Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Transkript

1 Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

2 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner Lärarrollen

3 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Lärarrollen Bättre kunskaper Nya kunskaper Fler utvärderingar Betyg tidigare

4 Ett nytt fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar: Organisation Metoder Medier Studieplaner Lärarrollen Bättre kunskaper Nya kunskaper Fler utvärderingar Betyg tidigare Innehållets behandling

5 Olika möjlighter att lära? ½+ ½= ½+ ¼= Ge flera exempel på två bråk som har summan 2/6

6 Olika möjlighter att lära? Innehållet behandlas på olika sätt Olika sätt att behandla samma undervisningsinnehåll skapar olika möjligheter till lärande

7

8 Vad innebär det att kunna X? Vad är nödvändigt att få syn på för att kunna X? Vad får vi inte ta för givet?

9 Olika möjlighter att lära? ½+ ½= ½+ ¼= Ge flera exempel på två bråk som har summan 2/6

10 Olika möjlighter att lära? Eleverna ges möjlighet att få syn på olika egenskaper (drag, aspekter) av bråk Vissa av dessa är avgörande (kritiska) för lärandet

11 Hur får vi dem att lära sig det vi hade tänkt? Learning study ett arrangemang för kollektivt lärande och utveckling av undervisning direkt i klassrummet

12 Learning study Modell: lesson study Kollektiv process Iterativ, cyklisk Systematisk prövning Feed-back Utvärderande Teori: variationsteori Fokus på den förmåga som skall utvecklas Hur eleven lär/förstår det som skall läras Vad som är nödvändigt för att lära detta (kritiska aspekter) Mönster av variation/invarians?

13 1. Choose an object of learning 2. Pre-test the students 3. Co-plan the lesson 4. Conduct the lesson 5. Post-test students 6. Teachers watch the video recorded lesson and revise it

14 Variationsteori Lärande som förändrat erfarande Vad innebär detta?

15 Hur lär sig ett barn vad en hund är?

16 Att lära en fråga om: Enrichment or differentiation? (cf. Gibson & Gibson, 1954; Werner, 1948)

17 Vi lär oss erfara världen genom att urskilja aspekter Att skapa möjlighet att lära innebär då att ge möjligheter att urskilja kritiska aspekter av det som vi vill att eleverna skall lära. Olika mönster av variation ger olika möjligheter för lärandet.

18 De kritiska aspekterna Det som man måste få syn på, urskilja för att se något på ett visst sätt Varierar över innehåll och elevgrupper

19

20 Undervisningen förbättras om vi kan komma åt Vad som krävs för att lära sig något på ett speciellt sätt Vilka de avgörande aspekterna i innehållet är Hur skall vi göra så att eleverna får syn på dessa?

21 Vilka är de kritiska aspekterna?

22 Lärande förutsätter en erfaren variation En aspekt kan bara urskiljas om den erfars som en dimension av variation

23

24 Result of a Learning study: A lesson design The result from a learning is a product in terms of a lesson design. A lesson design is not a description of methods, arrangements or assignments. Instead it is a description of 1. The aspects identified as critical for learning 2. The implemented and enacted pattern of variation and invariance in the lesson. Hence, a description of those aspects of that which is taught that were opened up as dimensions of variation in the lesson

25

26 Learning study Lagarbete Förbättra undervisningen Fokus på de förmågor, det kunnande som eleverna skall utveckla Pedagogisk utveckling direkt i klassrummet Ett specifikt teoretiskt perspektiv på lärande, vissa teoretiska begrepp osv. används som redskap för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla de önskade förmågorna

27 Diagram Resultat från förtest, eftertest inom bråk i skolår BRÅK Antal rätt i % förtest eftertest 1 A 53 låg hög lektion 1 klass A lektion 2 klass B lektion 3 klass C

28 Andel (%) elever med betygen A, G, VG, MVG nationella provet i matematik, skolår 9 i riket resp. Öjersjö År/ Bety g A A G G VG VG MVG MVG Riket * Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjersj ö *Elever med svensk bakgrund Skolverket, skolans interna rapport

29 Andel (%) elever med betygen A, G, VG, MVG nationella provet i matematik, skolår 9 i riket resp. Öjersjö År/ Bety g A A G G VG VG MVG MVG Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjersj ö

30 Andel (%) elever med betygen A, G, VG, MVG nationella provet i matematik, skolår 9 i riket resp. Öjersjö År/ Bety g A A G G VG VG MVG MVG Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjersj ö

31 Andel (%) elever med betygen A, G, VG, MVG nationella provet i matematik, skolår 9 i riket resp. Öjersjö År/ Bety g A A G G VG VG MVG MVG Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjers jö Riket Öjersj ö

32 Learning study som kompetensutveckling Systematisk reflektion och revidering av lektionerna ökar möjlighten att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande Kunnandet flyttas från individ till gruppen från den enskilda läraren till kollektivet Lärarna utvecklar ett gemensamt språk för att tala om lärandets objekt (vad eleverna skall kunna).