En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Transkript

1 En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

2 Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar eleven inte sitt eget arbete Fysikundervisningen saknar dragningskraft Otillräckligt arbete med elevers läsutveckling Lärarna i matematik känner inte till målen för undervisningen

3 Hemsida B Lägre slutbetyg i årskurs 9 Ökat behov av studie- och yrkesvägledning Elever och lärare nöjda med spetsutbildning Allt färre elever är behöriga till gymnasiet Gymnasieskolan måste bli bättre på att stötta elever Skärpt konkurrens om gymnasieelever ställer krav Många elever ger skolan gott betyg

4 Hemsida C Rektorerna måste få chans att vara pedagogiska ledare Lärarutbildning är en ren förlustaffär Kommunerna måste bli medvetna beslutsfattare Ny läroplan kräver bättre styrda resurser Satsningar behövs för att bryta negativ skoltrend Lärarna undervisar inte på tillräckligt hög nivå

5 Hemsida D Lägre slutbetyg i årskurs 9 både varningssignal och vändpunkt Stärk läraryrkets vetenskapliga bas Allvarligt läge för matematikundervisningen i gymnasieskolan Brådskande åtgärder behövs för att få fler elever behöriga till gymnasieskolan Elever oroas av bristande likvärdighet

6 Hemsida E Svensk skola behöver mindre klasser och fler lärare För in barnperspektivet i beslut rörande skolan Ge barn undervisning utifrån barnens behov Föräldrar ta plats i skolan

7 Hemsidor F Läraren, en resurs för elevens lärande Fortsatt goda resultat, men matematik en utmaning

8 Nationella utvärderingen Årskurs 5 Eleverna trivs lika bra både med skolan och kamraterna Grupparbete har blivit ovanligare Självförtroendet har ökat Samtliga ämnen är viktigare 2003 än 1995 Matematik är fortfarande viktigast Idrott och hälsa är viktigare än svenska

9 Årskurs 5 Drygt 70 % når alla mål Knappt 5 % når inget mål Eleverna är sämre på flerstegsuppgifter, division och tal i decimalform

10 Elevers attityder till matematik, åk 9 Rang 1 Det ämne som jag lär mig mest i Det ämne som jag tror jag skulle kunna vara bättre i om jag ville Det ämne där jag arbetar mest ensam Det ämne där vi har flest prov Det ämne där jag skulle behöva mer tid Det ämne som jag tycker är svårast

11 Undervisningens utgångspunkter Vilken betydelse har följande i din undervisning? Mycket stor Liten Mål att uppnå (kursplanens) 39 % 7 % Läroplanens mål 28 % 13 % Mål att sträva mot (kursplanens) 26 % 16 % Nationella betygskriterier 23 % 21 % Nationella ämnesprov 11 % 37 %

12 Undervisningens förändring Hur ofta förekommer detta i din klass? I stort sett varje lektion eller någon gång varje vecka Någon gång i månaden eller sällan eller aldrig Gemensam genomgång under din ledning Eleverna redovisar lösningar inför klassen Klassen diskuterar olika problem och lösningar åk 5 åk 9 åk 5 åk 9 åk 5 åk % 7 % % 16 % % 5 % % 22 % % 44 % % 50 % % 60 % % 66 % % 38 % % 44 % % 46 % % 54 %

13 Läsförståelse IEA 1970; Svenska tioåringar hade den bästa läsförståelsen av alla de 14 länder som deltog Fjortonåringarna placerade sig i mitten av 15 länder. 1991; Svenska tioåringar och fjortonåringar på tredje plats. 2001; I år 4 det bästa resultatet av de 35 länder som deltog. I år 3 ett genomsnittligt resultat. År 3 sämre läsförståelse 2001 än ; Svenska elever är goda läsare i ett internationellt perspektiv. Dock sämre 2006 än Andelen starka läsare har minskat

14 Läsförståelse PISA 2000; Svenska femtonåringar på fjärde plats efter Finland, Kanada och Nya Zeeland. (32 länder) 2003; Svenska femtonåringar på femte plats. (41 länder) 2006; Svenska femtonåringar på sjätte plats. (57 länder) Spridningen av resultat mellan elever har ökat mellan 2000 och De lägst presterande eleverna har blivit sämre. NU 1989, 1992, 1995 och 2003 visar en nedåtgående trend för läsning av långa texter.

15 Matematik IEA 1964; Resultatet sämst för trettonåringar i Sverige och USA (13 länder) 1980; Sverige hade bland de lägsta resultaten (20 länder) 1995; Genomsnittligt resultat och klart bättre än 1980 (45 länder). 2003; En klar försämring (50 länder) årskurs 8, den negativa förändringen fortsätter. Svenska elever är relativt bättre på statistik, taluppfattning, aritmetik men relativt sämre på algebra och geometri.

16 Matematik PISA 2000; 8 länder signifikant bättre 2003; 9 länder signifikant bättre 2006; 10 länder signifikant bättre De högpresterande eleverna lyckas inte lika bra 2006 jämfört med / Lisa Björklund Boistrup, Astrid Pettersson

17 Naturvetenskap IEA 1970; svenska fjortonåringar sämre än genomsnittet (19 länder) 1983; Bättre än 1970 (24 länder) 1995; Liten förbättring 2003; Markant försämring, särskilt för de högpresterande eleverna

18 Naturvetenskap PISA 2000 Bättre än OECD-genomsnittet. 7 länder bättre. 2003; Bättre än OECD-genomsnittet, lågpresterande eleverna försämrat sina resultat. 8 länder bättre 2006; Genomsnittsresultat. 12 länder bättre. NU-resultaten visar att mellan 1992 och 2003 har kunskaperna i biologi inte förändrats, i fysik en svag försämring och i kemi en markant försämring.

19 Att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste / Astrid Pettersson

20 Feedback åt två håll Feed back Feed up Feed forward (Björklund Boistrup & Nordlund, 2009) / Astrid Pettersson

21 Fyra bedömningsdiskurser i matematikklassrum Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion Resonemang tar tid / Lisa Björklund Boistrup, Astrid Pettersson

22 / Astrid Pettersson

23 / Astrid Pettersson