F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

Transkript

1 Klassrumsbedömning i matematik F Ö R E L E V E R S E N G A G E M A N G O C H L Ä R A N D E L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P

2 Ett klassrum är inte isolerat Nivåer: Forskning Statlig Kommunal Skola Arbetslag Klassrum Föräldrar m.fl. Media m.m.

3 Bedömning Ett brett begrepp med konsekvenser för eleven (t.ex. Pettersson, 2005)

4 (Pettersson, 2005)

5 Betyg I den dagliga klassrumskommunikationen Bedömning Implicit och explicit Under helklasspass i slutet av ett projekt I samband med utvecklingssamtal Summeringar i formulär eller bedömningsmatriser I samband med diagnoser och prov (Björklund Boistrup & Lindberg, 2007)

6 Forskningsintresse Bedömningshandlingar, framför allt feedback (återkoppling) av olika slag, och i olika riktningar Bedömningens fokus, inklusive aspekter av matematikkompetens Uttrycksformer, resurser och deras roller Klassrummet som en del av ett bredare sammanhang

7 Forskningsintresse Bedömningshandlingar, framför allt feedback (återkoppling) av olika slag, och i olika riktningar Bedömningens fokus, inklusive aspekter av ämneskompetens Uttrycksformer, resurser och deras roller Klassrummet som en del av ett bredare sammanhang

8 Teoretiska utgångspunkter Ett socialt och kritiskt paradigm inom matematikdidaktiska fältet Socialsemiotik (Kress, van Leeuwen), t.ex. uttrycksformer, bedömning som kommunikation Institutionellt och diskursivt (Foucault), diskurser och institutioner, makt och agens

9 Bedömningshandlingar Feed-back: återkoppling Feed forward: framåtriktad bedömning, framåtkoppling Feed up: målrelaterad bedömning (Hattie & Timperley, 2007) Mellan lärare och elev (inklusive fråga efter)

10 Bedömningshandlingar forts. Feed-back: beröm/missnöje, erkännandebeskrivande, intresse/ointresse Feed forward: instruera, utmana Feed up: lokala mål, läroboksmål, nationella mål

11 Bedömningshandlingar forts. Feed-back: beröm/missnöje, erkännandebeskrivande, intresse/ointresse Feed forward: instruera, utmana Feed up: lokala mål, läroboksmål, nationella mål Agens

12 Bedömningens fokus Eleven som person Uppgiften - ett matematiklöst görande Handlingar i matematik (processer) Självreglering (från Hattie & Timperley, 2007) Processer: Hantering av matematiska begrepp och metoder/tillämpande/kritiskt reflekterande av matematiska tillämpningar (Skovsmose, 2005)

13 Bedömningens fokus Eleven som person Uppgiften - ett matematiklöst görande Handlingar i matematik (processer) Självreglering (från Hattie & Timperley, 2007) Processer: Hantering av matematiska begrepp och metoder/tillämpande/kritiskt reflekterande av matematiska tillämpningar (Skovsmose, 2005) Lärande

14 Uttrycksformer, resurser och deras roller Prat/Blick/Gester osv Skrift/Bilder/Symboler osv Räknehäften/Laborativt material osv (Selander & Rostvall, 2008) Total acceptans/begränsande/befrämjande

15 Bedömningsdiskurser (i matematik) Bedömningshandlingar (återkoppling etc) Bedömningsfokus Diskurser Uttrycksformer

16 Diskurs 1: Gör det fort och gör det rätt Feed back från lärare till elev Slutna frågor där läraren vet svaret Matematiklös framåtkoppling om vad som ska göras Matematiska utmaningar är sällsynta Feed up är ovanligt Inga överväganden om uttrycksformer Korta yttranden i snabba samtal Få möjligheter för elevers aktiva agens och lärande

17 Diskurs 2: Anything goes Inte mycket matematikinriktad återkoppling Ofta beröm Öppna frågor förekommer Matematiska utmaningar är sällsynta Elevsvar som inte stämmer matematiskt lämnas Olika uttrycksformer välkomnas utan begränsningar Få möjligheter för elevers aktiva agens och lärande

18 Diskurs 3: Öppenhet med matematik Olika bedömningshandlingar i båda riktningar mellan lärare och elev Ofta öppna frågor och intresse för matematik Matematiska utmaningar förekommer Felaktiga svar används konstruktivt Aktiva val av uttrycksformer, inklusive begränsningar Flera möjligheter för elevers aktiva agens och lärande i matematik

19 Diskurs 4: Resonemang tar tid Bedömningshandlingar inklusive feed up i båda riktningar mellan lärare och elev Elevers visade kunnande tydliggörs Matematiska utmaningar vanliga Processer som t.ex. problemlösning, resonerande och beskrivande lyfts fram Aktiva val av uttrycksformer, inklusive begränsningar Tystnader vanliga och tempot lägre Flera möjligheter för elevers aktiva agens och lärande i matematik, med ett brett spann av mat. processer

20 1. Gör det fort och och gör gör det det rätt rätt 2. Anything Vad som helst goes duger duger 3. Öppenhet Allt kan tas som med utgångspunkt för matematik en diskussion 4. Resonemang Resonemang tar tid tar tid tar tid

21 Betyg? 1. Gör det fort och och gör gör det det rätt rätt Känner ni igen diskurserna? Saknas? Öppenhet Allt kan tas som med utgångspunkt för matematik en diskussion - Möblering, väggar, ljudet Resonemang Resonemang tar tid - Organisering av tar tid tar tid klassrumsarbetet Anything Vad som helst goes duger duger Exempel på beslut som påverkar bedömningspraktiker positivt/negativt: - Antal elever i klassrummet - Tidigare: IUP, gör så här - Blanketter - Organisation på skolan, nyanlända elever - Tidsaspekten, stoffträngsel - Följa trender, byta ofta

22 Diskurserna som ett redskap för en förändrad bedömningspraktik Se klassrummet i sitt sammanhang, inklusive traditionens makt Möjligheten att byta diskurser Beslut på olika nivåer Utgångspunkter för reflektion och diskussion i klassrum, i skolor, bland beslutsfattare