Session: Historieundervisning i högskolan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Session: Historieundervisning i högskolan"

Kristin Bergqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson, Uppsala universitet Per-Arne Karlsson, Stockholms universitet

2 Casemetoden i historieundervisning på universitetet Peter Ericsson This is a report on a project with the purpose to introduce the case-method into undergraduate education in History. The case-method consists of two components: the written case-text and the case-seminar. In this project we have written a number of historical cases, focusing on the dialectics between the historical actor and economic, social and political structures. The cases are short narratives (10-15 pp), based on empirical research and leading up to a crisis or a dilemma. They are to be analysed by the students, who present and discuss their analyses at a seminar. The teacher does not participate in the analysis, but his/her function is to organize the students solutions or analyses. The benefits of this method are that our teaching can be related to current research; that we can make the study of history tangible without omitting a theoretical perspective; that the students are encouraged to independent, critical analysis; and, at least in some circumstances, that the students motivation seems to improve. Peter.Ericsson@hist.uu.se

3 Studenternas uppfattningar om exkursionen som metod i högskolans historieundervisning David Ludvigsson Författaren har tidigare analyserat bruket av exkursioner i historieundervisningen vid svenska universitet och högskolor. I föreliggande presentation kommenteras studenternas uppfattningar om exkursioner. I samband med exkursioner i historieundervisningen vid Uppsala universitet har studenterna dels fyllt i enkäter, dels medverkat i fokusgruppintervjuer. Totalt har fem fokusgruppintervjuer genomförts med totalt drygt tjugo studenter. Analysen av materialet klargör studenternas skiftande och ibland ambivalenta syn på exkursioner som inslag i undervisningen. De är ofta mycket positiva till exkursioner men har samtidigt begränsad förståelse för vad som är poängen med dem. Skillnader finns mellan attityden som uttrycks före respektive efter exkursionen. Analysen utmynnar i slutsatser om undervisningsmetoden som kan omsättas i förändrad praktik. David.Ludvigsson@hist.uu.se

4 Textredskap och historieförståelse på gymnasiet och på högskolan. En studie av textanvändning och meningsskapande i historieundervisning Per-Arne Karlsson Problem: Elevens/studentens svårighet att använda det historiska stoffet/texter och nå narrativ kompetens (historiemedvetande/medborgarbildning). Narrativ kompetens innebär att eleven kan tänka historia genom att använda historiska data och historiska begrepp för konstruktion/dekonstruktion av historiska narrationer. Teori: Individen använder/läser historisk information och jämför dessa med sina tidigare erfarenheter/referensramar. Förståelse/minne/mening/mental konstruktion uppstår i denna jämförelseprocess (ocillation/pendelrörelse). För att detta kognitiva arbete ska vara effektivt fordras redskap/mediering. Dessa redskap/mediering konstitueras av dels språkliga artefakter (texter/bilder/scheman/ modeller), dels mentala representationer (narrationer och andra representationer, t ex krönikor och faktalistor/ situationsmodeller /historiesyn). Individens appropriering/tillägnelse av redskapen är beroende på situationen/kontexten. Frågeställningar: Vilka språkliga artefakter/texter/skrifthändelser används av lärare och elever/studenter i undervisningssituationen? Vilka texter skapas av elever? Vilken struktur har dessa språkliga artefakter/texter/skrifthändelser (narrativ/krönika/faktalista)? Metod: Undersökningar av undervisningssituationer som innebär kommunikation mellan lärarens intentioner/texter och elevens/studentens användning/läsning/tolkning av dessa. Detta möte kommer till uttryck i klassrummet i olika skrifthändelser som kan beskrivas och tolkas som kvarlevor av lärares och elevers historiska tänkande och historieförståelse. Per-Arne.Karlsson@uhs.su.se

5 Forskningsanknytning och utvecklande av generiska kompetenser inom högre utbildning i historia Lena Berggren Presentationen tar sin utgångspunkt i forskning om kopplingar mellan forskningsanknytning och utbildningskvalitet. Man har därvid uppmärksammat såväl empiriska korrelationer mellan forskning och utbildningskvalitet, och studenters och lärares uppfattningar om dessa samband. I själva verket kan forskningsanknytning betyda olika saker på olika nivåer och i olika akademiska kontexter. Att studenter kommer i kontakt med senaste rön är således inte hela saken. Presentationen tar upp de generiska kompetenser som är utmärkande för historia och som med andra ord ska läggas i begreppet forskningsanknytning. Det kan exempelvis röra historia som en tolkande vetenskap, analys och syntes, kritiskt förhållningssätt och problembaserat lärande. Forskningsanknytning kan också formuleras i termer av progression. Lena.Berggren@historia.umu.se

Relevanta dokument

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande