nordiska länderna

49 Frånvaron och förseningar

50 Inlärningsmiljön

51 Relationen mellan lärare och elever

52 Det disciplinära klimatet

53 Avslutande funderingar

54 Jämförande sammanfattning Självuppfattning i matematik Självtillit i matematik Ängslan inför matematikuppgifter Förseningar och skolk Relationer mellan lärare och elever Det disciplinära klimatet Matematik Problemlösning Inställning till förmåga att lösa problem Könsskillnader i matematik Könsskillader i problemlösning Känsla av skoltillhörighet Attityder till skolan Läsning Naturvetenskap Resultatutveckling Könsskillnader i naturvetenskap Könsskillnader i läsning

55 Avslutande funderingar Ta vara på det goda i den finlandssvenska skolan Nedgången skall tas på allvar Vad beror det på? Ger Framtidens grundskola - En nystart! -projektet svar? Från en helhetsbild mot mindre enheter. De olika regionerna har sina egna särdrag som borde beaktas. De elever som finns i riskgruppen skall få tidigt och rätt stöd. Man kan inte fatta beslut utgående från bristfällig information. Viktigt att de svenskspråkiga skolorna alltid är med med ett större sampel!

56 Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Tack för ditt intresse!